Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 15 januari 1944 - Teknisk-ekonomiska data från skraplastning av malmförande gruvvarp, av Gustaf T Lindroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Utsikt mot väster över den från varpgods frilagda
terrängen vid Bråfallsgruvan. "Skrapbanorna’ avteckna sig
i terrängen.
ca 100 000 t — som sedan äldre tid upplagts från
handskrädning av hyttmalm ur uppfordrat
malm-förande berg från Bråfalls Hemgruva. Det
beräknades att ur dessa skulle genom magnetisk
sovring kunna erhållas ca 70 % anrikningsmalm
med ca 35—38 % saltsyrelöst järn.
De stora varpens belägenhet och utsträckning
framgå av fig. 1. Terrängförhållandena inom det
område, där varpen upplagts, visas av fig. 2—4,
tagna sedan skraplastningen avslutats år 1942.
Varpens största höjd över den närliggande
Hemsjön utgjorde ca 12 m.
En handlastning av dessa stora varp var ur
ekonomisk synpunkt näppeligen möjlig. Vid en
maskinell lastning hade man att välja mellan dels
skoplastning i vagnar och uppspelning av dessa i
fickan på sovringsverket, som förlades till punkt
b i fig. 1, dels skraplastning direkt i
sovringsverkets ficka c. Då varpet till stor del innehöll
mycket grovt gods med block av upp till 0,4—0,5 m
storlek, och skraplängden dessutom kom att bli
relativt stor, kunde man a priori ställa sig rätt
tveksam om möjligheten att teknisk-ekonomiskt
skrapa detta gods en så lång väg. Med hänsyn
till en släpskrapeutrustnings låga pris i jämförelse
med en eldriven grävskopa och på grund av att
Fig. 5. Kilrepsdrivet skrapspel.
Fig. 4. De sista resterna av det grova varpgodset efter
Hemsjöns strand. Bilden avser att ge en föreställning om
varpgodsets mekaniska beskaffenhet.
godset med en släpskrapa erhölls direkt i
sov-ringsverksfickan, valdes skraplastning.
En viss tvekan att anlita släpskraplastning i
detta fall kom även därav, att det befarades, att
varpgodset vintertid kunde sammanfrysa så
starkt, att det ej kunde grävas med släpskrapan
utan mycken losspettning och skjutning. Tack
vare en lämplig proportion grovt gods i
förhållande till fint gods och mull visade sig denna
tvekan obefogad. Den lämpliga blandningen av
grovt och fint gods gjorde även, att de stora
blocken — som naturligtvis i vissa fall måste
skjutas sönder för att gå i krossen — ej
hindrade skrapan att gräva sig ned i varpet.
Anläggningen i sin helhet bestod av ett
dubbel-trummigt skrapspel, drivet av en 60 hk
släpringad asynkronmotor, fig. 5, samt en
Crescent-skrapa med en rymd av ca 1,2 m och en vikt
av 600 kg, fig. 6. Skraptändernas lutning med
horisontalplanet var ca 38°. Draghastigheten vid
last var 1 m/s och vid returdrag 1,7 m/s. Draglina
och returlina voro 3//’ speciallinor. De rullagrade
linskiveblocken (fig. 7) vägde vartdera 45 kg och
hade 22 mm spårdiameter och 400 mm yttre
diameter samt 330 mm inre diameter.
Skrapspelsut-rustningens kapacitet samt energiförbrukningen
Fig. 6. Släpskrapa av "Crescent typ’’. Rymd 1,2 m3, vikt
600 kg, skrapvinkel 38°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
