Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
rande beståndsdel i såväl bjälklags- som
väggelementen. Det första större huset av detta slag blev
färdigt den 1 april 1943 med så pass gynnsamt
resultat, att ytterligare lius skola byggas till den
1 oktober, men då detta system kommer att
ytterligare behandlas i annat sammanhang, må det
här vara nog med detta omnämnande.
Träportar
En speciell användning av limmade
sammansatta träbalkar av I- eller T-sektion föreligger vid
en ny typ av portar för hangarer och större
verkstäder, som framgå av fig. 4. I korthet bestå dessa
portar av ett antal vertikala vindbalkar, som
ta upp vindbelastningen på portytan och
överföra denna till styrskenor i markplanet och vid
portens överkant. Vindbalkarna, som tydligt
framgå av bilden, äro utförda som
sammanlim-made och spikade I- eller T-sektioner. Genom att
vindbalkarna utföras som sammansatta balkar
kan man erhålla den bestående rakhet hos
bal-karna, som är nödvändig för att de skola kunna
användas för hangarportar, där ju skilda
portdelar skola kunna skjutas förbi varandra på
några få centimeters avstånd, samtidigt som
portarna kunna ha en höjd av upp till 8 m utan
mellanstöd på höjden. Dessa helt i trä utförda portar
äro avsevärt lättare än tidigare använda portar
med järnstomme och träinklädnad, varför de
kunna hanteras av i regel en enda man även vid
mycket stora portar. Denna porttyp har utförts
med bortåt 8 m, dvs. nära tre vanliga
bostadsvåningars höjd, ocli med sammanhängande
längder på över 100 in. De ha huvudsakligen
kommit till användning för större verkstadsbyggnader
och hangarer för militär- och civilflyg.
Fig. 5. Vertikalsekliun (jenom yttervägg
av två stående l"-paneler.
Fig. C. Provtryckning av
väggelement.
Väggar10
Fig. 5 visar en tillämpning på en enbart spikad
sammansatt träkonstruktion. Den föreställer den
bärande stommen i en ytterväggskonstruktion för
monteringsfärdiga trähus, där man eftersträvat
att bringa ned virkesåtgången så mycket som
möjligt. Trä är nämligen, särskilt för närvarande,
ett betydligt dyrare värmeisoleringsmaterial än
många av de nu tillgängliga högporösa eller lätta
isoleringsmaterialen, och därför bör trä i en
yttervägg i första hand användas i skyddande och
bärande funktion. Väggen i fig. 5 består av två
tunna paneler av stående bräder, lämpligen båda
av 1" tjocklek, och av ett högisolerande material
i mellanrummet mellan panelerna. Om de båda
stående panelerna oberoende av varandra skulle
uppbära förekommande belastningar och med
vanlig våningshöjd som knäcklängd, tål väggen
i fig. 5 en knäcklast av ungefär 2 t/m 1. Förenar
man däremot de båda ytterpanelerna med
varandra medelst ett antal horisontella spikreglar,
så anordnade att ytterpanelerna tillsammans bilda
en i viss mån samverkande sektion, så kommer
man fram till ett slags ramverkssträva, som kan
erhålla mångfaldigt större knäckhållfasthet.
Vid behandlingen av en dylik vägg måste man
beakta den omständigheten, att förbandet mellan
de stående panelerna och de liggande spikreglarna
inte är ett stelt förband utan ett spikförband, där
viss deformation i spikförbanden uppstår om
väggen utsättes för utknäckning. Vid praktiska
väggkonstruktioner måste man därvid även ta
hänsyn till att spikreglarna lika väl som
panelerna undergå en uttorkning efter tillverkningen,
varigenom mellanrum uppstå mellan de stående
panelerna och spikreglarna (fig. 8 b). Ehuru man
kan ta hänsyn även till dessa omständigheter
genom beräkning, erhålles pålitligare värden genom
provning av en bel väggsektion av full
vånings-höjd så som fig. 6 visar, och det är intressant
att konstatera, hur pass väsentligt tvärförbandens
styvhet påverkar hela väggens bärförmåga.
V 84
28 aug. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
