- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
9

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 8 januari 1944 - Teknisk-kommersiella synpunkter på elsvetsaggregat, av S Swerup

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 januari 194-6

9

Teknisk-kommersiella synpunkter
på elsvetsaggregat

Civilingeniör S Swerup, DHG, Stockholm

Vid köp av ett svetsaggregat intressera sig
praktiskt taget hundra procent av alla köpare för
priset, svetsströmmen och anslutningsmöjligheterna
till nätet, men knappast någon frågar efter huru
stora ljusbågsspänningen och intermittensfaktorn
äro, alla övriga viktiga detaljer att förglömma.

Ett svetsaggregats prestationsförmåga anges så
gott som utan undantag i ampere, men intet kan
vara mera missvisande än att tro, att man
härigenom erhållit en exakt uppfattning om vad
aggregatet verkligen kan prestera. En ungefärlig
uppfattning erhålles alltid, men då strömstyrkan
alltid gäller med olika underförstådda
förutsättningar, vilka icke alltid framhållas, kan mycket
missvisande resultat ernås vid en jämförande
bedömning mellan olika svetsaggregat, speciellt som
de underförstådda värdena anges olika av olika
fabrikanter. När man anger ett svetsaggregats
prestationsförmåga i ampere, menas i allmänhet
den högsta svetsström, som aggregatet under
svetsning kan avge. Det förekommer t.o.m., att
kortslutningsströmmen anges, och intet kan vara
mera missvisande. Ibland anges för
svetsaggre-gatet även de grövsta svetselektroder, som kunna
svetsas. Att intet av dessa beteckningssätt är
uttömmande blir tydligt, om vi betänka, att den
energi, som åtgår för att t.ex. smälta ned en 4 mm
elektrod, kan vara högst olika. Denna beror bl.a.
på tjocklek och sammansättning av
beläggningen för elektroden, som variera hos olika
elektrodtyper för att erhålla önskade egenskaper hos
svetsfogen. Energiåtgången är även avhängig av
fogtyp, svetsläge och materialtjocklek. Det är
givetvis möjligt att underkasta ett aggregat ganska
utförliga svetsningsprov, men redan genom att
sammanställa olika tekniska data för det kan
man komma till en mera exakt uppfattning med
betydligt mindre arbete, utan att det personliga
omdömet med följande osäkerhetsmoment
behöver spela in. Redan i detta sammanhang bör
påpekas, att med svetsaggregat avses ett
kollektivt begrepp, som innefattar såväl
likströmsgeneratorer för bågsvetsning som svetslikriktare och
svetstransformator.

Måttgivande för ett svetsaggregats kapacitet är
uteslutande den värmemängd, som kan produce-

DK 621.791.735

ras i ljusbågen per tidsenhet. Det är t.ex. tydligt,
att det erfordras mera värme för att smälta ned
en grov elektrod än en klen.

Det är ingen svårighet att uttrycka den i
ljusbågen avgivna värmemängden med elektriska
storheter för svetsaggregatet, då värmemängden
endast är ett uttryck för den elektriska energi,
som lämnas av aggregatet. Energin per tidsenhet
i ljusbågen anges i watt eller kilowatt, som är
produkten av ljusbågsspänningen och
svets-strömstyrkan. Bågspänningen bestämmes av
elektroden och varierar för olika fabrikat, typer och
dimensioner. Ljusbågsspänningarna variera i
allmänhet mellan 20 och 35 V för belagda
svetselektroder, varvid det lägre värdet gäller för klena
elektroder och det högre för grövre.

Tas som exempel två svetsaggregat för 250 A
och det ena är konstruerat för den avgivna
svetsströmmen vid en ljusbågsspänning av 25 V och
det andra vid 32 V, erhålles för det ena en effekt
i ljusbågen av 25 X 250 = 6,25 kW och för det
andra 32 X 250 = 8 kW. Trots att för båda
svets-aggregaten är angiven samma svetsström 250 A,
är det senare beräknat att avge ca 30 % större
effekt i ljusbågen. Det gäller sålunda att
undersöka vid vilken ljusbågsspänning svetsströmmen
gäller.

Vid högre svetsströmmar uppstå ofta stora
spänningsfall i de långa svetskablar, som ofta komma

Ampere

Fig. 1. Statisk karakteristik för svetsaggregat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free