Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Ett annat fruktbärande samarbete, som har
etablerats de sista åren i samband med
standardiseringsarbetet berör nomenklaturen. Innan en
svensk standard godkännes, granskas den av
Tekniska Nomenklaturcentralen. Detta har visat sig
vara synnerligen givande. TNC har gjort och gör
en bestående insats på detta område. Vårt språk
tar ju emot många impulser utifrån, varför det
råder stor förbistring i svenska språket med
avseende på tekniska termer.
Trots krig och kristid eller kanske som följd
härav bedrives f.n. en intensiv verksamhet på
standardiseringsområdet. Sveriges
Standardiseringskommission tar titt och tätt emot
förfrågningar, om inte den eller den varan kan bli föremål
för standardisering. Kommissionen främjar
givetvis så långt som medel och krafter tillåta dylika
strävanden och försöker sammanföra intresserade
parter för att på frivillighetens väg söka ernå
önskat resultat. Statsmakterna ha därjämte visat
stor förståelse för den nationalekonomiska
betydelsen av dessa strävanden och ha i handling
visat detta genom ökade anslag till
standardiseringsarbetet trots det ansträngda statsfinansiella
läget. Ett vanligt villkor för statsanslag är att en
summa minst lika stor som anslaget skall
tillskjutas från privat håll, ett villkor som hittills
utan svårighet på ett hedersamt sätt har infriats.
De äldsta av de mera permanenta
standardiseringskommittéerna äro Sveriges Elektriska
Kommission och den kommitté, som bildades av
Sveriges Maskinindustriförening redan år 1919.
Denna kommitté har under det välkända märket
SMS under snart ett kvarts sekel utfört ett
storartat och banbrytande arbete för
standardiseringstankens genomförande i svensk industri.
Vidare ha vi den livaktiga Sjukhusens
Standardiseringskommitté bildad år 1933, en
sammanslutning av statliga och kommunala sjukhus och
andra organisationer på sjukvårdens område.
Kommitténs uppgift är att söka nå enhetlighet för de
mest skilda produkter från millimeterpapper för
feberkurvor och matbestick till filtar och
bäddsoffor. En annan organisation är
Trädgårdsnäringens Standardiseringskommitté, som upptar
standardiseringsfrågor på trädgårdsprodukternas
område exempelvis potatis, tomater, lökar m.m. Den
nyaste av de större organisationerna är på
bygg-standardiseringens område. En annan ny
sammanslutning är Stål- och Metallnormskommittén,
fig. 3. Denna är kanske av visst intresse för
skeppsbyggare, emedan en av
specialkommittéerna behandlar fartygsstål. Av organisationsplanen
synes att samarbete är den ledande tanken.
Ett av de svåraste problemen vid all frivillig
standardisering är att finna på det rationellaste
sättet för att skapa och upprätthålla kontakt
mellan producenter, konsumenter, statliga verk och
andra inresserade. I en stor mängd fall är
standardiseringen av internationell karaktär, varför
arbetet måste i många fall utföras i samverkan med
utländska organisationer. Sedan 1927 har det
internationella standardiseringsarbetet förmedlats
av en för detta ändamål upprättad organisation
med säte i Basel. Föreningens verksamhet har
självfallet varit nedlagd sedan flera år.
Standardiseringens möjligheter
inom skeppsbyggeriet
På skeppsbyggeriets område är som förut
nämnts ingen svensk standard ännu fastställd.
Det finnes dock ett förslag vilande hos SMS
sedan 1935 beträffande nit för
skeppsbyggnads-konstruktioner. Redan vid första försöket visade
det sig att meningarna gingo helt isär beträffande
nomenklaturen. Skeppsbyggarna i allmänhet
röstade för beteckningen nagel, medan TNC och de
mekaniska verkstäderna lika hårt höllo på
beteckningen nit. Kompromissförslaget nitnagel vann
inget gehör alls. Det finnes emellertid sedan 1930
standardblad på nitar för järnkonstruktioner i
allmänhet, både med kullrigt och försänkt huvud.
Som nämnts håller Stål- och
Metallnormskommittén på med att utarbeta förslag till bestämmel-
Fig. 3. Organisationsplan för
Stål- och
Metallnormskommittén.
16 okt. 1943
S 95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
