Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
voro denna gång byrådirektör Nils Royen, professor
Hjalmar Granholm oeh civilingenjör Erie Back. Som extra
opponenter uppträdde professor Gudmund Borelius,
professor Karl Ljungberg och tekn. dr Sven Olof Asplund.
Rörande föregående disputationer hänvisas till Tekn. T.
V 1939 s. 165, 1940 s. 97 och 1943 s. 14. R S
Betongtekniska kurser. Ledningen av den
kursverksamhet, som sedan 1941 bedrivits av Statens
Industrikommissions byggnadsavdelning i betongteknik, skall från den
1 auguti övertas av Cement- och Betonginstitutet vid K.
Tekniska Högskolan. Den första kursen under den nya
ledningen börjar den 16 augusti.
Böcker
DK 691.56
Putsningsarbeten, av Geo. Rydberg, 21X14 cm, 32 s,
Tidning för Byggnadskonsts bibliotek, nr 3, Stockholm
1941. 1 kr.
Förf. lämnar i sin bok allmänna anvisningar betr.
utförandet av främst utvändiga putsningsarbeten.
Inledningsvis givas praktiska anvisningar på utförandet
av före putsningen nödvändiga förarbeten, varefter en
redogörelse lämnas betr. lämplig beskaffenhet av de
i ett putsbruk ingående materialen kalk, cement, sand
och vatten.
Förf. varnar med rätta för att till topputsbruk
begagna alltför finkornig sand, som ger en tät bruksyta,
vilket nedsätter den underliggande stockputsens
karbo-natisering och hårdnande. I det följande lämnas
närmast allmänna anvisningar ang. tillfällen, då olika
brukssorter måste kasseras p. g. a. dålig tillredning
eller ålder, varefter lämpligaste tjocklek av putspåslag
något diskuteras. Förf. berör vidare olägenheter av
att utföra de olika brukspåslagen tätt efter varandra,
vartill bidrager, att nuvarande prislista för utförande
av putsningsarbeten är baserad på ett dylikt förfarande
i vad det gäller slätputs med kalkputsbruk. Färgat
bruk vid putsning rekommenderas för att nedbringa
olägenheter av de alltför tata påslagen,-emedan arbets
utförandet med färgat bruk i regel ger stockputsen mera
tid till lufthärdning.
Betr. cement- och bastardputsbruk påpekas vikten av
tillräcklig vattenhärdning, och olägenheten av
gipsinblandning vid utförandet av utvändiga putsningsarbeten
framhålles.
I det följande lämnas en utförlig beskrivning betr.
utförandet av olika putsbehandlingar såsom
pågrund-ning, stockning, slätputsning, slamning, spritputsning
och rabitsputsning m. m.
Boken rekommenderas särskilt arbetsledare, då den
lämnar de praktiska råd och anvisningar som erfordras
för putsningsarbetens rätta utförande på en
arbetsplats. Carl Bremme
DK 624.19
Sprängning av avloppstunneln för Järpströmmens
kraftverk, av kapten VVK Ragnar Ahlström och
Elektriska anordningar för tunnelarbetet, av
civilingenjör Torkel Callerstad, Svenska
Vattenkraftföreningens publ. nr 344, 33 s., 19 fig., 1,50 kr.
Järpströmmens vattenkraftanläggning är ett av våra
största för närvarande pågående kraftverksbyggen. Den
utbygges för nyttjande av 61 m fallhöjd och en
vattenmängd av 200 m3/s. Dess avloppstunnel får en längd
av 4 640 m och en area av 105 m2. Den bergmassa, som
skall tas ut i tunneln, utgör alltså 487 200 m®.
Kostnaderna härför ha 1939 beräknats till ca 7 000 000 kr. eller ca
14,30 kr/m3. Totala arbetstiden beräknas bli 4 år.
Arbetet bedrives ännu uteslutande från tunnelns
ner-strömsända och enligt planerna skall ca 4 000 m tas ut
denna väg. Drivningen sker enligt en i USA sedan 10 à 15
år använd metod, full-face-metoden, vilken innebär, att
hela sektionen borras ut på en gång från en för
ändamålet särskilt anordnad rörlig borrställning. Ahlström torde
få betecknas som pionjären för denna metods nyttjande
i Sverige. Första gången den användes i Sverige var
nämligen vid Hammarbyspårtunneln under hans ledning,
vilket arbete beskrivits i Tekn. T. 1938 V h. 9.
Tunneln har hittills utdrivits ca 1100 m med en
medelindrift per salva av 4,19 m och per månad 77 m.
Värdena på månadsindriften ha dock varierat mellan så
vida gränser som 38,7 m och 113,3 m beroende på
varierande svårigheter med berget, vilket delvis varit ganska
dåligt. Berget utgöres huvudsakligen av
horisontallag-rat skiffer.
Tunnelarbetet pågår i tre skift med en total
arbetsstyrka av ca 100 man inkl. verkstadspersonal och
chaufförer. Uppborrningen av tunnelsalvan, som sker från
en portalställning, på vilken 20 borrare med Atlas
borrmaskiner RH-67 MV med knämatningsanordning
samtidigt arbeta, tar en tid av ca 7 h.
Laddningen av salvan, till vilken åtgår c:a 425 kg
sprängämne, huvudsakligen territ i 35 mm partoner,
pågår delvis samtidigt med borrningen. De grova
pa-trondimentionerna hos territen förkorta
laddningstiden och göra det möjligt att anbringa laddningen
djupt inne i borrhålet även med pipladdning. Sedan
borrningen och laddningen slutförts, rullas
borrställ-ningen (den väger ca 25 t) tillbaka och tandningen
sker elektriskt med fördröjningständare med upp till
35 s fördröjning, övriga delen av dygnet åtgår för att
medelst en elektriskt driven Bucyrus Eire 44 B med 1,9
m3 skopa upplasta och med f.n. sex 10 t dieseldrivna
specialbyggda Faunlastbilar transportera ut salvan samt
skrota tak och förbereda för nästa dygns borrning.
Ackordspriset är f.n. 4,55 kr/m3 enligt
tunnelsektionerna. Ackordet omfattar borrning, laddning, skjutning
och upplastning av sprängstenen samt för arbetets
bedrivande erforderlig bergrensning av arbetsfronten och
angränsande del av tunneln samt alla transporter av
den rörliga utrustningen och planering av tippen. Laget
betalar reversal för sprängämnen m.m. Reversalen
har under tiden januari—juni 1941 i medeltal uppgått
till 2,79 kr/m3, vari dynamit och territ ingå med 0,98
kg à 2,25, dvs. 2,21 kr/m3.
För luftväxlingen i tunneln är en
ventilationsanläggning med upp till 20 m3 fri luft med elektriskt
luftupp-värmningsaggregat anordnad.
Hjälpanordningarna, borrsmedja och
kompressorstation äro inredda med modernaste anordningar. Sålunda
användas i borrsmedjan Aseas högfrekvensugnar för
elektrisk borruppvärmning och Atlas 460 för
borrväss-ningen. De 450 à 500 skär, som dagligen åtgå, vässas
med dessa anordningar av endast en borrsmed med hjälp
av en hantlangarpojke och en smedslärling vilka även
sköta nytillverkning av erforderliga borr. I
kompressorstationen finnas tre O. K. 8 och en O. K. 5 av Atlas
Diesels fabrikat, vilka tillsammans avge 56,9 m3 fri luft.
Kompressorstationen är försedd med efterkylare Atlas
HE-1650 och rikliga luftklockor.
I artikeln finnas f.ö. en mängd synnerligen värdefulla
och utförliga uppgifter, varför den kan rekommenderas
var och en, som har anledning syssla med större
bergsprängningsarbeten. Ahlström utlovar även i artikelns slut
en ytterligare redogörelse för arbetet, då detta slutförts.
Denna har man all anledning emotse med största intresse.
I anslutning till Åhlströms artikel finnes även införd
en redogörelse av Callerstad för de elektriska
installationerna. Där fäster man sig särskilt vid en beskrivning
av säkerhetsanordningarna för tändningen av
tunnelsalvorna samt en redogörelse för ombyggnaden av den
elektriska utrustningen på tunnelgrävmaskinen.
Bertil Eklöf
V 108
24 april 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
