Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 1944 - En ny magnetisk materialprovningsapparat, av Wll - SJ:s bränsleproblem under krisen - Ny livbåtsmotor - Nytt fartygsskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Spricka i svetsat
material.
Fig. 1. "Darax Detector" med löstagbara polskor.
En ny magnetisk materialprovningsapparat. För att
upptäcka förekomsten av sprickor, blåsor o.d. i järn och
stål utan att förstöra eller skada materialet använder man
vanligen röntgenundersökning eller undersökning på
elektromagnetisk väg. Den förra metoden kräver en mycket
dyrbar utrustning, är dyr i drift och kräver specialutbildad
personal. Apparater för elektromagnetisk undersökning,
som grunda sig på det förhållandet att kraftlinjefältet
stores av sprickor o.d., finnas sedan flera år i marknaden,
men dessa äro även stora och dyrbara apparater, som
endast torde komma i fråga för större verkstäder.
En ny svensk apparat, som uppfunnits av ingenjör Nils
Gedda och som under namnet Darax Detector tillverkas
och säljes av AB Rational, demonstrerades nyligen för
pressens representanter. Apparaten, fig. 1, är lätt
transportabel och erfordrar för sin drift endast ett 6—12 V
bilbatteri eller en 30—60 V svetsgenerator. Med denna
apparat kan man, såsom visades vid demonstrationen, blott
genom påpensling av "detektorvätska" på det i
apparaten insatta provstycket upptäcka för ögat osynliga
sprickor. Detektorvätskan utgöres av en uppslamning av
järnpulver och detta samlas vid felställena, såsom visas på
fig. 2 och 3. Fig. 2 visar sprickor under ytan i ett
kugghjul av gjutstål; detta hade även röntgenfotograferats
men då framträdde sprickorna mycket otydligt. Fig. 3 visar
en spricka, förorsakad av dålig svetsning.
Vid mindre arbetsstycken är det enklast att lägga
föremålet direkt på apparatens polskor, men vid större
konstruktioner är detta ju ej möjligt. Man kan då ta loss pol-
Fig. 2. Sprickor under ytan i ett kugghjul av gjutstål.
skorna från apparaten och placera dem på den
konstruktion, som skall undersökas, och sedan genom påpensling
med detektorvätska upptäcka eventuella fel.
Den nya apparaten är mycket lätt att sköta och är
mycket billig i drift. Då den dessutom på grund av sitt pris
torde vara överkomlig i de flesta fall, är det troligt att
den snart kommer att ingå i varje mekanisk verkstads och
varje materiallaboratoriums standardutrustning. Wll
SJ:s bränsleproblem under krisen. Ungefär hälften
av de vid SJ förut förbrukade stenkolen ha f.n. ersatts
med ved. Antalet vedeldade lok vid SJ är 368, varav 37 på
smalspårsbanor. Vedkapning och erforderlig klyvning
ombesörjas med transportabla kap- och klyvmaskiner. Vid
SJ förbrukas f.n. sammanlagt 90 000 m3/månad ved, dvs.
ca 1 100 000 m3/år. Vid lokeldning beräknas 1 t kol
motsvara 6,5 m3 ved, och veden har alltså i lokfyrarna ersatt
170 000 t/år kol.
Vedeldningen medför en ganska betydande extra
belastning för eldekonomin. Även med nuvarande höga
kolpriser blir vedeldningen i det närmaste dubbelt så dyr
som eldning med kol. övergången till vedeldning har
medfört en ökning av personalen dels för vedens lossning,
kapning och klyvning, dels för bemanning av de extra
vedstationerna. Vidare erfordras på loket en särskild
vedläm-pare vid de mera ansträngande turerna.
På det hela taget kan det sägas, att det har varit
möjligt för SJ att gå över till vedeldning, utan att detta har
medfört mera kännbara försämringar av resmöjligheterna
m.m. för den resande allmänheten. Tågens gångtider ha
endast obetydligt förlängts, och förseningarna ha blivit
allt sällsyntare.
I detta sammanhang må framhållas att om elektrisk
drift icke hade förekommit, skulle man ha behövt minst
900 000 t/år stenkol för den motsvarande ångdriften.
(SJ-nytt november 1943.)
Ny livbåtsmotor. En ny svensk livbåtsmotor har
konstruerats, vilken går perfekt även om båten blir
vattenfylld. Själva svänghjulet tjänstgör då som länspump och
kan maximalt ösa 300 1/min vatten. Det är en dieselmotor
om 10 hk, vilken förbrukar 1,8 kg av den billigaste
råoljan per timme. Motorn är försedd med krutstart.
Anordningen med svänghjulet som länspump fördyrar motorn
endast obetydligt (SvD 7/12 1943).
Nytt fartygsskydd. Enligt meddelande från engelska
transportministeriet har man på hundratals brittiska
tankångare installerat en skyddsanordning, som har visat
sig vara synnerligen verkningsfull. Anordningen består
av ett rörledningssystem som löper längs hela insidan av
fartygsskrovet. Om fartyget torpederas, pressas ur dessa
rör komprimerad luft in i de skadade lastrummen och
tränger undan vattnet. Genom pumpanordningar kan
trycket hållas uppe till dess fartyget kommit i hamn. Vid
ett tillfälle träffades en ångare av tre torpeder men kunde
fortsätta den nära 2 000 km långa vägen till Amerika.
(StT 17/11 1943.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
