Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 1944 - Stadsgasens användning inom industrin, av Bengt M Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 19 A A
69
TT"!
Fig. 9.
Pressgjutma-skin med lämplig
placering av
brånnar-munstycken.
första användes gas vid skrotning av gamla St
Eriksbron i Stockholm och på den andra till en
automatisk skärmaskin på en mekanisk verkstad.
Med den senare kan varje önskad profil skäras
efter ritning eller schablon. Regleringen av
skärhastigheten sker kontinuerligt från 100 till 600
mm/min. Brännaren har ett inre munstycke för
syrgasen samt ett yttre för
stadsgas-syrgasbland-ningen. På grund av stadsgasens lägre värmevärde
är utströmningsöppningen för gasblandningen ca
50 % större än då acetylen användes.
Gasåtgången blir ca tre gånger så stor som med acetylen,
men detta kompenseras mer än väl av stadsgasens
låga pris. För materialtjocklekar av 5 och 300 mm
är skärhastigheten 440 resp. 100 mm/m.
Syrgas-förbrukningen är 46,2 resp. 4 462 1/m och
stads-gasförbrukningen 25 resp. 590 l/m. Även inom
livsmedelsindustrin har gasen fått användning.
Charkuterierna ha kokgrytor och rökare,
chokladfabrikerna rostmaskiner, konservindustrin auto
klaver, bagerierna och verkstäderna ugnar (fig.
12 och 13).
Ekonomiska data
Direkta kostnadsjämförelser mellan olika
bränslen äro knappast av någon betydelse för
närvarande med den bundenhet, som föreligger på
bränslemarknaden. Olja finnes ej att få och
bränsletilldelningen är i de flesta fall statligt
reglerad. I den mån kostnadsjämförelser här nedan
göras, ha förkrigspriser begagnats. Stadsgaspriset
för industrin varierade 1939 i de större svenska
städerna mellan 5 och il öre/m3; f.n. äro
motsvarande siffror 9 och 17 öre/m3.
Verkningsgraden för gaseldningen sjunker som
för alla bränslen med stigande temperatur på
grund av de ökade avgasförlusterna, som
kurvorna, fig. 5, visa. Verkningsgraden för gas ställer
sig i allmänhet högre än för övriga bränslen,
genom att förbränningen kan försiggå med mindre
luftöverskott och att uppeldning och reglering kan
ske snabbare. Värmeåtgången blir därför oftast
mindre med gas. I tabellen har sammanställts vad
1 m3 gas (värmevärde 4 000 kcal/m3) motsvarar
i andra bränslen, dels teoretiskt med hänsyn till
värmevärdet, dels i praktisk drift.
1 m3 stadsgas motsvarar El kWh Koks kg Björkved kg Olja kg
med hänsyn till
värmevärde ............. 4,65 0,6 0,83 0,4
för ång- resp.
varmvattenpanna .......... 4,2 0,75 1,65 0,46
för livsmedelsberedning i storkök .......... 3,2 2,0 4,0
för bageriugnar ...... 4,0 — 1,0 —
för lackerugnar (200°) 3,7 1,0 — 0,47
för smältning av
stilmetall ............. 2,8 _
för smältning av
aluminium ........... 0,7
för härdning (800— 1 000°) ............ 2,5 8,0 — 0,75
En del av dessa siffror har erhållits vid enstaka
prov och äro därför tämligen osäkra, men de visa
i varje fall, att det inte går att bedöma ett bränsle
Fig. 10. Nedskärning av gamla St Eriksbron med stadsgas. Fig. 11. Skärmaskin för stadsgas-sgrgas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
