Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 15 januari 1944 - Modern kriminalteknik, av Bengt Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 194 A
39
Utdragare
Hylsans fläns
Hylsa
Fig. 12. Schematiserat snitt
genom pipan på ett eldvapen.
Fig. 13. Utdragarens och utkastarens funktioner, t.v. med
manteln i sitt bakersta läge utan hylsa, t.h. innan manteln
nått sitt bakersta läge och just som hylsan kastas ut.
En sådan systembestämning är av största värde.
Har projektilen avfyrats med något sällsyntare
vapen kunna kanske upplysningar i något
vapenregister direkt leda spåren till målet. Ofta kan
vetskapen om att en misstänkt innehaft ett vapen
av visst fabrikat i förening med
systembestämning av det till den fatala patronen hörande
vapnet utgöra ett friande eller fällande indicium.
De karakteristiska märkena på hylsor och
kulor kunna även tjäna till en direkt identifiering av
visst eldvapen0. Vapnen äro nämligen i ännu
högre grad än inbrottsverktyg individer för sig.
Varje fält i loppet har sina egna karakteristiska
repor; varje utdragare, utkastare, slagstift och
stötbotten har sina mikroskopiska
bearbetningsspår, som avspeglas på den avfyrade patronens
kula och hylsa. Då bommärkena i regel ej äro
färre än fyra inses, med vilken hög grad av
sannolikhet vapenidentifieringar i de flesta fall
kunna utföras. För identifieringsändamål avskjutas
patroner med det misstänkta vapnet. Härvid är
det av stor vikt, att jämförelsepatronerna äro av
samma beskaffenhet som den aktuella, då
exempelvis krutladdningens storlek och kulmantelns
beskaffenhet inverka på spårens utseende. Vid
Bommärke
på en kula
Fig. 14. Bommärke på en
kula.
mindre ammunition uppfångas kulorna i en
skjutlåda, bestående av åtta efter varandra ställda
kassetter, fyllda med packad bomull; kulor från
9 nun pistoler bruka stanna i den fjärde eller
femte kassetten. Vid större ammunition upptas
kulorna i en vattengrav. Det medium, i vilket
kulorna uppfångas, får givetvis ej förändra
bom-märkenas utseende. Aktuella hylsor och kulor
jämföras sedan med de som prov avskjutna i ett
jämförelsemikroskop. På fig. 16—18 visas några
fall av identifiering med hjälp av ovannämnda
märken. Som synes äro de enskilda märkena
präglade av en höggradig individualitet.
Vid suspekta dödsfall uppställer sig omedelbart
frågan, huruvida naturlig död, mord eller
självmord förelegat. Har ett eldvapen varit med i
spelet kan svaret ofta ges genom ett noggrant
studium av kulans ingångsöppning med sin
närmaste omgivning samt undersökning av skott-
Fig. 15. Ett blad ur Mezger—
Heess—Hasslachers pistolatlas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
