Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
För det andra kan man direkt utföra
knäck-ningsförsök i full skala med sammansatta
trä-halkar.
Slutligen kan knäcksäkerheten bestämmas
huvudsakligen genom beräkning under
hänsyntagande till glidningen i spikförbanden. 1
sistnämnda fall behöver man inte tillverka några
prov-halkar i full skala, men som underlag för
beräkningen erfordras i alla fall experimentella
mätningar på glidningen i spikförband, utförda på
lämpligt anordnade provkroppar. Eftersom även
dessa mätningar äro behäftade med vissa
osäkerhetsmoment, ha vi från början gått fram
huvudsakligen efter den andra metoden, dvs. direkt
provtryckning av balkar i full storlek. Vi ha
provtryckt sammanlagt ett femtiotal sådana
balkar med knäcklängder, som varierat från 1,5—
6.2 m. För att inverkan av eventuella
torkspringor mellan de limmade balkflänsarna och
livpanelerna samt mellan dessa inbördes skall komma
med, ha livpanelbräderna före
sammanspikning-en längre tid legat nedsänkta i vatten, så att de
svällt, och balkarna ha efter sammanspikningen
torkats i ångtork, så att 11/2 à 2 mm torkspringor
uppstått mellan flänsar och paneler. Balkarna ha
därefter provtryckts mellan vinkelrörliga upplag
på det sätt, som framgår av fig. 12 varigenom
knäckhållfastheten lör den sammansatta
sektionen bestämts.
Denna hållfasthet är mindre än det värde, som
enligt Euler-Tetmajers knäckningskurva skulle
ha erhållits, om fullständig samverkan funnits
mellan de två flänspaketen, och minskningen
uttryckes genom en förminskningsfaktor, som är
olika för olika flänstjocklekar och
spikningstät-heter och som på ovanstående sätt bestämts
experimentellt. Resultaten ha sammanfattats i
kurvform. som möjliggör beräkning av alla förekom-
Fitj. 11. Provning av höga balkars livknäckhdllfasthet.
ning från formställningarna. Livavstyvningarna
L lör balkarna ha vid varje försök varit
likadana och placerade på samma avstånd l, men
ett flertal belastningsförsök ha utförts med
samma balkar, ocli för varje nytt försök har
avståndet l mellan avstyvningarna minskats elier
av-styvningarnas dimensioner ökats och
motsvarande knäcklast uppmätts. Liknande försök ha
givetvis även utförts med mindre balkar, och ur
försöksvärdena ha då kunnat bestämmas
kon-struktionskoefficienter, som jämföras med den
teoretiska beräkningen av balklivens
knäcksäkerhet.
IJalkars sidoknäcksäkerhet
Ett annat viktigt knäckningsproblem gäller
HB-balkarnas sidoknäcksäkerhet. På grund av
limningen mellan de olika brädskikten i varje
flänspaket fungerar varje fläns som ett massivt
trästycke utan några glidningsrörelser i snitten
mellan de skilda bräderna i samma paket.
Däremot förekomma deformationer i spikförbanden
i snitten mellan flänsar och livpaneler och
mellan livpanelerna inbördes och till dessa måste
hänsyn tas under ogynnsammast tänkbara
förhållanden.
Styvhetstalet E’ I för en sammansatt spikad
konstruktion kan bestämmas på flera sätt. För
det första kan man bestämma sidostyvheten för
den sammansatta balken genom böjningsförsök
på en provbalk i full skala. Man lägger upp en
balk på lågkant på två stöd, utsätter den för en
känd belastning och mäter noggrant
nedböjning-en och kan då ur kända formler beräkna värdet
på E ’ /. Denna metod möjliggör även ganska
bekvämt ett studium av långtidsbelastningens
inverkan på styvhetstalet E ’ I, men metoden är om
man inte tillgriper långa och vanskliga
omräkningar, tillämpbar endast inom det elastiska
området, alltså där knäckningskurvan följer
Euler-hyperbeln och är även där något vansklig då
hänsyn måste tas till skjuvningsdeformationen.
Fig. 12.
Provning av
sido-knäcksäker-heten hos en
HB-balk.
28 aug. 1943
V 89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
