- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
70

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

talet) var utvecklingen mer inriktad på allmän
förbättring av formgivningen i och för
minskning av avlösningsmotståndet än på minskning av
själva friktionsmotståndet.

Direkt och indirekt gränsskiktskontroll

De utgångspunkter, som ha synts naturliga för
kontroll av turbulenspunktens läge, äro dels
åstadkommande av lämpligt tryckfält i den
kroppen omgivande strömningen, dels direkt inverkan
på gränsskiktsströmningen genom inblåsning
eller bortsugning av gränsskiktsmaterial. Dessa
båda principer kunna benämnas indirekt och
direkt gränsskiktskontroll respektive. Enligt den
förstnämnda principen har man med erfarenhet
av att omslagspunkten icke inträffar vid
negativ tryckgradient sökt konstruera vingprofiler
med långt bakåt beläget tryckminimum (ernås
genom lämpligt väld tjockleks- och
välvningsför-delning). Vindtunnelförsök med dylika profiler
ha även visat en markerad minskning av
friktionsmotståndet10. Å andra sidan ha försök även
visat, att vid profiler av antydd typ
omslagspunkten vid höga Reynoldsska tal mycket väl kan
ligga framför tryckminimet*. Det råder sålunda
vissa motsättningar beträffande tryckgradientens
inverkan på omslagspunkten. Hithörande frågor
torde ännu icke vara slutgiltigt lösta, även om
betydande resultat redan vunnits.

Den andra principen för inverkan på
turbulens-punktens läge, nämligen genom s.k. direkt
gränsskiktskontroll, synes först ha explicit angivits år
1935 av Stalker8, som, troligen genom
inspiration av Bamber’s år 1931 utförda
vindtunnelförsök5, föreslagit inblåsning av luft i gränsskiktet
genom en serie lämpligt placerade, bakåtriktade
spaltöppningar. Den direkta principen för
gränsskiktskontroll föreslogs visserligen redan år 1904
av Prandtl1, men det var härvid fråga om att
förhindra uppkomsten av dödluftsområden vid
divergerande strömningsfält invid en yta (ex.
diffusör) och icke minskning av friktionsmotståndet i
och för sig. Med nämnda tillämpning för ögonen

* Enligt en icke publicerad undersökning av Svenska
Aeroplan AB, utförd vid Flygtekniska Försöksanstalten (FFA).

(cx) lam

(cx)turb

k’ id7 10’ r 10’

Fig. 3. Förhållandet mellan laminär och turbulent
friktion vid glatt, plan friktionsyta såsom funktion av
Reynoldsska talet.

har problemet sedan tagits upp år 1923 av Betz
och Ackeret3, varefter det under de följande åren
bearbetats av ett flertal forskare (se
litteraturförteckning i det ovannämnda arbetet år 1931 av
Bamber5 samt vidare ett arbete från 1935 av
Schrenk7). Visserligen har det redan i samband
med dessa försök stått klart, att en
motståndsminskning kan ernås genom direkt
gränsskiktskontroll (jfr även2), men det torde såsom ovan
nämnts vara först mot mitten av 1930-talet som
en på så sätt åstadkommen motståndsminskning
satts i direkt samband med olikheten mellan
laminär och turbulent friktion. I varje fall synes
tanken ännu 1938 vara så ny, att den endast
omnämnes diskussionsledes och utan att några
systematiska, experimentella undersökningar ännu
utförts9:1 eller ens omnämnts i en nämnda år
publicerad dissertation berörande
gränsskikts-bortsugning10. År 1939 refereras utförda flygförsök
med gränsskiktsbortsugning, vid vilka en
betydande motståndsminskning konstateras11, och
bortsugningens gynnsamma inverkan på
gränsskiktsturbulensen allmänt beröres. I ett annat
arbete från samma år antydes möjligheten av
motståndsminskning genom inblåsning14, över
huvud taget har vid denna tid turbulensproblemet
tilldragit sig stort intresse (se t.ex.12> 13> 15) \ I den
vetenskapliga litteraturen är det först år 1941,
som man i ett arbete av Ackeret, Ras och
Pfen-ninger finner en på här ifrågavarande problem
direkt inriktad undersökning17. Det rörde sig
därvid om att genom gränsskiktsbortsugning vid
divergerande strömning förskjuta omslagspunkten
i tryckstegringens riktning. År 1942 har den
direkta gränsskiktskontrollen genom kontinuerligt
över ytan utbredd bortsugning eller inblåsning
behandlats teoretiskt19’20.

Utom direkt kontroll genom inblåsning eller
bortsugning har även den tanken framkastats,
huruvida gränsskiktsströmningen kunde
påverkas genom exempelvis elektriska fenomen såsom
luftens jonisation9:2. Liknande tankar ha f.ö.
varit uppe även här i landet i det att på förslag
av Malmer år 1937 gjorts några orienterande
vindtunnelförsök vid KTH rörande inverkan av
elektriska fält på motståndet. Försöken gåvo
dock negativt resultat.

Med hänsyn till de betydande vinster i
friktionsmotstånd som eventuellt kunna göras genom
kontroll av omslagspunktens läge (jfr fig. 3) är
det uppenbart av stort intresse för flygtekniken
att turbulensproblemet blir slutgiltigt uppklarat.
Frågan kan även vara av betydelse i andra
sammanhang exempelvis för motståndet hos
torpeder och ubåtar. Av vad som ovan anförts
framgår också, att problemet numera även intensivt
studeras.

* Under pressläggningen har professor Odqvist gjort förf.
uppmärksam på arbetet2i, vari även här föreliggande
problemställning omnämnes.

S 70

20 nov. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943s/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free