Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 9. Ambassadorbron färdigställd.
utan undantag vid tangeringspunkterna S i
kauserna samt vid hängarklämmorna. Brott
funnos överallt på dylika punkter. Dessutom funnos
koncentrerade brott. I en kaus observerades 140
brustna trådar. För det femte skedde trådbrotten
utan förlängning eller kontraktion. Tråden syntes
ha "knäppt" rakt utav.
Man har icke kunnat påvisa att den härdade
trådens brott berott på att tråden blivit
misshandlad. Montaget vid Mount Hopebron hade
utförts av samma arbetarlag, som tidigare utan
anmärkning monterat Delawarebrons kablar och
senare likaså utan anmärkning monterade den
kalldragna tråden i de senare kablarna i Mount
Hopebron. Då den härdade tråden på grund av
sin högre elasticitetsgräns var mycket styvare än
den vanliga kalldragna tråden, var det svårt för
broarbetarna att få kabeltrådarna att ligga an
emot kauserna vid montaget. För att trådarna
skulle ansmyga sig väl efter kausens krökning,
böjdes brotråden först kring en skiva med halva
kausdiametern. Det är påvisat att de spänningar,
som den härdade tråden härvid utsattes för, ej
kunna ha varit den direkta anledningen till brottet.
Andra förklaringar än misshandel till att den
härdade tråden klickade är att några av de
enskilda trådarna skulle ha fått större spänning än
de övriga (denna gissning kan avfärdas på grund
av montagesättet och på grund av att liknande
fel ej förekommit vid andra broar med samma
montagesätt), eller att man förbisett en eller
annan väsentlig detalj i förfaringssättet för
byggande av parallelltrådiga kablar (detta har ej
kunnat påvisas), eller att enstaka fel, som
obemärkta passerat trådprovningen, buro skulden
(detta förklarar ej att tråden endast brast vid
kauser och kabelklämmor).
Man skulle också kunna tänka sig, att härdat
stål är labilt och att tråden alltså med tiden
försämrats. Labilitet har dock ej kunnat
påvisas hos den nedmonterade tråden. Prov, som
utförts långt sedan tråden nedmonterats", visa
brotthållfastheten 15 000 à 16 000 kg/cm2,
förlängning omkring 8 % på 10", kontraktion 35—40 %
och elasticitetsgränsen omkring 13 500 kg/cm2.
Alla dessa värden äro jämförliga med både de
bestämmelser, som uppgjorts för leveransen av
den härdade tråden och med de värden, som
uppnås med standard seghärdad kalldragen
bro-tråd, vars elasticitetsgräns dock ej är så hög.
Tråden är fortfarande icke skör. Skarpa krökar
kunna fortfarande bockas på kall tråd.
Vad labilitet hos härdat stål för övrigt
beträffar har den framstående japanske metallurgen
Honda8 studerat härdade stålsvärd, som nedlagts
i japanska gravar ända till 1 200 år tillbaka, och
funnit att de ej undergått någon förändring
(annat än röstning). Mikrostrukturen, hårdheten
och skärpan är densamma som hos liknande
svärd, som nedlagts senare eller som tillverkas
nu efter samma metod som då användes.
Strukturen är fortfarande martensitisk, trots att
mar-tensit av metallurgerna anges vara halvstabilt.
Andra förklaringsgrunder, som framkastats,
äro "statisk utmattning", inre spänningar i stålet
samt hållfasthetsförsämring genom
galvanise-ringen. Ingenting definitivt har härvid fastslagits.
Det har dock konstaterats att den rengöring i
syra, som föregår galvaniseringen, kanske på ett
avgörande sätt förstorar ytfelen hos den härdade
brotråden.
Som en oroande omständighet bör omnämnas
att Swanger och wolgemuth14 vid Bureau of
Standards i Washington definitivt visat att såväl
härdad som kalldragen brotråd utmattas till
brott efter ca 107 belastningsvariationer av 3 500
kg/cm2, oberoende av variationens medelvärde,
om detta ligger mellan 3 500 och 10 500 kg/cm2.
De ha även påvisat att den härdade tråden för en
viss spänning ansluter sig till kausen betydligt
sämre än den kalldragna tråden med sin lägre
elasticitetsgräns och att på grund härav elastiska
böjspänningar lättare uppkomma i den härdade
tråden. Vidare ha de utsatt en omkring en kaus
böjd brotråd för pulserande last och konstaterat
en betydligt lägre utmattningsgräns vid lägre
minimilast än vid högre. Detta beror tydligtvis
på att de nämnda elastiska böjspänningarna ej
få tillfälle att verka, då lasten blir högre och
tråden bättre ansmyger sig till kausen.
Emellertid är spänningen 3 500 kg/cm2 omkring 50 %
högre än trådlasten vid brottet och för övrigt
ligger omständigheten vid sidan om saken, ty man har
ej påvisat att den belastningstyp, som orsakar
utmattningsbrott, förefanns i bron. Brons belastning
påfördes jämnt och gradvis och endast en gång.
Då ytdefekter hos tråden konstaterats i
samband med många brott, kan det bli fråga om hur
härdat stål har förmåga att emotstå sprickor.
Den härdade tråden bestod ju av en kristallinisk
metall. Engelska forskare2 ha framhållit, att en
sådan ej bibehåller sin seghet vid bottnen av en
spricka liksom en fibrös metall gör. En liten
spricka kommer därigenom snabbt, kanske
ögonblickligen, att fortplanta sig tvärs genom tråden.
Den med kalldragning förenade plastiska
flytningen är därför motsatsen till ett faromoment.
Flytningen och glidningen härdar metallen och
tar bort den farliga inverkan av hack och
ojämnheter. I helt elastiska metaller utan flytning
framkalla däremot ojämnheter lokala
spänningskoncentrationer, som påskynda utmattning och brott.
I känslan av att den härdade tråden var
otillräckligt kallbearbetad och i hopp om att kunna
förbättra tråden genom en viss kallbearbetning,
riktades tråden genom att dras genom en serie
27 febr. 1943
V 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
