Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
väg- och vatten byggnadskonst
husbyggnadsteknik
REDAKTÖR: RICHARD SMEDBERG
Häfte 10
Årg. 73
Vägväsendets förstatligande • Vägtrafikräkningar i Danmark • Böcker
23 okt.
1943
Vägväsendets förstatligande
GENERALDIREKTOR NILS BOLINDER, LSTF, STOCKHOLM
Lördagen den 30 maj 1942 blev en märkesdag
för det svenska vägväsendet. Då biföll Riksdagen
andra särskilda utskottets hemställan, att den
måtte tillstyrka statens övertagande av den
allmänna väghållningen på landet, ocli att
förstatligandet av vägväsendet borde genomföras så
snart som möjligt och helst redan den 1 januari
1944. Detta beslut innebar, att den vägkommunala
självstyrelsen inom vägväsendet, reglerat tidigare
genom 1891 års lag om väghållningsbesvärets
utgörande på landet och senare genom 1934 års
väglag, skulle upphöra, och att väghållningen
skulle övertas av statens vägmyndigheter.
I proposition till årets riksdag den 30 april 1943
framlades slutligt förslag till statlig
vägorganisa-tion samt till de lagar m.m., som skola reglera
det förstatligade vägväsendet. Den 17 juni 1943
har Riksdagen i allt väsentligt godkänt
propositionerna. Den nya organisationen innebär i
huvudsak följande.
I)en nya väglagen och vägstadgan
Den nva väglagen kommer att nära
överensstämma med den nuvarande lagen; dock ha alla
bestämmelser utgått, som i denna hänföra sig till
vägdistriktens verksamhet. Likaså ha en del
lagföreskrifter ändrats beroende på omläggningen av
vägärendens handläggning. I propositionen
framhölls bl.a. följande.
Den snabba utvecklingen på vägväsendets
område hade helt visst framkallat behov av
komplettering och ändring även av åtskilliga
stadganden i 1934 års lag, vilka icke berördes av
statens övertagande av den allmänna väghållningen
på landet. En slutlig prövning av de uppslag, som
framförts i avgivna yttranden, måste i de flesta
fall föregås av närmare utredning ocli vederbö-
DK 351.811 : 625.711(485)
rändes hörande. Departementschefen ansåg sig
därför icke i tillfälle att nu ta ställning till sådana
förslag.
En nyhet i väglagen är, att stadganden om
upplåtelse av mark för väg införts i lagen. Som
bekant regleras denna fråga nu i huvudsak genom
vägrättslagen eller beträffande tvångsupplåtelse
av mark genom expropriationslagen.
Vägrätts-lagens bestämmelser ha nu inarbetats i väglagen,
varför förstnämnda lag upphävts. En annan
synnerligen betydelsefull bestämmelse har införts i
väglagen, nämligen att fastställelse av arbetsplan
för väg medför skyldighet för markägaren atl mot
ersättning upplåta den mark, som erfordras för
vägen. Enligt nu gällande bestämmelser kan
väg-hållaren endast tilltvinga sig rätt till vägmark
genom expropriation, vilket förfaringssätt skall
bibehållas. Den föreslagna nya tvångsrätten
förutsätter, att arbetsplanen skall utföras mera
omsorgsfullt och fullständigare än nu. Sålunda skola
väg-förslagen upprättas närmast såsom
renstaknings-förslag. Markägare, vilkas mark beröres av
företaget. skola kallas till förrättningen samt
underrättas om förslagets upprättande före
arbetsplanens fastställande, allt i syfte att ge markägaren
tillfälle att göra invändningar mot företaget och
mot ett beslut, som medför tvångsrätt till en del
av hans fastighet. Handläggningen av vägfrågor
kommer enligt den nya ordningen att regleras
genom en helt nv författning, vägstadgan.
Handläggningen blir i princip ordnad så, att den
förberedande utredningen av fråga 0111 byggande av
allmän väg, förändring av enskild väg till allmän
eller indragning av allmän väg ankommer på
länsstyrelserna och vägförvaltningarna i länen.
Sedan frågan utretts, insändes ärendet till
Väg-och Vattenbyggnadsstyrelsen, som beslutar i frå-
25 sept. 1943
V 141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
