Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
digställande. Den tillåtna arbetstiden och
ackordsbetalningens storlek för arbetet i fråga bestämmes av ett
antal män, som ha allt arbete i
skeppsbyggeriavdel-ningen uppdelat emellan sig. Dessa män ha stor
erfarenhet av byggnadskostnader i lönehänseende och
kunna på grundval av ett stort antal föregående arbeten
bedöma, vad varje arbete rimligen bör kosta. De
bestämma sålunda en viss summa, väld något under den
i ovannämnda kalkyl bestämda, så att ett visst
överskott finns tillgängligt. Denna summa föreslås för
arbetaren, som skall svara för arbetet, och denne får själv
bestämma, om han vill åta sig att utföra arbetet för
den föreslagna summan. Anser han den för liten,
diskuteras saken, och han erhåller möjligen ett rimligt
till-lägg. Har man svårt att komma överens, tar
"ackordmannen" upp saken med chefen för skeppsbyggeriet,
som har avgörande i frågan. En stor fördel är att
ackordmännen äro intelligenta och skickliga,
förutvarande arbetare, som om arbetaren ej är nöjd, med fog kunna
säga, att de själva mycket väl kunna åta sig att utföra
arbetet för den föreslagna summan. Emellertid har man
i regel inga svårigheter att komma överens med
arbetarna. Har så arbetaren åtagit sig att utföra arbetet,
så vet man, att man i lönehänseende ej kommer att
beredas några obehagliga överraskningar. Arbetarna ha
en viss timlön, som utbetalas kontinuerligt under
arbetets fortskridande. I allmänhet uppstår då ett överskott,
som är skillnaden mellan den överenskomna summan
och den utbetalade lönen. Hälften av detta överskott
utbetalas till arbetarelaget som ackordöverskott och
uppdelas arbetarna emellan i förhållande till deras
respektive timlöner.
När ett ackord antagits och utlämnats, utskrives ett
arbetskort för detsamma, innehållande, förutom
beskrivning på arbetet, fartygets byggnadsnummer och namn,
den del av fartyget arbetet gäller samt den för arbetet
anslagna tiden. Dessutom arbetarnas namn och timlön
samt ackordssumman, den utbetalade timlönen under
arbetet, ackordstillägget och den slutliga kostnaden för
arbetet. Detta kort förvaras på ackordskontoret som
statistik. För varje man utskrives ett liknande kort,
som dessutom användes som tidkort och stämplas i
tid-ur, när arbetet börjar och slutar samt när det
eventuellt avbrytes och åter påbörjas. Tidskrivare ifylla
kortet med de varje dag arbetade timmarna, uträknade
från tidurets uppgifter. För arbetarna i
maskinverkstaden, som i allmänhet arbeta en och en, användes på
samma sätt ett liknande formulär. Uppgifter om
upparbetad tid insamlas dessutom av ett antal tidskrivare,
som ha de olika avdelningarna uppdelade emellan sig.
Den förutnämnda tidstämplingen är en kontroll av dessa
uppgifter. Dessa tidskrivare gå varje dag runt i sina
respektive avdelningar till varje arbetare och frågar
honom, vad han gjorde föregående dag. Då
tidskrivaren är en f d. arbetare, som arbetat i de avdelningar,
där han tjänstgör, och sålunda känner till arbetena i
fråga, kan han genast kontrollera, om arbetarens
uppgifter äro riktiga eller åtminstone rimliga. Genom att
han dagligen går runt i verkstaden och vet vilka
arbeten, som pågå, samt känner till de olika lagen och
arbetarna, får han rutin att bedöma deras uppgifter.
Tidskrivarna införa den arbetade tiden på ett särskilt
formulär, som utskrives per man och vecka. På detta
anges de olika arbeten, som varit i gång under veckan,
och för varje dag det antal timmar, som arbetaren
sysslat med varje arbete. Härvid anges dels den
ordinarie tiden och dels eventuella tidstillägg. Dessa
bestämmas av förmän eller verkmästare och kunna utgå,
om arbetaren haft några exceptionella svårigheter, som
utan hans förskyllan fördröjt arbetet, såsom
maskinhaveri, väntan på kranar eller dylikt. Detta innebär,
att om ett arbete fördröjes en viss tid, utan att
arbetaren är orsak därtill, kommer den timlön, som dock
bör utgå för denna tid, att bokföras skild från den
timlön, som utgått, då arbetet verkligen varit i gång.
Dessa tidstillägg införas även på det förut nämnda
ackordskortet och innebära en förlängning av den på
detta kort angivna tillåtna tiden för arbetet. De av
tidskrivarna utskrivna formulären gå efter veckans slut
till avlöningskontoret för avlöningsberäkning och
därefter till hålkortsavdelningen för bokföring och
efter-kalkyl. Avlöningsberäkningen var avsedd att utföras av
hålkortsavdelningen, men denna var så nyinstallerad,
att man ännu ej kunnat starta denna beräkning här.
Beräkning av avlöningen skedde på vissa formulär, varav
ett användes för ordinarie timlön och ett för olika
till-lägg, såsom det ovannämnda "haveritillägget",
ackordsöverskott och övertids- eller skifttillägg. Detta
sistnämnda införes på tidskrivarnas formulär och anges
som ett tidstillägg efter viss procentsats på den
verkligen arbetade tiden. Avlöning för ordinarie tid,
haveri, eller väntetid samt övertids- eller skifttillägg
uträknas och utbetalas per vecka. Ackordsöverskotten
uträknas och utbetalas sedan arbetet i fråga avslutats.
För löneberäkning och lönernas bokföring användes ett
visst hålkort, som utskrives och stansas per man, vecka
och arbete. Kortets vänstra hälft användes för
avlöningsberäkningen och dess högra för lönernas
redovisning på vederbörande kostnadsbärare.
Genom att behandla dessa kort i de olika maskinerna
kan firman sålunda i varje ögonblick göra klart för sig
lönekostnadernas ställning och sålunda bedöma, om ett
pågående arbete drar mer eller mindre än avsedda eller
tillåtna lönekostnader.
Efterkalkyl och omkostnadsfördelning
Företagets verksamhet uppdelas i kostnadshänseende
i fem huvudkonton.
1. Numrerade arbeten för kunder.
Fartyg.
Motorer.
Pannor etc.
2. Smärre arbeten för kunder.
3. Arbeten för eget behov.
4. Omkostnader för olika verkstadsavdelningar.
Plåtslageri.
Maskinverkstad.
Pannverkstad.
Järngjuteri.
Metallgjuteri etc.
Elektrisk svetsning.
Gassvetsning.
Bogserare och pråmar etc.
5. Allmänna omkostnader.
Dessa konton kallas "Groot-boekrekening"
(huvudbokräkning). Flera av dem äro uppdelade i
underkonton, "Subrekening", som i sin tur äro uppdelade i
"Kostensoort".
Av dessa fem huvudkonton skola 1 och 2 giva vinst,
medan de övriga skola betala sig själva och sålunda
för självkostnadspris leverera arbeten eller tjänster till
konton 1 och 2. Till dessa fem huvudkonton och deras
underkonton redovisas alla utgifter på följande sätt.
Direkta löner för numrerade arbeten belasta i konto
nr 1 vederbörande arbete. Detta är uppdelat i konton,
s. k. "Hoofd" (huvud), vilka sålunda belastas direkt.
På samma sätt behandlas direkta löner för konton
nr 2 och 3. Tjänstemannalöner, som äro att hänföra till
omkostnader, belasta konton 4 eller 5 allt efter sin art.
Lönekalkylerna utföras med hjälp av ett speciellt
hålkort, vars vänstra hälft användes för
avlöningsberäkning och högra hälft för kostnadernas redovisning på
sina respektive konton. För timlöner stansas ett kort
per man och vecka och ett varje gång ett arbete är
färdigställt, och ackordöverskottet skall utbetalas. För
övriga löntagare stansas ett kort för varje avlönings-
20 nov. 1943
S 63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
