Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
manfattningsvis måste emellertid konstateras, att
metoden med provtryckning av en hel
väggsektion, vars bredd kan göras mycket begränsad och
provningen därigenom lätt att utföra, torde ge
säkrare värden än en beräkning, baserad på
uppmätning av deformationer i spikförband.
H U-balkar12
En speciell tillämpning av spikade och
limmade träkonstruktioner utgöres av en typ av
sammansatta träbalkar avsedda för större
spännvidder, s.k. HB-balkar. HB-balken består i sin
enklaste form av ett liv av två lag varandra
korsande diagonalpaneler av i regel 1" tjocklek, som
vid över- och underkanten är försett med
längsgående flänsar av träreglar, vilka flänsar medelst
spikning äro fästade vid diagonalpanellivet. Vid
balkens båda upplag samt vid ev. mellanstöd
finnas anordnade upplagsvertikaler, som äro
utförda i princip på samma sätt som flänsarna.
Denna enkla grundtyp har visat sig vara förut
känd13-14, ehuru den var obekant för mig, när jag
först började med dessa balkar, men den var dock
icke tillräcklig för att möjliggöra uppfyllandet av
flertalet av de önskemål, som kunna uppställas
vid olika slag av bärande stomkonstruktioner. Det
har därför varit nödvändigt att utveckla den
enkla grundtypen, så att balktypen om möjligt
kunde användas för alla de bärande
konstruktioner, som förekomma i praktiken. Detta har
skett genom en serie speciella konstruktioner.
Förutsättningar för dessa och deras beräkning
har, som förut antytts, varit en rätt ingående
provnings- och undersökningsverksamhet. Denna
har i allmänhet bedrivits så, att först teoretiska
beräkningsmetoder uppställts, och därefter
erforderliga material- och konstruktionskoefficienter
fastlagts genom experimentella provningar. Ibland
ha även de uppställda teorierna med stöd av
provningsresultaten måst modifieras.
Flänskonstruktion
Vid de första HB-balkarna utfördes
balkflän-sarna av möjligast långa massiva träreglar. Det
längsta virke man kunde komma över i hela
längder var emellertid begränsat till omkring 7 m
längd, vilket redan det är mycket svåråtkomliga
längder. Flänsreglarna skarvades med
utanpålig-gande skarvplankor, som med ett stort antal spik
förenades med flänsreglarna, och till en början
tillverkades en hel del balkar med denna
flänskonstruktion. Emellertid voro de utanpåliggande
flänsskarvarna inte så tilltalande ur
utseendesynpunkt och hade även vissa tekniska nackdelar.
Den typ av flänsar, som sedermera kommit till
användning, består av flera skikt, minst tre, av
hyvlade l" bräder, som var för sig skarvas och
limmas tillsammans till samma längd som den
färdiga balken och med skarvarna i de olika
skikten förskjutna i förhållande till varandra
enligt ett visst system. De färdiglimmade
flänsreglarna kunna på detta sätt framställas i
praktiskt taget vilka önskade längder som helst utan
synliga skarvar och av virke med vanliga
brädgårdslängder, och de anslutas till balkens
dia-gonalpanelliv medelst på ett speciellt sätt
anordnad spikning. Den minsta hållfastheten hos
en flänsregel, som är sammansatt av flera
sam-manlimmade skikt, är betydligt större än för en
enstaka massiv flänsregel. Detta beror på, alt
hållfasthetsvärdena hos trä visa en rätt
betydande spridning, och att därför en av flera skikt
bestående regel ger till resultat en utjämning av
spridningen. En massiv regel kan avsevärt
försvagas genom en enstaka större kvist e.d., medan
vid en sammansatt regel kvisten endast försvagar
en mindre del av själva regeln. En sammansatt
flänsregel är dessutom mycket mer okänslig för
sprickbildning vid tät spikning.
Möjligheten att böjningsfast skarva även
mycket stora HB-balkar på arbetsplatsen enbart
medelst spikning är tidigare behandlad12.
Hörnbindningar
En konstruktionsdetalj, som återkommer i de
allra flesta stomkonstruktioner av HB-balkar, är
det "momentstyva hörnet", varå f.ö. just i
dagarna svenskt patent blivit klart. Det stod på ett
tidigt stadium klart, att om en fabriksfärdig
träkonstruktion av den förut beskrivna grundtypen
skulle kunna erhålla en allsidig användning,
måste man ha möjlighet att även enkelt kunna
framställa böjningsstyva konstruktioner med
bruten konturform. Så är det vid t.ex. alla bärande
stomkonstruktioner i form av ramar, två- eller
treledsbågar etc. nödvändigt med böjningsstyva
hörnförbindningar mellan två var för sig raka
balkdelar. Den hörnkonstruktion, som nu
tillämpas, är som torde framgå av fig. 9 mycket enkel,
och hörnförbindningen sker helt enkelt så, att den
ena balkdelens åtminstone delvis förtjockade
flänsar a och b gaffelformigt träs över
korresponderande upplagsreglar c och d på den andra
balkdelen och anslutas till dessa medelst tät
spikning.
aj
Fig. 9. Momentstyv hörnförbindning, a) två balkdelar före
sammansättningen, b) schematisk framställning av
kraftöverföringen i hörnet.
28 aug. 1943
V 87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
