- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
178

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Fig. 1,
Feltecknings-kurva för
Orthometar-objektivet (7 = 27 cm,
lli 1 = 7:4,5) och för
Topogonobjektiv (f —
20 cm, Hn= 1 : 6,3).

m

ning av vidvinkelbilder i instrumentet Multiplex,
såsom exempelvis arbetena bedrivas vid Rikets
Allmänna Kartverk. Multiplex är nämligen
utrustat med praktiskt taget rättecknande objektiv.
Ett annat exempel är en direkt uppmätning av
parallaxerna hos ett stereopars båda bilder
medelst en stereometer i bildernas plan. I dessa ocli
liknande fall kan en kompensation av
felteckningen ej utan särskilda åtgärder genomföras.

Vi<l vinkelobjektivets felteckningskurva

Användningen av vidvinkelobjektivet
Zeiss-Topogon för fotogrammetriska arbeten är av
tämligen sent datum. Dess väsentligaste
användningsområde ligger inom flygfotogrammetrin, där
den bl.a. utnyttjats för tvenne flygkameror, den
ena med 10 cm och den andra med 20 cm
brännvidd. Den sistnämnda av dessa, vilken går under
benämningen RMK 20/30 30, har
öppningsförhållandet 1 : 6,3 och bildformatet 30 X 30 cm.
Denna vidvinkelkamera kom ut i marknaden i
lagom tid för att kunna tas upp till prövning i
samband med Kartverkets omorganisation enligt
1937 års riksdagsbeslut. Med stöd av de vunna
erfarenheterna från ett försöksområde
anskaffades också av Kartverket kameror av denna
vid-vinkeltyp.

Vidvinkelobjektivet, som har en bildvinkel på
icke mindre än 105c, innebar på sin tid tekniskt
sett ett stort steg framåt inom den
fotogrammetriska optiken. Huruvida det under nu pågående krig
framkommit ännu vidvinkligare objektiv torde få
stanna vid rena gissningen. Men redan under
fredsåren närmast före krigsutbrottet talades
bland tyska fackmän om ett objektiv med
väsentligt större bildvinkel än Topogonen. Och senast i
år har från samma håll därjämte nämnts, att
To-pogonobjektivet numera kan göras
feltecknings-fritt. Men faktum kvarstår dock, att ett stort antal
kameror och stereoinstrument i olika delar av
världen äro utrustade med feltecknande
Topogonobjektiv. Och ett utbyte av dessa skulle sannolikt

ställa sig både praktiskt och ekonomiskt
svårutförbar!. Kostnaden för ett dylikt objektiv uppgår
i och för sig till tusentals kronor.

I det följande är i fig. 1 felteckningskurvan
angiven dels för ett normalobjektiv Zeiss-Orthometar
(/= 21 cm, 1 ln>= 1 : 4,5), dels för
vidvinkelobjektivet Zeiss-Topogon (/ f= 20 cm, 1 Jn t= 1 : 6,3).
Gradskillnaden mellan felteckningarna hos de
båda objektiven framgår som synes väl ur
diagrammen. Kurvornas maxima för båda
objektiven, liggande inom bildens centrala del, är
sålunda 2 ju respektive 120 \a. Inom bildens
randområden äro motsättningarna proportionsvis
mindre men dock högst betydande.

De båda kurvorna äro uppritade med stöd av
följande från firman Zeiss-Aerotopograph
erhållna data:
Orthometarobjektioet
avstånd från bild-

centrum i mm 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100
felteckning i fi.. 0 0 0 +2 +1 0 0 —3 —7 —15

Topogonobjektivet
avstånd från bild-

centrum i mm 0 60 100 140 160 180 190
felteckning i fi.. 0 +120 +72 0 +10 +86 +165

Topogonobjektivet har som synes enbart
positiva värden, motsvarande förskjutningar lios
bildpunkterna enbart i riktning mot bildcentrum.
Orthometarobjektivet däremot har såväl positiva
som negativa värden, motsvarande förskjutningar
både mot och från bildcentrum. Detta förhållande
sammanhänger med bestämningen av objektivets
bränn vidd.

Det må tilläggas att man knappast torde få
uppfatta felteckningen som en renodlad
felegenskap hos objektivet utan som resultanten till flera
felinflytanden, av vilka den egentliga
felteckningen eller distorsionen utgör huvudparten.

Felteckningens återverkan
på strålknippets rekonstruktion

Vid bearbetning av stereobilder med viss
felteckning i instrument med praktiskt taget
rätttecknande objektiv, såsom exempelvis fallet är
med här behandlade vidvinkelbilders bearbetning
i instrumentet Multiplex, konnna självfallet
motsägelser till synes vid strålknippenas
rekonstruktion. Förhållandet åskådliggöres schematiskt i
fig. 2. Samhöriga strålar s / och sü i ett stereopars
båda strålknippen I och //, vilka vid
fotograferingen utgått från en viss detaljpunkt P, skära

Fig. 2. Av felteckningen
orsakade horisontal- och
vertikalparal-laxer hos ett samhörigt strålpar
inom stereoområdet.

V 178

25 sept. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943v/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free