Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Hälbalk avsedd för monteringsfärdiga formar till
korsarmerade betongbjälklag.
tillräckligt tryck och med torrt trä, möter det
vid moderna limsorter vanligen intet hinder att
göra limskarven starkare än träet självt, dvs.
brottytan i ett prov följer icke limfogen utan
ligger utanför eller korsar denna. Svårigheten i
utförandet ligger emellertid vid större
konstruktioner i att erhålla tillräckligt noggrann anliggning
och presstryck samt att utföra limningen på
tillräckligt kort tid, och tillverkningen måste därför
så ordnas, att dessa villkor uppfyllas. Av dessa
och andra skäl bör limförband för bärande
konstruktioner endast komma till användning där
limningen kan utföras under lämpliga betingelser
och sakkunnig ledning.
Man har f.n. huvudsakligen två huvudtyper av
lim att räkna med för bärande konstruktioner.
Den ena typen utgöres av kaseinlim. Av
kasein-limmet finnas sorter, som äro i hög grad
fuktbeständiga, men inga kaseinlim äro dock
fullständigt vattenfasta, utan de förlora under loppet av
långvarig förvaring i vatten sin hållfasthet. I
gengäld äro kaseinlimmen mera okänsliga för
onog-grann behandling i fråga om presstryck,
temperatur och ytornas anliggning.
Den andra typen av lim, som kan komma
ifråga, utgöres av konsthartslimmen. Till skillnad
från kaseinlimmen, där härdningsprocessen
huvudsakligen sammanhänger med att vattnet
bortgår ur limmet, hårdna konsthartslimmen genom
en kemisk process, som uppstår då limmet
utsättes för inverkan av en härdningsvätska, som
antingen kan inblandas i limmet strax före dess
användning eller också påstrykas den ena av de
delar, som skola sammanlimmas.
Konsthartslimmen kunna göras fullständigt vattenfasta, och
därav framställda limmade träprodukter kunna
förvaras årsvis i vatten eller ännu värre
omväxlande i vatten och luft utan att limfogarna släppa.
I gengäld fordrar emellertid detta lim en mycket
noggrann anliggning mellan de hoplagda
träytor-11a och dessutom ett förhållandevis högt
presstryck, vilket i någon mån komplicerar dess
användning i förhållande till kaseinlimmet.
Dessutom kräver konsthartslimmet högre temperatur
för hårdnandet, vilket begränsar dess användning
i ouppvärmda lokaler vid kylig väderlek.
Byggnadstekniska tillämpningar
på spik- och limförband. I-balkar och hålbalkar
Grövre massiva träbjälkar kunna med fördel
ersättas av I-balkar av trä, som sammansättas av
tre plankor eller reglar, vilka medelst spikning
ocli limning äro förenade med varandra.
Nöjaktigt presstryck mellan I-balkens flänsar och liv
kan erhållas enbart genom spikens kraftiga
in-slagning. Dessa I-balkar kunna utföras med
betydligt större motståndsmoment än massiva
bjälkar, lia mindre virkesåtgång än dessa och hålla
sig bättre raka, och ha därför kommit till rätt
avsevärd användning, särskilt som ersättning för
de alltmera svåranskaffade grövre dimensionerna
av massiva träbjälkar.
Fig. 3 visar en något egenartad typ av
limmade I-balkar. Dessa balkar ha inget riktigt liv
alls, utan livet ersättes av träbitar i form av
kap-avfall, dvs. korta stycken av plank eller bräder,
som blivit över vid trähustillverkningen, och som
äro så korta, att de annars just icke kunna
användas till något annat än ved. Dessa korta bitar
äro åtskilda av mellanrum av storleksordningen
20 à 40 cm och äro sammanlimmade med flänsar
av genomgående liggande reglar. Man skulle
kunna tycka, att en sådan balk borde bli mycket
vek och få stor svikt, men om man beräknar eller
mäter deformationerna — man kan beräkna en
dylik balk ungefär som en Vierendelbalk — så
visar det sig, att balken har en i förhållande till
dess dimensioner överraskande styvhet.
Den nu beskrivna balken har den egenskapen,
att den kan ingjutas i en massiv korsarmerad
betongplatta utan att skära sönder plattan i från
varandra skilda delar, och den har dels
försöksvis kommit till användning för en typ av
betongbjälklag i vanliga tegelhus, dels och framför allt
har den varit en av förutsättningarna för ett nytt
system att bygga betonghus, som man skulle
kunna kalla för monteringsfärdiga betonghus,
där de nämnda hålbalkarna ingå som en integre-
Fig. i. HB-portar vid medelstor hangar.
28 aug. 1943
V 83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
