Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
z^F{l+m)’fil+röJ •365 •a •1000
z=1
(l + l0PJ-75.3600
■Tj
eller, då
(>+ts>M1 + Ä)
1
100/ , , ci + b — p
–cs 1 -\–-
p 100
100
och om man sätter
„ . a+ b — p
1 loo =mi
Ff- 365 a mi’—1 ,
P = ––-//ii –––— kronor
’ 270 ini— 1
För elt samhälle med en utgångsfolkmängd av
50 000 invånare och normala tillväxtförhållanden
erhåller p storleksordningen 20 000 kr., sålunda
ett rätt avsevärt belopp för blott 1 m höjdändring.
I detta sammanhang kan framhållas, att ur
pumpningskostnadssynpunkt idealet för en
reservoar vore en sådan med oändlig planyta och
således konstant vattenstånd. Härav följer, att en
reservoar alltid bör erhålla större planyta, resp.
göras invändigt lägre, än vad som ur ren
byggnadskostnadssynpunkt skulle ge minimum av
kostnad. Här möter oss ännu ett minimiproblem.
Detta gäller ej blott högreservoarer utan även
lågreservoarer. Regeln blir i stort sett, att
summan av anläggningskostnaden för reservoaren och
den till anläggningstiden återkapitaliserade
kostnaden för lyftande av allt vattnet, som skall
pumpas till reservoaren en höjd, som är halva
höjdskillnaden mellan högsta och lägsta
driftvattenytorna i reservoaren, skall vara minimum.
Om ekonomiska problem inom
avloppstekniken må framhållas, att dylika av intresse möta
med avseende på såväl själva ledningarna som
reningsanordningarna.
Med avseende på ledningarna må nämnas valet
mellan cirkelrunda och äggformiga tvärsektioner.
De förra fordra större lutningar för självrensning
och därför ibland större schaktningskostnader; de
senare ställa sig, vad själva ledningarna beträffa,
dyrare. För övrigt ha vi här för pumpledningar
liknande beräkningar som motsvarande vid
vattenledningar.
Då ett avloppsledningsnät för regnvatten sällan
kan dimensioneras så rikligt, att översvämningar
belt kunna förebyggas, gäller det att dimensionera
ledningarna så, att summan av
anläggningskostnaden för nätet och kapitaliserade värdet av
förlusterna genom översvämningarna blir minimum.
Svårigheten vid denna beräkning ligger i att rätt
uppskatta dessa förluster.
Reningsanordningarna äro svåra att behandla
generellt. Man kan visserligen ordna så, att man
för minsta kostnad erhåller en viss reningseffekt,
men att sedan jämföra, å ena sidan,
byggnads-och driftkostnaderna och, å andra sidan, det
sanitära värdet av reningseffekten blir en
bedömningsfråga, som knappast kan lösas
matematiskt-ekonomiskt.
Min axplockning bland de ekonomiska
problemen inom vattenbyggnadstekniken är slut,
men det återstår att säga några ord om ännu ett
ekonomiskt problem — kanske det största.
Årligen utföras inom vårt land
vattenbyggnadsarbeten för följande ungefärliga kostnader
(inkl. underhåll)
vattendragsteknik:
dammbyggnader och
vattenkraftanläggningar .................. 85 Mkr.
vattenregleringar, flottledsbyggnader 5 Mkr.
vattenvägsteknik:
vattenvägar, hamnbyggnader...... 30 Mkr.
sanitär vattenteknik:
vattenledningar, avloppsledningar . . 20 Mkr.
140 Mkr.
Häri ingår en bel del kostnader, hörande till
andra fack, men minst 100 Mkr. måste uppskattas
falla på rena vattenbyggnader.
Kostnaderna för vattenbyggnadsinstitutionerna
vid våra tekniska högskolor kunna, inkl. ränta
och amortering på därtill hörande byggnader
m.m., uppgå f.n. till endast ca 70 000 kr/år men
böra — med hänsyn till deras del i högskolornas
allmänna omkostnader — upptas avrundat till
100 000 kr I år.
Det gäller nu att göra summan av årliga
anläggningskostnaden för de ifrågavarande
vattenbyggnaderna och kostnaden för
vattenbyggnadsinstitutionerna till ett minimum. Rent
matematiskt kan detta problem ej behandlas, men det
kan ej vara förmätet att anta, att
anläggningskostnaderna skulle kunna nedbringas med 2 %,
genom att vattenbyggnadsinstitutionerna skulle
erhålla tiofaldiga årsanslag.
Summan är nu....... 100 + 0,1= 100,1 Mkr.
och skulle under gjorda
förutsättningar bli .. 98 + 1,01= 99,0 Mkr.
alltså en totalbesparing av ......... 1,1 Mkr.
Bleve så underhållskostnaderna minskade och
avkastningen ökad genom rationellare anordning
av anläggningarna, bleve totalbesparingen ännu
större.
Längre kan jag ej komma med lösningen av
detta sista ekonomiska problem men har velat
framställa det till vederbörandes begrundande.
25 sept. 1943
V 163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
