- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
14

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

DK 62 : 378.2

Teknologie doktorsgrad, den 9:e inom Väg- och
Vattenbyggnadsfacket sedan 1929, förvärvades den 19
december 1942 av förste assistenten på KTH:s laboratorium för
byggnadsstatik, civilingenjör Henrik Nylander på en
avhandling om "Die Entwicklung von Aussteifungen auf die
Drehungsvorgänge und gebundene Kippung im elastischen
Bereich bei geraden Trägem mit konstantem,
doppelt-symmetrischem I-Querschnitt".

Opponenter voro professor Carl Forssell, civilingenjör
Wilhelm Herlin och skeppsklarerare Axel Andersson. Som
extra opponenter inställde sig professorerna Georg
Wästlund och Folke Odqvist.

Tekn. T. 1939, V h. 12, s. 165, och 1940, V h. 7, s. 97,
upplysa om föregående disputationer.

fi S

Litteratur

DK 541.48 : 624.022

Mursalte, av E Stenson, Köpenhamn 1941, 29,5X21
cm, 15 bilder.

I denna uppsats lämnar förf. en klar och lättfattlig
redogörelse över saltbildningar på tegelmurverk, deras
uppkomst, sammansättning, verkningar och
avlägsnande.

Förf. anför i korthet följande: för att saltutslag
överhuvud skall förekomma, måste en förflyttning
eller vandring av vatten ske i byggnadsmaterialet.
Detta vatten kan antingen pressas in i muren av en
yttre kraft eller sugas in av hårrörskraften i
materialets porer. Lättlösliga salter medfölja vid denna
vandring och fällas ut, dels vid övermättning, dels
vid vattnets avdunstning. Vid gjorda analyser av
sådana utfällda salter har förf. konstaterat, att
saltutslagen till största delen bestå av alkalisulfater och
kalciumkarbonat. I tegelmurar förefinnas ofta
sulfater i själva tegelstenen, och dessa ha oftast bildats vid
stenens bränning, men även kalken i murbruket
innehåller alkalisulfat och gips.

Salterna äro icke blott missprydande, utan kunna
även inverka skadligt på murverket. I löst tillstånd
kunna de på tegelmurens insida fräta sönder tapeter
och även oljemålning på väggar. Större skada kan
dock uppstå genom sprängverkan vid salternas
utkristallisering. Detta inträffar särskilt vid sådana
tillfällen, då sol och blåst hålla murens ytteryta torr
och salterna därigenom utkristallisera 1—3 mm under
ytan. Vid detta djup kan i allmänhet stenen icke
tåla det tryck, som uppstår vid salternas
kristallisering, varför tunna skal sprängas loss från stenen.
Alla salter kunna verka söndersprängande i mer eller
mindre grad. Av förf. gjorda undersökningar ha
visat, att koksalt, gips och delvis även alkalisulfater
ha sprängt sönder tegelstenar och kalksten.

Om man önskar avlägsna saltbildningar på en
yttervägg av tegel, kan förf. rekommendera följande
förfaringssätt:

1. det utkristalliserade saltet samt ev. lössprängda
skal av teglet avborstas väl med torr borste,

2. allt det avborstade materialet hopsamlas och
avlägsnas från muren,

3. muren tvättas grundligt med varmt eller kallt
vatten, varvid vattenbegjutningen bör ske ymnigt.

Om saltbildningen fortfar, måste ovan angivna
procedur upprepas. Saltsyra eller ättika bör icke
tillsättas vattnet vid tvättningen, emedan risk förefinnes
att hygroskopiska salter kunna bildas i muren.

Bengt Byfors

DK 656.05.061.3

Första Nordiska Trafiksäkerhetskongressen i
Stockholm 1939 14/4—16/6 av Nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande, Stockholm 1941. 24,5 X 17,5 cm,
287 s., 5 bilder.

På initiativ av Nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande anordnades i Stockholm i juni 1939 den
första Nordiska Trafiksäkerhetskongressen. De föredrag
och diskussioner, som förekommo på denna kongress, ha
nu i en överskådlig — men på grund av tidsläget något
förkortad — sammanställning utkommit från trycket. I
boken återfinnas intressanta uttalanden av ett flertal
av de nordiska staternas främsta auktoriteter inom
trafikteknikens och trafiksäkerhetens område. Bland de
ämnen, som varit föremål för behandling, kan nämnas:
"Alkohol och trafiksäkerhet vid förande av
motorfordon." "Propagandavirksomhed til Færdselssikkerhedens
Fremme" och "Bör icke de nordiske land strebe etter
å oppnå ensartede ferdselregler?" Härjämte avhandlas
frågan om möjligheterna till ökad trafiksäkerhet genom
uppfostran och undervisning, lagstiftning och
ordningsmakt, tekniska och sociala åtgärder samt upplysning och
propaganda.

Då man utöver de många sakkunniga föredragen får
tillgång till den följande diskussionen med alla dess
skiftande synpunkter på problemen erbjudes läsaren här
en sällsynt möjlighet att tränga dessa alltmer aktuella
spörsmål inpå livet. Arne Dufwa

DK 625.76

Arbetsbeskrivning för byggnad och underhåll av
slitlager av grus, utgivna och fastställda av Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen under medverkan av Statens
Väginstitut, SV medd. 64, Stockholm 1942. 24 X 16,5 cm,
18 + IV s., 1 bild, 1,50 kr.

Meddelandet innehåller arbetsbeskrivningar för
byggnad och underhåll av grusslitlager, vilka utgivits
och fastställts av Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
under medverkan av Statens Väginstitut.

Efter en kort beskrivning av betingelserna för
erhållandet av ett grusslitlager med tillfredsställande
hållfasthet och slitstyrka under olika
väderleksbetingelser, förekomst och provtagning av material samt
materialets beredning, följa arbetsbeskrivningar över
nybyggnad av grusväg, förbättring av gammal väg
samt underhåll av grusväg. Särskild vikt har lagts
vid beskrivning av leras användning som bindjord.
Olika metoder för inblandning av lera i grus behandlas
och praktiska anvisningar för arbetets utförande
lämnas. För erhållande av gott resultat är det av vikt,
att en fet (styv) och bindkraftig lera kommer till
användning. Det framhålles, att det i regel erfordras
omfattande laboratorieprov för bestämning av lerans
lämplighet; i synnerhet vid tillverkning av
maskin-blandad lergrusmassa. Under rubriken underhåll av
grusväg lämnas viktiga anvisningar om bl.a. grusning,
hyvling och sladdning samt dammbindning.

Arbetsbeskrivningarna utgöra ett synnerligen
värdefullt tillskott till raden av de arbetsbeskrivningar
inom vägbyggnadstekniken, som tidigare utgivits av
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen i samarbete med
Väginstitutet. Genom tillämpning av de lämnade
anvisningarna och föreskrifterna, torde så småningom
betydande besparingar kunna åstadkommas vid
vägnätets underhåll. Anvisningarna äro i första hand
avsedda att tjäna till ledning vid byggnad och
underhåll av livligt trafikerade vägar. I fråga om vägar
med relativt liten trafik äro de endast avsedda att
uppfattas som riktlinjer för arbetets utförande.
Meddelandet torde ej endast vara av intresse för dem, som
syssla med de allmänna vägarna, utan även vara av
intresse för de många enskilda väghållarna.

Per Erik Hubendick

V 14

23 jan. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943v/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free