Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
kommande sätt, i det att de tillgängliga medlen i
regel själva varit minimum.)
Jag vill särskilt betona två grenar inom denna
del av läroämnet, nämligen det
vattenbyggnadstekniska försöksväsendet och geotekniken. Dessa
ha stor betydelse dels för det allmänna
projekterandet av anläggningar och för det
konstruktiva framåtskridandet, dels för det speciella
projekterandet av en viss anläggning.
Modellförsök vid projekterandet av
anläggningar, där vattnets rörelse har betydelse för
anläggningens utformning, ha alltmera slagit igenom
och äro naturligtvis av största ekonomiska
betydelse för nedbringande av såväl anläggnings- som
drift- och underhållskostnader, men de äro
förtjänta av ytterligare ökad användning. Ett
betydligt större vattenbyggnadslaboratorium vid
Tekniska Högskolan vore, även om det skulle
kosta miljonen eller mera, en nationalekonomisk
vinst.
Geotekniken har utvecklats kraftigt och har
såsom modern vetenskap omkring 25-åriga anor,
men åtskilligt återstår. Nu börja de svårare men
också kanske mest betydelsefulla problemen. Det
är emellertid beklämmande att se, att det ännu
förekommer geotekniska olyckor, som man med
redan befintliga undersökningsmetoder — blott
de hade tillämpats -— för relativt obetydliga
kostnader hade kunnat undvika. Man kan knappast
i tvivelaktiga fall nedlägga för mycket kostnader
på geotekniska undersökningar. Kostnaderna för
dem få räknas till anläggningskostnaden, men de
ha den goda egenskapen, att de samtidigt minska
anläggningskostnaden så att säga i andra ändan
och kunna förebygga anläggningskostnadens
ökning genom förtidiga reparations- och
ombyggnadsarbeten.
Här gäller i bokstavlig mening det valspråk,
som jag en gång formulerade: "grundlighet bästa
grunden."
Vattendragsteknik
I denna, den första av läroämnets
tillämpningsdelar, möta först många stora och betydelsefulla
nationalekonomiska problem, såsom frågorna om
vattendragens bästa utnyttjande ur
nationalekonomisk synpunkt, dvs. de stora
regleringsproblemen. Att lösa dessa med någon enkel regel är ej
görligt. Jag vill endast antyda de ofta
förekommande motsättningarna emellan t.ex.
sjösänkning för jordbruksändamål och sjöreglering för
vattenkraftindustri samt svårigheterna att ur
nationalekonomisk synpunkt värdera "båtnaden"
(dvs. nyttan) i dessa och liknande fall.
Svårigheterna ligga ej blott i beräknandet av
prestationernas omfattning, t.ex. storleken och
beskaffenheten av vunnen mark. resp. mängden utvunnen
och avsättbar energi, utan ock i att tillämpa
riktiga å-priser för dessa prestationers värden samt
i uppskattningen av kostnaderna för genomföran-
det och i förvärderingen av de uppkommande
skadorna. Om å-priserna för båtnaden är att
framhålla, att dessa icke uteslutande kunna
grundas på marknadsvärdena utan även ofta måste
bestämmas ur nationalekonomiska synpunkter på
lång sikt. I detta hänseende ha
jordbruksvärdena rätt till avsevärda extra tillägg utöver
marknadspriserna, men även energin bör — såsom vi
i dessa tider fått bevittna — kunna tillgodoräkna
sig dylika bonustillägg.
Det bör särskilt framhållas, att
vattenregleringarna sällan få behandlas såsom isolerade företag
utan i regel måste lösas i ett sammanhang för
större delar av vattendraget, kanske för hela
vattendraget, ja rent av för flera vattendrag på en gång.
För varje enskild vattenkraftanläggning måste
den ekonomiska utbyggnadsmängden bestämmas.
Härvid spela vattenmängdsvaraktighetskurvan
och dess genom reglering möjliga förbättring
samt avsättningsförhållandena för energin en
avsevärd roll. Problemet blir därför individuellt
och lokalbetonat, men efter en del förberedande
allmänna ekonomiska utredningar kan man göra
en del förenklade antaganden och komma till en
schematisk geometrisk konstruktion.
På diagrammet, fig. 1, avsättas
utbyggnadsmängden som abskissa och kostnaderna som
ordinator. Anläggningskostnaderna kunna i stort
sett uppdelas i fasta kostnader, oberoende av
utbyggnadsmängden, såsom mark- och
grundförvärv, utrednings- och juridiska kostnader,
administrations- och bostadsbyggnader,
väganläggningar, regleringsdammen samt vissa delar av
anläggningen i övrigt, och i rörliga kostnader, som
variera med utbyggnadsmängden och utgöras av
övriga utbyggnadskostnader o.d. Dessa kunna för
enkelhetens skull antas vara tillnärmelsevis
proportionella mot utbyggnadsmängden.
Underhållskostnaderna kunna ev. sammanräknas med an-
Fig. 1. Grafisk beräkning au den ekonomiska
utbyggnadsmängden vid en vattenkraftanläggning.
V 158
25 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
