Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I tabellen återgivna
»/-värden ävensom fig.
3, 5, 17, 18 och 19 gälla
vid stängda kylklaffar.
Ehuru Bx propellern
som regel är den bästa,
kan man dock icke
basera en noggrann
prestationsberäkning på
motsvarande
propellerdiagram (fig. 5), med
mindre man förvissat
sig om att den
propeller, som beställes, har
samma eller en nära
överensstämmande
geometrisk form. Då
propellerleverantörerna som
regel icke ha allt för
många propellertyper
att välja på, är det
tillrådligt att i varje
särskilt fall undersöka den
geometriska
överensstämmelsen mellan den
eller de typer, som
kunna offereras, med
de här beskrivna
typerna. Bl.a. bör man
observera den relativa
bladtjockleken vid
spetsen, som vid höga
spets-hastigheter icke bör
överstiga 6 %. Jämför
fig. 10.
I NACA Report No.
594 har även
nettoverkningsgraden, i]n, som
inkluderar nacellmotstån-det, blivit behandlad i
avsikt att bättre kunna
jämföra kombinationer
av propellrar och
mo-torinklädnader. Det bör
observeras, att i fig.
3, 5, 17,’ 18 och 19
icke avses denna
nettoverkningsgrad utan den
vanliga "framdrivande"
verkningsgraden. Vid Fig. 18. Logaritmiskt Cs—ne-diagram för trebladig propeller, typ C.
Propeller- typ No3form y] max vid ß
Bv 7 91,2 ca 35°
B 6 89,4 ca 35°
C 2 eller 3* 87,5 30°—35°
C g** 85,1 ca 30°
1) 6 (eller 2) 87,4 ca 30°
prestationsberäkningar skall man alltså vid
motståndsberäkningen medtaga nacellens (resp.
flygkroppens) luftmotstånd och därvid taga hänsyn till
* Nosformen 3 torde dock i allmänhet giva för dålig
kylning.
** I fig. 18 är C kombinerad med nosform 6.
motståndsökningen på grund av den högre
lufthastigheten i slipströmmen.
Vid nykonstruktion av propellertyper särskilt
sådana avsedda att arbeta vid stora bladinställningar,
torde man särskilt böra studera
bladvinkelfördel-ningen längs propellerbladet, enär som nämnts den
ändrade bladvinkelfördelningen för typen Bx givit en
avsevärd förbättring i verkningsgrad. Vidare är det
sannolikt, att något bättre verkningsgrad kan erhållas
genom val av annan bladprofil. Samtliga här
refererade propellrar ha Clark Y som grundprofil, men NACA
Report No. 4925 ger vid handen, att lämpligare
profiler finnas speciellt för höga hastigheter.
Slutligen kan nämnas, att diagram giltiga för
propellrar med visst bladantal även kunna användas för
Teknisk Tidskrift
20 nov. 1943
S 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
