Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
slutliga poleringen. Resultatet framgår av fig.
13 b. En jämförelse med fig. 13 a visar, att
oaktat gränsskiktsströmningen vid modellens främre
del är laminär vid låga hastigheter, är den längre
hak på modellen (x 38 cm) turbulent även ned
till de lägsta undersökta värdena på hastigheten.
Den försämring av ytbeskaffenheten, som
igen-fyliningen innebär jämfört med högglanspolerad
modell utan spalt, medför visserligen i sig själv
en märkbar bakåtförskjutning av omslagspunkten
(se fig. 13 c). Denna förskjutning är dock liten
vid sidan av den, som kunde åstadkommas genom
gränsskiktsbortsugningen och därför utan
betydelse för tolkningen av de med bortsugningen
erhållna resultaten.
Fig. 14. Laminärsträckans Reynoldsska tal såsom
funk-iion au anblåsningshastigheten för modell utan
gräns-skiktsbortsugning.
Med gränsskiktsbortsugning
På basis av de ovan erhållna resultaten
fixerades spaltens läge till 18 cm från framkanten.
Sedan spalten upptagits, genomfördes (i olika
etapper, nedan betecknade med A, B och C) tre
försöksserier, nämligen med spaltbredderna 0,5, 1,0
och 2,0 mm. Vid varje spaltbredd valdes en serie
mätpunkter med olika framkantsavstånd x, och
för varje dylikt värde bestämdes på sätt ovan
angivits (jfr fig. 7) gränsskiktskvoten mö som
funktion av anblåsningshastigheten för en serie olika
värden på sugkoefficienten [cP = Pq lq). Det
typiska utseendet av de på detta sätt erhållna
funktionssambanden framgår för ett speciellt fall av
0 » 20 30 40 v m/s 50
Fig. 13. Gränsskiktskvoten ms såsom funktion av
hastigheten vid modell utan gränsskiktsbortsugning (a — 0°).
a (överst) vid modellens främre del (omslagsområdet), b vid
modellens bakre del (turbulent gränsskikt), c vid x — 19
och 20 cm: jämförelse mellan två utföranden av modellen.
20 nov. 1943
fig. 15. Kurvorna ha som synes samma karaktär
som i fig. 13.
Under dessa försöksserier bestämdes även
volymskoefficienten c q för den bortsugna
luftmängden. Denna koefficient definierades i
anslutning till Schrenk såsom
Cq = Qlvbt
där Q = bortsugen luftmängd,
b = spaltens längd i spännviddsled,
t = modellens totallängd ("vingdjup").
Tabell 1. Sammanställning av försöksresultat vid modell
utan gränsskiktsbortsugning.
(x xr v Rt-v
m m/s m2/s
— 4,5° 0,17 30,5 5,18
0,18 22,7 4,08
0,19 22,0 4,18
0,20 15,8 3,16
0,22 14,1 3,10
0,25 10,7 2,68
— 12,7 3,17
0,30 9,1 2,73
0 0,13 35,1 4,56
0,14 41,9 5,86
0,145 38,5 5,58
0,15 28,95 4,35
0,155 24,8 3,84
0,16 20,3 3,25
0,165 15,85 2,615
0,17 14,6 2,48
0,18 11,15 2,01
0,19 8,8 1,67
0,20 7,4 1,48
+ 4,5° 0,13 38,7 5,03
0,135 34,7 4,68
0,14 25,8 3.6)
0,145 22,2 3,22
0,15 16,6 2,49
— 18,0 2,70
0,155 14,9 2,31
0,16 12,6 2,015
0,17 8,6 1,463
0,18 6,9 1,242
0,19 6,1 1,16
S 75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
