Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Den för försöket erforderliga kapaciteten hos
suganläggningen kunde uppskattas på basis av de
i5; 7 erhållna värdena på dessa koefficienter vid
olika spaltbredder. Vid försöket användes
sålunda en elmotordriven fläkt med följande data:
N= 2,5 hk, Q = 0,1 m3/s och pQ = — 900
kg/cm2. Anläggningen utrustades med
erforderliga strypskivor och regleringsmotstånd för
motorn. Sugledningen (O =100 mm) var av
betryggande längd för luftmängdsmätningen,
vilken skedde med ett standard mätmunstycke
(0 45 mm). (Erfarenheten från försöket gav vid
handen att fläktanläggningen kapacitet var i
minsta laget.)
Trycksonder
För själva gränsskiktsmätningen var det
enligt ovan tillfyllest att bestämma totaltrycket
(gö) omedelbart invid modellens yta. Denna
mätning skedde med ett litet Pitot-rör tillverkat av
mässingsrör 0 2 X 0,25 mm. Röret var vid
mynningen tillplattat så att dess utvändiga tjocklek
där uppgick till 0,4 mm. Det var uppstyvat i
erforderlig grad för att icke vibrera under
försöket.
Referensvärden på statiskt tryck (p) och
totaltryck (g = p + q) i strålen i och för
kombination med gränsskiktsmätningens totaltryck (gs)
erhölls genom ett litet Prandtl-rör (<‡)3 mm),
placerat 40 mm utanför gränsskiktsröret. Båda
rören voro monterade på en gemensam arm, som
var förskjutbar längs modellen, så att
mätsonder-na voro belägna i symmetriplanet.
Mätanordning-en framgår av fig. 11 och 12. De olika
mätson-dernas koppling till mikromanometrar framgår
av fig. 10. Den vid utvärderingen använda
gränsskiktskvoten ms = {gs — p]l [g — p)i kunde
sålunda beräknas helt enkelt som förhållandet
mellan två uppmätta tryckdifferenser.
Vindhastigheten omkring modellen bestämdes
ur tryckkammartrycket {hg) framför vindtunnelns
munstycke.
Försöksresultat
Utan gränsskiktsbortsugning
Modellen var i sitt ursprungliga skick mindre
väl ytbehandlad och vissa mindre ojämnheter
Fig. 11. Detaljskiss av bortsugningsspalt och trycksonder.
Fig. 12. Trycksonderna.
funnos vid skarven mellan den av trä utförda
framkanten och Al-plåten. I orienterande syfte
utfördes vissa mätningar med modellen i detta
skick, varefter densamma justerades ocli
hög-glanspolerades. Förnyade mätningar visade, att
i detta fall de ursprungliga ojämnheterna voro
av underordnad betydelse i föreliggande
sammanhang. Detta belystes exempelvis av kurvor
(icke reproducerade här) över gs/hg i punkten
x = 20 cm såsom funktion av lufthastigheten i
strålen.
Med den justerade modellen försedd med hel
Al-plåt (utan bortsugningsspalt) utfördes mätserier
vid anfallsvinklarna oc =— 4,5°, 0° och +4,5°
respektive (oc < 0 innebär, att modellens
framkant sänkes, dvs. att mätningen sker på
modellens trycksida). Resultatet av mätningen vid
<x = 0 åskådliggöres i fig. 13 a. Med utgångspunkt
från kurvornas inflexionspunkter (i fig. 13 a
markerade med svarta punkter) i de tre serierna
erhållas de i tabell 1 sammanställda
försöksresultaten. I fig. 14 åskådliggöres laminärsträckans
Reynoldsska tal (RT) såsom funktion av
vindhastigheten för de tre olika värdena på
anfallsvinkeln. Figuren visar, att det ifrågavarande
Tevärdet växer med hastigheten, något som tyder
på en med ökande hastighet avtagande
begynnelseturbulens i strålen.
Försöket belyser därjämte anfallsvinkelns
inverkan. Såsom är att vänta erhållas vid
osymmetrisk strömning högre Rt -värden på modellens
trycksida än på dess sugsida. Någon extrem
känslighet i detta avseende förelåg dock icke hos den
använda modellen. De följande mätningarna
utfördes samtliga med oc = 0.
För erhållande av ett fylligare underlag för en
jämförelse mellan modell utan och modell med
gränsskiktsbortsugning gjordes efter de nedan
beskrivna försöksserierna en förnyad serie med
modell utan bortsugning. Spalten var därvid
igenfylld med paraffin och glättad med talk. Ytan,
som var fullkomligt slät, var bedömningsvis
jämnare än på den ursprungliga modellen före den
S 74
21 aug. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>