Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
period. Beräkningen på detta kort av intjänad summa
sker automatiskt i en multiplikator genom multiplikation
av timlön och arbetade timmar. Med hjälp av detta kort
beräknas maskinellt alla önskade uppgifter för
löneutbetalning och lönestatistiken.
Bokföring av materialkostnaderna sker medelst ett
speciellt kort. Detta kort kan användas såväl för
förrådsbokföringen som för materialkostnadernas bokföring
och är, vad beträffar indelningen i kolumner för
hålslagningen, en kopia av det förut under kapitlet "Lager"
nämnda kortet. Båda korten kunna sålunda användas
på samma sätt. Enda skillnaden är, att på det förut
nämnda kortet plats finnes för att med blyerts införa
alla uppgifter. Stansningen sker snabbare i samma kort,
där uppgifterna redan finnas antecknade, överföringen
till det senare kortet sker automatiskt i en
kopieringsmaskin. På det senare kortet kan man lättare avläsa
de mot hålen svarande siffrorna. Sannolikt makuleras
det tidigare kortet, medan det senare arkiveras. Här
måste man än en gång betänka, att hålkortsystemet helt
nyligen var infört, och att man sannolikt ej ännu var
helt på det klara med, hur det bäst skulle uppläggas.
Materialkortet användes av denna orsak tills vidare
även för bokföring av direkta och allmänna
omkostnader. Alla härför erforderliga uppgifter kunna nämligen
inpassas under de på materialkortet befintliga
rubrikerna.
Det är nu tydligt, att när man har dessa kort för
löner, material odh omkostnader, blir den maskinella
bokföringen en mycket snabb åtgärd. Man kan alltså
med endast några dagars eftersläpning vid varje
tidpunkt göra klart för sig den ekonomiska ställningen.
Likaså blir en efterkalkyl mycket snabb, och ett par
dagar efter leveransen känner man ett arbetes vinst
eller förlust. Likaså kan man under ett arbetes gång
få reda på dess ställning, och om det ser ut att gå ihop
eller ej.
"Arbeten för eget behov" betyder en kapitalökning
på egna anläggningar. Detta kapitals avskrivning be
lastar de olika underkontcna i huvudkonto 4.
Kostnader i konto 4 fördelas i efterkalkylen såsom
procentuella pålägg på direkta löner till kontona 1 och 2.
Uppdelningen i de många underavdelningarna av konto
4 medför, att varje verkstadsavdelning får sin så vitt
möjligt exakta procentsats.
"Allmänna omkostnader" äro sådana, som ej kunna
hänföras till någon viss verkstadsavdelning, såsom t. e.
direktörslöner. Dessa få belasta alla arbeten med
samma procentsats.
Allmänt omdöme
Firman har många onödiga kostnader på grund av
varvets obekväma planering men har i stället, där så
är möjligt, effektiva transportanordningar, såsom
exempelvis synnerligen effektiva bäddkranar, utmärkt
utrustningskran, goda traverser och kranar i de flesta
verkstäderna osv. Dessutom har man genom en i detalj
genomförd omkostnadsfördelning och noggrann och
snabb kostnadsberäkning medelst hålkortsmaskiner
möjligheter att snabbt göra riktiga
självkostnadsberäkningar. Man kan med andra ord konstatera, huru stora
de onödiga kostnaderna äro och vet alltså, var
moderniseringar framför allt skola sättas in och kunna löna sig.
Det system, man tillämpade för fastställandet av
ackorden, dvs. med på detta område specialiserade och
därigenom rutinerade män, som till sitt förfogande ha
ett omfattande statistikmaterial från föregående
arbeten, är mera exakt än det vid svenska varv i stor
utsträckning tillämpade systemet. Enligt detta få ju
ingenjörer, verkmästare eller förmän fastställa ackorden,
och då kommer detta att grundas huvudsakligen på
omdömet.
Man har en annan fördel i relativt billig arbetskraft
på grund av de i denna småstad rätt låga
levnadskostnaderna. En stor del av arbetarnas behov av t. e.
födoämnen täckes av leveranser från bönderna runt om
i trakten, dvs. på ön Walcheren, där staden Vlissingen
är belägen. På denna ö lever man i ett från det övriga
landet relativt avskilt samhälle. Arbetarna känna sig
såsom hörande till företaget, vilket gör, att samarbetet
och förtroendet mellan arbetare och arbetsledare är det
bästa möjliga. Detta medför exempelvis, att det här
använda ackordsystemet arbetar friktionsfritt. Vidare
kan, om man nödgas permittera arbetare, dessa
sysselsättas mer eller mindre med jordbruk, fiske eller
trädgårdsskötsel runt om på ön. I mycket stor
utsträckning ha de manliga medlemmarna i arbetarfamiljerna
i många generationer tillhört firman, alltsedan dennas
tillblivelse för ca 100 år sedan.
Varvsingenjören intygade, att arbetsledare och
arbetare hade det största förtroende för varandra, och att
hans arbete på varvet därigenom var synnerligen
trivsamt. Genom systemet att alltid låta
plåtslageriarbetarna arbeta två eller flera tillsammans och därvid låta
en av dem ha ansvaret för arbetenas färdigställande
inom angiven tidsram, kände denne detta ansvar, och
att man gav honom ett förtroende och bemödade sig
att göra sitt bästa. Det hade enligt varvsingenjören
t. o. m. hänt, att arbetare återvänt på kvällarna och
arbetat på sina förelagda uppgifter för att få dem färdiga
i rätt tid utan att fordra ersättning för den därvid
arbetade tiden.
Rotterdamsche Droogdok Maatschappij
Rotterdam
Tillverkning och kapacitet
Detta företag var ursprungligen ett reparationsvarv
men har sedermera upptagit nybyggnader på sitt
program. Bland utförda nybyggnader märkas stora
passagerarfartyg, såsom exempelvis "Nieuw Amsterdam",
lastfartyg, tankfartyg, kryssare, jagare och ubåtar. Man
disponerar tre bäddar om 150, 175 och 220 m längd
respektive samt tre 90 m överbyggda bäddar, nyligen
anlagda med särskild tanke på ubåtar. Av dockor har
företaget fyra, om respektive 4 000, 8 000, 10 000 och
13 000 t lyftkraft. År 1924 övertogs ett mindre varv,
som tillförde företaget ytterligare några mindre bäddar
samt två dockor om 4 000 och 5 000 t lyftkraft.
Personalen uppgår normalt till ca 4 500 man totalt.
Verkstäder
Varvsplanen framgår schematiskt av fig. 6. Varvet
är förlagt kring en bred vik, i vilken fyra av dockorna
äro placerade. Flera av verkstäderna voro vid besöket
S 64
16 okt. 1943
Fig. 6.
Rotterdamsche Droogdok,
Rotterdam. Schematisk
varvsplan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
