Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
(i. Kgner: "Aus Versuchen mit gelcimten Bauteilen", Mitt.
Fachaussch. Holzfragen 1940 h. 26.
7. Mürath : "Leim als Verbindungsmittel im IIolzbau",
Mitt. Fachaussch. Holzfragen 1938 h. 21.
8. Granholm : "Undersökning angående en initial
böj-ningspdkänning på konstruktionsdelar av trä, som belastas
med tryckkrafter", Tekn. T. 1942 h. 13.
9. Björkman : "Träkonstruktioner ’System Töreboda’".,
Tekn. T. 1942 V h. 5.
10. Brosenius: "Lätta träytterväggar", Byggmästaren
1942 h. 24.
11. Ljungberg: "Hållfasthetslära", D.T.v. Stockholm 1931.
12. Brosenius: "HB-Halkar", Tekn. T. 1940 V h. 6.
13. Gesteschi: "Hölzernc Dachkonstruktionen", 5 uppl.
Berlin 1938.
14. Gaber: "Sparsame Holzträger", Mitt. Fachaussch.
Holzfragen 1940 h. 27.
15. StOssi : "Beiträge zur Berechnung und Ausbildung
zusammenyesetzter Vollwandträger", Schweizérische
Bau-zeitung 1943 h. 8.
16. Schlyter: "Den brandskadade lagerbyggnaden
Her-kulesgatan 11, Stockholm", Stockholm 1931.
17. Brosenius: "Spikade I-balkar av trä för bro- och
hallbyggnader", T. i Fortifikation 1940/41 h. 2.
18. Ingenjörtruppinstruktion, Del V, Fältbroar och
fält-brofärjor, Stockholm 1940.
Utredningar
DK 347.247.3
Åtgärder mot spekulation i vattenkraft. Vid 1942 års
riksdag väcktes motioner om utredning angående
elkraftförsörjningen, ev. dess förstatligande. En dylik
vittomfattande utredning, elkraftutredningen, har också sedermera
igångsatts i januari 1943.
Under utskottsbehandlingen och i riksdagsskrivelsen
påtalad spekulation i outbvggd vattenkraft hade redan
tidigare upptagits till särskild utredning genom av
justitieministern särskilt tillkallade utredningsmän. Dessa voro:
lagbyråchef G Walin, ordf., advokat N Berggren,
revisionssekreterare N Rignell, avliden sedan den väsentliga
delen av arbetet slutförts, driftdirektör A Rusck och
civilingenjör E Upmark.
I sitt betänkande (SOU 1943: 14) föreslå
utredningsmännen dels ett i vattenlagen inarbetat
expropriationsför-farande, dels viss skärpning av kommunalskattelagens
stadganden om realisationsvinst vid försäljning av
vattenkraft.
Av den outbyggda men utbyggnadsvärda vattenkraften
torde enligt betänkandet åtminstone ca 75 % innehas
av kronan eller eljest finnas på fasta händer. Sedan
jämförelsevis betydande försäljningar ägt rum, torde ca 5 %
eller något mera ligga på spekulativa händer, till största
delen sådan vattenkraft, som står på gränsen mellan
högvärdig och lågvärdig.
Ersättning för den exproprierade vattenkraften skulle
utdömas av vattendomstol enligt vanliga regler och således
kunna prövas i överinstanser. Innebörden av den
föreslagna expropriationsrätten framgår av följande citat av
utredningens sammanfattning:
"Genom ändringen i vattenlagen har i denna lag
införts en expropriationsrätt, som ger möjlighet att under
vissa särskilda förutsättningar mot ersättning fråntaga en
strömfallsägare hans vattenkraft. Förutsättningar för
ex-propriationsmedgivande är enligt förslaget, att det för
planmässigt utnyttjande av tillgänglig vattenkraft finnes
erforderligt, att visst strömfall utbygges, ocli att det ej kan
antas, att den som råder över strömfallet själv kommer
att utan avsevärt dröjsmål utbygga det på ändamålsenligt
sätt. I fråga om strömfall, däri kronan äger del, skall dock
expropriationsmedgivande såvitt angår kronans andel
kunna meddelas allenast med riksdagens samtycke.
Expropriationsmedgivande lämnas av Konungen och må
ges kronan, kommun eller annan, som är beredd att utan
dröjsmål utbygga fallet. Den som erhållit sådant med-
givande är enligt förslaget berättigad all tillgodogöra
vattenkraften i strömfallet, där ej hinder enligt
bestämmelserna om byggande i vatten eljest möter.
Expropriationsmedgivande må ej utan Konungens tillstånd överlåtas på
annan.
Ersättning för vattenkraft, som tillgodogöres på grund
av expropriationsmedgivandet, skall endast i begränsad
utsträckning utgå i form av ersättningskraft, nämligen om
den fastighet, till vilken vattenkraften hört, liar behov av
ersättningskraft eller om ersättningstagaren är berättigad
alt överföra ersättningskraft till anläggning eller ort, för
vilken vattenkraften varit avsedd och som är i behov
därav. I övrigt skall ersättning utgå i pengar."
Expropriation bör icke äga rum, om ägaren kommer
alt ulan avsevärt dröjsmål och på ändamålsenligt sätt,
dvs. enligt ett förnuftigt alternativ, utbygga fallet. Om
fall-ägaren inför en expropriationsansökan förklarar sig villig
att utan dröjsmål utbygga fallet, bör enligt motiven del
naturliga vara, att den som påkallat expropriation och
som tvingat honom till utbyggnad, förbinder sig all köpa
elektrisk kraft från kraftstationen ifråga intill dess alt
fallets ägare själv blir i behov av kraften. Skulle den som
begärt expropriation ej vara villig att ingå på en sådan
överenskommelse på skäliga villkor, bör ej heller
expropriation medges.
Därjämte har förslag framlagts om skärpning av
bestämmelserna om beskattning av realisationsvinst vid
försäljning av outbyggt vattenfall. Detta har skett därigenom
att den tid, efter vilken försäljning kan äga rum utan alt
det föranleder realisationsvinstbeskattning, utsträckts från
10 till 30 år efter förvärvet. Vidare har gjorts ett
förtydligande, enligt vilket icke blott ersättning i penningar utan
även rätt till kraft skall beskattas till realisationsvinst.
Betänkandet har varit utsänt på remiss och därvid
tillstyrkts av bl.a. K. Vattenfallsstyrelsen men utsatts för
kraftig kritik och avstyrkts av Sveriges Industriförbund,
Svenska Vattenkraftföreningen m.fl.
Föreningar
Väg- och Vattenbyggnads konst sammanträdde den 12
april 1943 under ordförandeskap av civilingenjör Bo Ekelund.
Sammanträdet var besökt av ett 130-tal ledamöter.
Nya medlemmar blevo civilingenjörerna Gösta Andersson,
Kurt Liedgren, Erik Marnell och Stig Wejrum samt major
vvk Erik Wiborgh.
Civilingenjör Hilding Brosenius höll det i detta häfte
återgivna föredraget "Spikade och limmade
träkonstruktioner", vilket åtföljdes av en kort diskussion.
Kapten Kurt Trägårdh frågade vilken livslängd man
räknade med vid arsenikimpregnering. Kreosotimpregnering hade
visat sig hålla i 40 år. Spikarnas röstning vore även av
betydelse, särskilt som galvaniseringen hos spik brukar vara dålig.
Föredragshållaren svarade härpå, att de visade
konstruktionerna huvudsakligen voro inomhuskonstruktioner.
Utom-huskonstruktioner äro i allmänhet provisoriska. Den
arsenikimpregnering, som utfördes vid en slip, gjordes mot pålmask.
Brobalkar bruka skyddas av asfaltpapp ovanpå överflänsen
och man hoppas på en livslängd av 20 år eller mer.
Im-pregneringen bör ske efter limningen, enär i annat fall
fogarnas hållfasthet vid konsthartslimning blir sämre. Vanlig spik
håller i havsvatten 3 à 4 år och galvaniserad spik längre tid.
Civilingenjör Bror Fellenius meddelade, att det vid
Göteborgs hamn hade visat sig, att 20 år gammal galvaniserad
spik hållit bra. Vanlig spik hade hållit sig bra inuti träet,
men var helt avrostad i fogen.
På civilingenjör Erik Blomqvists fråga om de korsande
diagonalernas excentricitet gav upphov till besvärliga
vrid-ningsspänningar svarades att så icke var fallet men man
måste se till att tryckta flänsar äro avstyvade mot knackning.
Vid supén och samkvämet deltogo ett 60-tal ledamöter.
Efter supén visade kapten vvk Gunnar Höckert bilder
från Tunisien, varefter civilingenjör Eric O Back talade över
ämnet "Hur långt bör man utbreda laster — och varför?"
Erling Reinius
V 96
28 aug. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
