Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Av ålder anses väg- och vattenbyggarens yrke inställt
på allmän tjänst, och det bekräftas också av tabell 3 (64 %).
Men för landets välstånd är det ännu viktigare att det
enskilda ansvaret får göra sig gällande, särskilt som
företagare (KTH 2 %). I anslutning härtill kan det vara
av intresse att minnas de 12 organisationer, som ha ^ 10
i sin tjänst, tabell 4.
Tabell 3. Anställningsform 1942.
KTH CTH alla 1941
st. % st. % st. % %
företagare ........ ..... 11 3 1 0 12 2 2
löntagare
enskilda ........ 19 5 31 15 50 9 11
aktiebolag ...... 121 32 46 21 167 28 23
kommuner ..... 52 14 60 28 112 19 22
staten .......... .172 46 78 36 250 42 42
375 100 216 100 591 100 100
Tabell i. Anställning hos större företagare 1942.
nr företag KTH st. % CTH st. % alla st. % 1941 %
1 Väg- och Vattenbygg-
nadsväsendet .... 67 29 22 18 89 25 29
2 Vattenbyggnadsbyrån 27 12 10 8 37 11 9
3 Skånska Cementgju-
teriet ........... 25 11 9 8 34 10 10
4 Ingenjörtrupperna .. 18 8 13 11 31 9 10
5 Stockholms Stad ... 26 11 4 3 30 9 12
6 Göteborgs Stad .... 5 2 24 20 29 8 9
7 Statens Järnvägar .. 11 5 14 12 25 7 6
8 Statens Vattenfalls-
verk ............ 15 6 9 7 24 7 7
9 Fortifikationen .... 13 6 6 5 19 5 1
10 Armerad Betong ... 4 2 7 6 11 3 3
11 Byggnadsstyrelsen .. 8 3 3 2 11 3 1
12 Luftskyddet ....... 11 5 0 0 11 3 3
230 100 121 100 351 100 100
av alla 61% 56% 59% 60%
Tabell 5. Arbetsplats 1942.
ort KTH CTH ]
st. st. st. %
städer
Stockholm ...... 244 66 310 58 55
Göteborg ....... 9 56 65 12 15
Malmö ......... 19 18 37 7 6
Sundsvall....... 8 4 12 2 2
övriga (53 st.) .. .. 56 55 111 21 22
(32 KTH, 31 CTH)
336 199 535 100 91 100 91
landsbygd .......... 38 16 54 9 8
(40 orter)
(27 KTH, 16 CTH)
utlandet ............ 1 1 2 0 1
c:a 375 216 591 100 100
Slutligen uppenbarar tabell 5 om arbetsplatsernas
fördelning betänkliga förhållanden. I äldre tider voro väg- och
vattenbyggarna vida mera spridda över hela landet, men
nu dväljas nästan alla i städerna (91 %), medan 40 platser
på landsbygden få nöja sig med 8 %. Att den för de
unga ingenjörerna nödvändiga utrikesvistelsen måste
inställas är en olägenhet av allvarligaste slag. Huru skall
det gå med deras kunskaper i engelska, franska och tyska
samt förmågan att röra sig i en främmande och stundom
äventyrlig omgivning?
Anmärkningsvärt är att KTH i så stor utsträckning
stanna i Stockholm (72 %), medan CTH fördela sig
tämligen lika på de bägge huvudorterna (33 resp. 28 %).
fi S
Notiser
624.001.2
Byggnadskontroll. Statens Krisrevision offentliggjorde
som bekant för jämnt ett år sedan innehållet i en till
regeringen ställd PM angående de statliga
tunnelspräng-ningsarbetena, varvid anmärkningar av olika slag
framställdes. Bl.a. framhölls att standarden på de statliga
kontrollanterna var för låg.
Direktör Tage Bilde i Svenska Cementföreningen
skriver i Svenska Flottledsförbundets årsbok 16 (1942):
"Man bör syfta till en helt ny typ av kontroll att utövas
av en kontrollant, som i betongtekniskt hänseende skall
vara gärna den skickligaste på arbetsplatsen. Det gamla
systemet med nyutbildade ingenjörer, som i
kontrollantska-pet haft sin egentliga första arbetsuppgift, vilja vi komma
ifrån. På grund av dennes ungdom och ringa erfarenhet
har han icke stort mer kunnat uträtta än att slaviskt hålla
sig till en arbetsbeskrivning, som ju veterligen aldrig kan
utformas så fullständigt att den duger som fast norm för
detaljarbetet. Han har blivit en illa sedd figur på
arbetsplatsen och gjorts till föremål för arbetsledningens och
även arbetarnes vassa kritik och kanske mången gång fått
törnar, som satt olyckliga spår i den unge ingenjörens
fortsatta utveckling. Men en högt utbildad och erfaren
kontrollant däremot, kan bli till ovärderlig nytta för både
beställaren och entreprenören-byggmästaren, i senare fallet
genom att lämna utrymme för den riktigaste och många
gånger mest ekonomiska betongtillverkningen inom ramen
för arbetsbeskrivningens bestämmelser. Utbildningen av
kontrollanter har pågått nu en längre tid genom Statens
industrikommissions försorg och det är att hoppas att
myndigheter, statliga och kommunala, samt även enskilda
byggare måtte beakta vikten av väl utbildade kontrollanter
och därför i sin mån bidraga till att denna utbildning i
fortsättningen får en ökad anslutning."
Behovet av erfarna byggnadskontrollanter är alltså ånyo
omvittnat. De av direktör Bilde omnämnda korta
betong-kontrollantkurserna i IK:s regi skapa inga fullgoda
all-round kontrollanter utan syfta givetvis endast till att ge
ökade insikter inom ett begränsat men betydelsefullt
område inom byggnadstekniken.
Vid olika tillfällen ha i föredrag och artiklar
upplysningar lämnats om det engelska systemet med s.k. Quantity
Surveyors. Dessa utföra bl.a. byggnadskontroll och erhålla
redan på högskolestadiet särskild undervisning i hithörande
ämnen. Enbart i London lära 2 000 dylika auktoriserade
massberäknare-kontrollanter ha sin utkomst.
Orsaken till att en fullgod stab av byggnadskontrollanter
ej synes finnas i Sverige torde förnämst vara en ekonomisk
art. I många fall är byggherren obenägen att göra den
utgift, som kräves för att få en erfaren kontrollant och
även om lönen blir hög, kan kontrollanten sällan
garanteras längre anställningstid än själva byggnadstiden.
Kontrollanternas anställningsförhållanden, rätt till pension osv.
få därför ofta en lösning, som på intet sätt kan
konkurrera med andra verksamhetsområden inom yrket.
Tryggad, kontinuerlig anställning torde alltså vara ett
grundkrav för vidmakthållandet av en god kontrollantkår.
Skulle icke t.ex. de konsulterande ingenjörsfirmorna kunna
utvidga sin verksamhet till att även omfatta
tillhandahållandet av fast anställda kontrollanter mot vissa taxor?
Dessa taxor bli med nödvändighet rätt höga, varför
propaganda kräves bland byggherrarna om fördelen att anlita
dyra men kunniga kontrollanter. Några andra förslag?
Magnus Smedberg
23 jan. 1943
V 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
