Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 8 januari 1944 - Impedansmätbryggor, av Sigurd Kruse - Lysämneslampor vid högre frekvens, av B R - Asynkron generatordrift, av E L - Teknikkens Problem, af Kumbel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 16. ParalleU-T nåt
såsom impedansmätare.
Ci, C2, C3: fasta
kondensatorer, C b. Cg:
vridkondensatorer, G: generator, Gl:
spolens L ekvivalenta
förlustavled-ning, 1: indikator, L: spole, fi:
fast motstånd, Yx: mätobjekt.
Balansvillkor:
Gl + Gx = Gi C2 fi (/ +
öCB + Ä.-^-o^ + C.+ fcC’)
Substitutionsmätning: 1) Yx ej ansluten: Gx — Bx—0;
balans då Cg = Cgi, Cb = Cbi. 2) Yx ansluten: balans
då Cg = Cg2, Cb = CB2.
Gx =-„-(Cgj — cgi)
Cs
Bx = co(Cbi — C bi)
Fig. 16 visar en speciell utföringsform, vilken
är en av de första i marknaden på detta område3.
Anordningen tarvar ingen närmare beskrivning.
Mätningen utföres såsom substitutionsmätning,
och endast differenserna av värdena på C b och
Cg inkomma som variabler. Skärmningen
vållar som man lätt inser inga som helst svårigheter.
Frekvensområdet är i det hittillsvarande
utförandet 0,5—£0 Mp/s.
Litteratur
1. Küpfmüller, K: "über die Konvergens der
Brücken-MessverfahrenElektrotechn. u. Masch.-bau 51 (1933) s. 204.
2. Tuttle, W N: "Bridged-T and parallel-T null circuits
for measurements at radio frequencies." Proc. Inst. Radio
Engrs 28 (1940) s. 23.
3. Sinclair, D B: "The twin-T. A new type of null
instrument for measuring impedance at frequencies up to SO
mega-cycles." Proc. Inst. Radio Engrs 28 (1940), s. 310.
Lysämneslampor vid högre frekvens. Lysämneslampor
äro på grund av sitt goda ljusutbyte och den fördelaktiga
färgsammansättningen på det avgivna ljuset idealiska för
belysning av flygplanskabiner. Särskilt har man funnit
detta i Amerika, där många flygplan äro utrustade med
120 V system för 400 p/s. Ljusutbytet hos
lågspännings-rören är nämligen ca 20 % högre vid 400 p/s än vid 60 p/s
och ungefär fyra gånger så stort som vid glödlampor av
den typ, som vanligen användes vid flygplan.
Effektfaktorn är ca 7,5 % högre vid 400 p/s än vid 60.
Installationen blir enkel och utrymmesbesparande och relativt lätt.
Vid högre frekvenser har en lysrörslampa ungefär
karaktären av en resistans. Ström- och spänningskurvorna
tangera mot sinusform och lampans effektfaktor ökar.
De övertoner, som uppträda i lampspänningen vid 60 p/s,
göra sig icke gällande vid 400 p/s. Den erforderliga
lampspänningen avtar med stigande frekvens.
Fördelarna med den högre frekvensen anses kunna
utnyttjas även för belysning i bussar och järnvägsvagnar.
Normalt användes där likström, men man bör lika gärna
kunna använda 400 à 500 p/s växelström, varigenom
hjälpapparaterna kunna göras små och lampornas ljusutbyte
ökar. Även andra kommersiella tillämpningar kunna
tänkas, där man omformar de vanligen förekommande
frekvenserna på 25, 50 eller 60 p/s till 400 à 500 p/s
(Electr. Engng 1941 h. 11). B fi
Asynkron generatordrift. Asynkronmaskinen kan även
användas som generator, men har då den nackdelen att
den måste arbeta på ett nät. Utrustningen är emellertid
driftsäker och enkel, då inga anordningar för
synkronisering eller hastighetsreglering äro nödvändiga. De
sistnämnda goda egenskaperna ha föranlett att man i
Finland börjat ägna intresse åt synkrongeneratorn under nu
rådande krigsförhållanden. Instrumenteringen till en
asynkron generatoranläggning driven av en vattenturbin är
endast en rusningsregulator, en brytare och några
instrument. Skötseln av en dylik anläggning är enkel.
Infas-ningen finns ju ej, inkopplingen sker endast när varvtalet
ungefär motsvarar det synkrona varvtalet. Man skulle med
dylika enkla anläggningar kunna ta till vara den kraft,
som finns i ofullständigt utbyggda småforsar, en kraft
som f.n. skulle vara av stort värde. Vidare kan en del
kraft sparas inom industrier med inskränkt drift, t.ex. i
träförädlingsindustrin. Där förekomma slipstolar, som
drivas direkt med vattenturbiner. Dessa turbiner stå nu stilla.
Man anger som exempel en fabrik som hade dels
direktdrivna slipstolar, dels slipstolar drivna av
asynkronmotorer. Man gjorde nu så att man kopplade
asynkronmotorerna direkt till turbinerna och erhöll då en kraftstation
med asynkrongeneratorer. Fem sådana aggregat, vardera
om 1 000 hk, äro nu i drift och fungera oklanderligt dag
och natt. Stationen lämnar en effekt av ungefär 3 000 kW
med ett månatligt energitillskott av 2 miljoner kWh (Kraft
och Ljus 1943 h. 10.) E L
Många av denna tidskrifts läsare känna antagligen till
den företeelse som kallas "Gruk" genom böckerna eller
dikterna med samma namn i den danska tidningen
Politiken. Få veta kanske, att bakom signaturen Kumbel
döljer sig den danske ingenjören och författaren Piet Hein.
På Teknisk Tidskrifts begäran har han författat några
"Gruk" med teknisk anstrykning, varav den första följer
här nedan.
Teknikkens Problem
Et lille psykologisk Nytaars-Gruk
tilegnet svenske Teknikere
Teknik er det enkle
artistiske Trik
at klare en Sag
med mindst mulig Teknik —
og dog saa besværligt
at hele Publikken
kan se hvilket Snille
man er i Teknikken.
KUMBEL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
