Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Böcker
Teknisk Tidskrift
Fig. 2. Inga samtida bilder ge oss någon föreställning om
hur skeppsbyggmästare i Gustav Vasas eller hans söners
tjänst tedde sig i sitt arbete. Denna teckning ur "Fragments
of ancient English shipwrightry" (omkring 1586) i Pepysian
library i Cambridge visar ett par skeppsbyggmästare på
drottning Elisabeths tid, sysselsatta med att göra upp en
fartygsritning efter konstens alla dåtida regler.
Det utkomna första bandet inledes med en artikel av
fil. dr Eirik Hornborg om "Svensk sjömakt under forntid
och medeltid", vilken avslutas med en beskrivning och ett
förminskat faksimil av Olaus Magnus stora, berömda och
högintressanta "Carta Marina", utgiven i Venedig 1539.
Sedan följer bandets första huvudavdelning med ett
antal uppsatser berörande perioden 1521—1611, dvs. från
befrielsekriget till Kalmarkrigets början, varur här ett
par av kapten Hjalmar Börjeson och kommendör Carl
Ekman författade skola beröras. Den förre behandlar
"Sjökrigsmaterial och skeppsbyggnad under äldre
Vasatid" och beskriver där hur Gustav Vasa återupprättar och
utbygger sjövärnet, hur Erik XIV fortsätter faderns verk
och hur Karl IX börjar modernisera flottan. Under
konungarnas patriarkaliska ledning arbetar man energiskt inom
ämbetsverken och på varven. För ett fartygs byggande
borde väl något slags enkla ritningar ha funnits, men
under perioden ifråga ha urkunderna icke mycket att
förmäla därom. När Gustav Vasa 1535 ville bygga ett
"seiden-skepp", så befallde han, att ett sådant, som låg i
Landskrona, skulle föras till Kalmar och tjäna som förebild.
Och Erik XIV lät uppgöra instruktioner, varmed troligen
menats byggnadsbeskrivningar, samt "skampluner". Om
därmed avsågs en ritning eller en modell, är icke
klarlagt. Börjeson försöker ock ingå på byggnadssättet och
fartygsformerna under denna tid och berör de utländska
förebilderna (fig. 1). En del av tidens fartygstyper
illustreras i arbetet. Även beröras skeppsbyggmästarna och
timmermännen, om vilka man ej vet mycket mer än några
namn (fig. 2). De mest kända mästarna på Gustav Vasas
och Erik XIV:s tid är trion Jakob, Mats och Adrian,
bekanta även genom bevarade kungliga brev.
Kommendör Ekman behandlar först stora kraveln
"Elefanten", som förliste i Kalmarsund 1564 och vars
vrak man undersökt 1933—39 i avsikt att få underlag för
en rekonstruktion av fartyget. Delar av akterskeppet ha
upptagits och konserverats. Ett försök gjordes 1938 på
örlogsvarvet i Stockholm att sammansätta dessa
skrovdelar (illustrerat i boken). Ekman ingår därefter på
skeppsgårdar och varv under äldre Vasatid och redogör för
skeppsgårdarna i Stockholm, Kalmar, vid Göta älv och
andra platser i Sverige och Finland samt för kronans
övriga varv.
Bandets andra huvudavdelning innehåller avhandlingar
om perioden 1612—1679, eller från Kalmarkrigets utbrott
till Karl XI :s envälde. Kapten Börjeson har här en lång,
DK 359(485) (091)
Svenska Flottans Historia, band I, utgiven under
redaktion av en kommitté med amiral OrTO Lybeck som
ordförande. AB Allhems Förlag, Malmö 1942. 533 s.,
talrika figurer, planscher och faksimilbilagor i färg.
Halv-franskt band 75 kr., bibliofiluppl. i helfranskt band 150 kr.
Den svenska sjökrigshistorien har tidigare varit ganska
ofullständigt behandlad. Intendent Axel Zettersten fyllde
emellertid en del av denna brist genom sitt verk "Svenska
Flottans Historia", vars första del (Stockholm 1890)
omfattade tiden 1522—1634, och andra del tiden fram till
1680, året för Karlskronas grundande. Arbetet skildrade
förutom fartygen särskilt utförligt skeppsgårdar och varv
under perioden ifråga, men illustrationer saknades.
Specialarbeten om Karlskronavarvet ha utgivits, ett redan på
Gustav III:s tid, det ståtliga planschverket av Daniel
Thunberg och Johan Fellers: "Försök at bygga under Vattn,
anstäldte vid Nya Skepps-Docke-Byggnaden uti Carlscrona"
(Stockholm 1774), ett senare av marindirektör G Halldin:
"Karlskrona örlogsvarv i gångna tider’’ (Karlskrona 1928).
Det enda under vårt århundrade publicerade arbete, som
ägnats flottans insatser i Sveriges krig är konteramiral
Gunnar Ungers "Illustrerad Svensk Sjökrigshistoria", vars
första band (Stockholm 1909) behandlar tiden intill 1680,
och det andra (1923) tiden 1680—1814.
Avsikten med det nya, stora verket har varit att få en
sammanfattande skildring av vår flottas och de svenska
sjökrigens historia från äldsta tider fram till beredskapen
under de bägge världskrigen, samtidigt som Sjövärnskåren
genom en donation från förlagsbolaget tillförsäkras en
mycket stor summa genom försäljningen av en väsentlig
del av upplagan. Amiral Lybeck skriver i företalet att
redaktionen eftersträvat att i framställningen infoga så
mycket av primärforskning, som varit förenligt med arbetets
allmänfattliga och lättillgängliga form.
Fig. 1. Mittskeppssektionen (nollspantet) i ett stort engelskt
skepp på drottning Elisabeths tid (1558—1603), dock ej
senare än 1580-talet (British Museum, London).
20 nov. 1943
S 59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
