Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Provningar av hela väggsektioner ha utförts
dels på sådant sätt, att den provade
väggsektionen inplacerats i pressen med stum anliggning
mot pressorganen, vilket ger en viss inspänning
och närmast beräknas motsvara förhållandena i
verkligheten, dels så, att väggsektionen försetts
med ledade upplag, vardera bestående av en
stålcylinder mellan två järnplattor. Den sista
anordningen har genomförts för att bättre kunna
jämföra de provningsmässigt bestämda knäcklasterna
med de enligt nedan beräknade värdena.
Provningsserien omfattade tre väggtyper, där
tvärförbandens styvhet på olika sätt varierades,
såsom framgår av följande sammanställning:
typ I: 3 spik 4"/21 och l1/, mm mellanrum
mellan varje panelbräda och spikregel,
typ II: 3 spik 4"/21 och dikt anliggning mellan
varje bräda och spikregel,
typ III: 10 spik 4"/21 och dikt anliggning
mellan varje bräda och spikregel.
Spikreglarna utgjordes i samtliga fall av fyra
3" X 3" och panelbräderna av l" X 6", längd
3,00 m, bådadera hyvlade.
Knäcklasten för de olika väggarna, omräknade
per m 1 vägg, såväl för de delvis inspända som
ledade väggarna framgår av kol. 1 och 2 i tabell 1.
Trots att trädimensionerna hela tiden äro
desamma är knäcklasten vid det styvaste tvärförbandet
omkring dubbelt så stor som vid det sämsta.
För en närmare belysning av de faktorer, som
inverka på en dylik väggs knäckhållfasthet, har
en beräkning av denna utförts på följande sätt.
För beräkningen betraktas den sammansatta
väggen som en ramverkssträva enligt fig. 7,
varvid panelerna motsvara ramverksstängerna och
spikreglarna tvärförbindningarna och hänsyn tas
till deformationerna i spikförbanden mellan
paneler och spikreglar. Beräkningen utföres på basis
av en av professor Ljungberg" angiven metod för
beräkning av ramverkssträvors knäckning.
I ett godtyckligt snitt (x, y) i det n:e facket av
en ramverkssträva utgör momentet i var och en
av den utknäckta strävans bägge ramstänger
Mx =
y + h-ir
o
(1)
Fig. 7. Systemskiss titi
ram-verkssträoor.
där P ■— axialkraften i vardera ramstången,
T = de vid utknäckning uppstående
transversal-krafterna i tvärförbindningarna.
Elastiska linjens ekvation blir således
d2 y
dx2
P
El
y +
n—1 n—1
h-ir h-lT
Allmänna integralen till denna ekvation är av
formen
ii-i
h ■ IT
y = A ■ eos kx+ B- sin kx + 2 (3)
k th l
Transversalkrafterna T äro beroende av
tvärförbindningarnas styvhet Et ■ & och
ramverks-strävans deformation vid utknäckning och skall
vid tillämpningen på den sammansatta väggen
närmare behandlas nedan. Genom uppställande
av ekv. (3) för varje fack i den i fig. 7
framställda ramverkssträvan och bestämning av
koefficienterna av randvillkoren erhålles för en
ramverkssträva med tre fack slutekvationen
k2l2((+ 2 ß<x + <x2) cos3^
+
+ kl
|r,2cos kl — sin2^’
)+
+ 2 a. (eos k l + eos2 ) | +
+ 2 sin
kl kl n
ycos- =0
där a. =
1 h El
och ß =
1
(4)
(5)
3 l Ei 0 r Ah
Med kända värden på a och ß kan kl
bestämmas av (4), varefter strävans
knäckningsbelast-ning 2 P erhålles av P — IcEI
.El
l2
2 P —2 k2El = 2 (kl)2
(6)
Vid tillämpningen av dessa Ljungbergs
slutledningar på den sammansatta väggen måste
beaktas, att tvärförbindningarna i fig. 7 med
styvhetstalet Ei • & och längden 2 h vid väggen äro
ersatta av spikreglar, som med deformerbar
spik-ning äro förbundna med ramstängerna, dvs. de
stående panelerna. För att kunna tillämpa ekv.
(4) — (5) på väggen gäller det därför att finna ett
uttryck på Ex • &.
Vid den i fig. 5 visade väggkonstruktionen
utgöras tvärförbindningarna av massiva träreglar,
vars egen deformation på grund av
transversalkrafterna T är ganska ringa. Den väsentliga
deformationen i tvärförbindningarna beror på
rörelser i spikförbanden. Före knäckningen och i
knäckningsögoiiblicket äro utböjningarna och
transversalkrafterna och därmed även
påkänningarna på spikförbanden små, och man kan
sätta deformationerna i såväl spikförbanden som
28 aug. 1943
V 85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>