Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
sök, för vilka nedan redogöres, visade
bestämningen av bensinens hartstal, att bensinens
kvalitet ej försämrats under lagringen:
Vid klockans
Vid försökets tömning efter
vid torsoKets lß m4naders
sättande ’a<Hg (me"
deltal av fyra
prov)
Halt aktuellt harts enligt metod
ASTM D 381-36 ... mg/100 cm3 4 7
Halt potentiellt harts enligt metod
IPT G 25 a T ...... mg/100 cm3 16 4
I den tidigare nämnda slutna behållaren med
ca 80 m3 rymd förvaras sedan den 14 december
1940 bensin, förvaltad av Statens
Reservförråds-nämnd. Den ifyllda mängden uppgick till ca
75 000 1, motsvarande 76 300 normalliter. Genom
regelbundet återkomna pejlingar har sedan, i
början av varje månad, bensinnivån
kontrollerats. Vid två olika tillfällen har därjämte
botten-brunnen befriats från vatten, varvid
vattenmängderna bestämts. Mätningsresultaten framgå av
följande tabell:
Datum Vätskehöjd cm [-Bensintemperatur-] {+Bensin- temperatur+} °C Bestämning av vatteninnehåll i bottenbrunnen
21/12 1940 234
2/1 1941 231 —
3/2 231 + 1
5/3 231,5 + 2
3/4 231,5 + 1,5 150 1 vatten avskilt
1/5 231,5 + 2
4/6 232 + 3,5
2/7 236 + 5,5
2/8 236 + 6
2/9 234,5 + 6
3/10 234 + 5
4/11 230 + 5
1/12 232 + 6
1/1 1942 232 + 6
1/2 234 + 5
2/3 233,5 + 3
1/4 234 + 4
2/5 235 + 3
1/6 232 + 4
1/7 233 + 6
3/8 232 + 8
1/9 233 + 8
2/10 234 + 8
2/11 233 + 7
2/12 233 + 5
4/1 1943 233 + 5
2/2 90 1 vatten avskilt
3/2 233 + 5
2/3 233 + 5
En höjning av vätskenivån med 1 cm motsvarar en
volymökning av ca 350 1. En temperaturstegring av 1°C
motsvarar en volymökning av ca 70 1.
Innan behållaren togs i bruk hade
vattenin-trängningen bestämts och uppskattats till ca
50 1/år. Det var därför anmärkningsvärt att det
först uttagna vattnet (den 3 april 1941) uppgick
till 150 1. När denna uppgift lämnades uttalade
jag3 att en del av detta vatten sannolikt
inkommit i behållaren med bensinen. Helt nyligen (den
2 februari 1943) har bottenbrunnens innehåll åter
utpumpats och vattnet i denna befanns där-
vid uppgå till endast 90 1. Vatteninträngningen
kan på grundval härav fastställas till knappa
50 1/år. Behållaren fungerar sålunda med
avseende på betongens grad av permeabilitet
fullständigt efter de principer, som vid
konstruktionstillfället ansågos vara önskvärda.
Om man jämför de senaste
pejlingsuppgif-terna med dem, som erhöllos i januari 1941, dvs.
sedan lagringsförhållandena stabiliserats, synes
ingen på detta sätt mätbar bensinförlust ha
inträffat. Det har heller icke kunnat konstateras
någon lukt av bensin i behållarens omgivning.
Provningar på bensinens beständighet vid
denna undervattenslagring i betong ha bjudit på
överraskande resultat. Vid ifyllningen togs prov
på den då väl blandade bensinen. Hartshalten
uppgick i detta prov till 17 mg på 100 cm8. De
fortsatta proven gåvo att börja med något
varierande resultat, men senare har hartshalten visat
sig vara konstant och mycket låg:
_ Aktuell harts
Prov mg/cm3
20/3 1941 ..................... 25
19/6 1941 ..................... 6
29/8 1941 ..................... 17
26/3 1942 ..................... 2
29/1 1943 ..................... 2
Orsaken till de varierande värdena på
hartshalten hos de i början uttagna proven torde ligga
i att vissa av dessa prov härrört från
uttapp-ningsledningen. För att bedöma huruvida denna
förklaring vore rimlig gjordes 1942 vid ett och
samma tillfälle uttagning och analys av tre prov:
Aktuell harts
mg/100 cm3
ur uttappningsledningen ................... 12
prov från bottenskiktet (området kring
urtappningsrörets mynning) ................................2
sannolikt genomsnittsprov, erhållet efter om-
pumpning av viss bensinmängd ....................2
De utförda bestämningarna på bensinens
hartshalt visa att ingen som helst ökning av hartshalten
inträffat under den över två år långa lagringstiden.
Att döma av föreliggande resultat innefattar
undervattenslagring av bensin i betongbehållare
fördelen av att bensinens kvalitet icke försämras,
att svinnet blir minimalt och att
reparationskostnaderna bortfalla. Härvid förutsättes att principen
tillämpas på riktigt sätt.
Sedan numera denna bensinlagring praktiskt
avprovats i över två år och befunnits dels vara
fullt tillförlitlig och dels i sig innefatta ett flertal
fördelar framför andra system, borde den komma
till användning även vid byggande av
lagringsanordningar i större skala.
Litteratur
1. Hagerman, T: Om undervattenslagring av brännoljor
i betong cisterner. Cement och Betong 1940, h. 1, 2.
2. Höst, T B: Några data från utförandet av en
betong-behållare för lagring av bensin. Tekn. T. 1941, h. 17.
3. Hagerman, T: Om försök och praktiska resultat vid
undervattenslagring av bensin. Tekn. T. 1941, h. 17.
24 april 1943
V 103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
