Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Vägtrafikräkningar i Danmark 1939
VÄGDIREKTÖR RAGNAR VON SEGEBADEN, LSTF, HALMSTAD
Sommaren före krigsutbrottet utfördes i
Danmark genom Overvejinspektoratets försorg en
bela landet omfattande trafikräkning på samtliga
Landeveje (närmast motsvarande våra allmänna
vägar) samt de mest trafikerade av landets
Bi-veje. Resultatet härav har framlagts i ett större
verk: "Landfærdselstælling og -Analyse 1939.
Danmarks Landeveje og nogle Biveje i Almindelig
Færdseltælling. II Færdselanalyse. Udgivet af
Overvejinspektøren 1942."
Avsikten med trafikräkningen var närmast att
få fram värden på vägtrafikens kvantitativa
omfattning och dels att bestämma storleken av den
mera långväga trafiken. Dessutom önskade man
vid vissa städer, där kringgångsvägar kunde
ifrågasättas, genom trafikanalyser utreda förhållandet
mellan den lokala och den genomgående trafiken.
I den redogörelse, som lämnas i det följande,
komma att tas med även några uppgifter och
resultat från de vägtrafikräkningar, som utförts i
Sverige under de senaste åren. Redogörelsen har
gjorts något utförligare än en bokanmälan, då
frågan om utförandet av mera omfattande
trafikräkningar snart torde bli aktuell för flera av våra
städer, där kringgångsvägar måste planeras. De
av danskarna vunna erfarenheterna torde då
kunna bli till nytta.
Den allmänna trafikräkningen
Trafiken räknades endast vid ett tillfälle under
en fyradagarsperiod (torsdag—söndag) från den
3 till 6 augusti 1939 mellan kl. 6 och 22 varje dag.
Enhetligt för bela landet antogos koefficienter för
nattrafiken, olika för sön- och vardag samt för
trafikslagen personbilar, lastbilar, hästfordon,
cyklister och fotgängare*. För beräkning av
trafikens tontal antogs likaledes för hela landet
följande enhetliga vikter för de olika fordonsslagen.
Inom parentes ha angivits de vikter, som använts
vid de senaste trafikräkningarna i Sverige:
t t
personbilar ....... 1,3 (1,7)
omnibussar ....... 5,0 (4,2)
motorcyklar ...... 0,25 (0,2)
tvåaxliga lastbilar . . 3,6 (mindre 2,0, större 4,0)
treaxliga lastbilar . . 5,5 (6,3)
fyraxliga lastbilar .. 10,0 (9,0)
fordon med en dragare 1,5 (l,i)
fordonmedtvådragare 3,0 (2,2)
* De svenska trafikräkningarna ha hittills utförts vid två
tillfällen — en sommar- och en hösträkning — varje räkneàr.
Risken att vid endast en räkning få resultatet förryckt av
tillfälligheter, dåligt väder m.m. har ansetts för stor. Varje
DK 31 : 656.1(489)
Med hjälp av de från 1934 års
trafikräkningar vunna resultaten ansåg man sig av denna
enda trafikräkning under augusti månad kunna
få fram ett årsmedeltal för 1939. Man räknade
då givetvis icke med att trafiken under årets sista
månader skulle förryckas av ett världskrig.
Sammanlagt omfattade räkningen 1 455
räkne-punkter, varav 239 voro analyspunkter.
Räkne-punkterna voro — väl närmast efter tyskt
mönster -— placerade enligt följande system.
Vägnätet indelades i ungefärligen lika långa
"räkne-sträckor". Varje sträcka räknades i endast en
punkt. Denna förlades antingen vid sträckans
ena ändpunkt eller ute på sträckan i närheten av
mittpunkten. De resultat, som erhöllos, ansågos
i båda fallen gälla såsom medeltal för trafiken på
räknesträckan. På Landevejene kommo 1335
ändpunktsräkningar och 580
mittpunktsräkningar. För Bivejene voro samma tal 569 resp. 229.
Genom 1 455 räknepunkter fick man fram
trafikvärden för 2 712 trafiksträckor eller endast
omkring 1,9 trafikvärden per räknepunkt*.
Visserligen underlättar systemet med
trafiksträckor och antagen medeltrafik den
matematiska bearbetningen, då det gäller att få fram ett
värde på den totala trafikvolymen, men i övrigt
kan jag icke uppfatta dess fördelar.
Olägenheterna framträda tydligt, då man framställer
resultatet grafiskt och — såsom vid förevarande
trafikräkning — på trafikkartan icke anger
räknepunkternas lägen. Vid ett närmare studium
av en trafikkarta måste man nämligen alltid hålla
i minnet, att den angivna trafiken endast är
riktig i själva räknepunkten. Ett stycke därifrån
kan en grenväg eller en större anläggning
åstadkomma en väsentlig förändring. Detta gäller
särskilt gång- och cykeltrafik.
För räkningarna hade Vejdirektoratet utarbetat
en enkel ocli lättfattlig blankett, avsedd för
trafiken under endast en timme. För varje dags
räkning åtgingo således 16 blanketter per
trafikriktning.
Resultatet av trafikräkningarna har
sammanställts i ett stort antal tabeller, på vilka man i
räknetillfälle har omfattat en tredagarsperiod fredag—söndag
mellan kl. 6 och 21 varje dag. Erfarenheter ha visat, att
räkningarnas utsträckande till kl. 22 är lämpligt och avsevärt
minskar nattrafikskoefficienten. Tilläggsprocenten för
natttrafiken har i vårt land med väsentligt varierande
ljusförhållanden icke kunnat göras enhetlig. Att såsom nu fastställa
olika koefficienter för varje län är dock kanske Icke
nödvändigt.
* Vid 1936 års svenska trafikräkningar, då de 2 178
räkne-punkterna regelmässigt förlades i vägskäl, räknades 6 425
trafikriktningar och erhöllos således i medeltal omkring 2,9
trafikvärden per räknepunkt.
23 okt. 1943
V 149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
