Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Sambandet mellan cp och cQ för de genomförda
försöksserierna framgår av fig. 16. En jämförelse
med motsvarande kurvor hos Schrenk och
Bam-ber* visar vid föreliggande försök väsentligt lägre
värden på cp för samma värden på c q och s
(spaltbredd), något som dock sammanhänger med
definitionen av Cq (observera inverkan på Cq av
det höga värdet på t). En detaljjämförelse mellan
nämnda figurer är därför icke av något intresse
i detta sammanhang. Ur de för varje mätpunkt
enligt fig. 15 uppgjorda diagrammen beräknades
på sätt ovan angivits laminärsträckans
Reynoldsska tal Rt.
De vid undersökningen använda
kombinationerna av de ingående parametrarna ha angivits
i tabell 2, vilken därjämte utgör en
sammanställning av de viktigare försöksresultaten. De
erhållna värdena på laminärsträckans Reynoldsska
tal ha i fig. 17 avsatts såsom funktion av
anblås-ningshastigheten med spaltbredd och
sugkoeffi-cient såsom parametrar. I figuren har därjämte
inlagts en linje, gällande för modell utan
bort-sugning (motsvarande a = 0 enligt fig. 14). En
jämförelse mellan denna linje och de övriga
kurvorna i fig. 17 visar, att gränsskiktsbortsugningen
medför en avsevärd bakåtförskjutning av
omslagspunkten, större ju större spaltbredden och
sugkoefficientens numeriska värde äro. Med de
värden på vindhastighet och sugkoefficient etc.,
som kunde realiseras vid försöket, erhölls genom
bortsugningen en förlängning av
laminärsträckans längd av upp till 10 gånger (se fig. 17).
Denna siffra får dock, med hänsyn till
framkants-avrundningens inverkan, icke tolkas såsom ett
med säkerhet rättvist mått på bortsugningens
förmåga att förskjuta omslagspunkten. Därtill
kommer, att de längst bak erhållna
turbulenspunk-terna (xr>l,2 m) äro belägna på modellens
bakåt avsmalnande del, där alltså en positiv
tryckgradient föreligger. Resultatet visar sålunda,
att gränsskiktsbortsugningen medför en avsevärd
stabilisering av laminärströmningen, vilket
innebär, att Rt ökas med bortsugningskapaciteten,
men medger icke bedömning av frågan hur
* Se fig. 8 och 11 hos Schrenk? resp. BamberS
Fig. 16. Samband
mellan
koefficienterna cP ocli cq vid
olika spaltbredder.
Tvärstrecken
begränsa området för
Cp vid olika
anblås-ningshastigheter (se
tabell 2).
stort det högsta värde på RT är, som kan
realiseras på detta sätt.
I själva verket måste dock alltid en övre gräns
för laminärsträckans Reynoldsska tal finnas,
över vilket en aldrig så stark bortsugning genom
en enda spalt icke kan ytterligare öka detsamma.
Detta kan enklast inses, om Rt avsättes såsom
funktion av Cq för v = konstant. Ett dylikt
funktionssamband bör principiellt sett ha den i fig. 18 a
visade formen. Huru förhållandena i princip
komma att gestalta sig, då framkantsstörningen
är lika stark eller starkare än spaltstörningen,
framgår av fig. 18 b—d. I det förstnämnda fallet
kan bortsugningen högst fördubbla
laminärsträckans längd, i det senare kan denna ökas
proportionsvis mera men absolut sett dock endast lika
Fig. 15. Gränsskiktskvoten ms såsom funktion av
hastigheten för spaltbredden s — 2 mm, och framkantsavståndet
x = 1,15 m.
Fig. 17. Laminärsträckans Reynoldsska tal såsom funktion
av anblåsningshastigheten för modell med
gränsskiktsbort-sugning. (För jämförelse har även motsvarande linje för
modell utan bortsugning inlagts.)
S 76
21 aug. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
