Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 1944 - Tändstiftet som indikator för motorns driftförhållanden, av Erik Carlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 januari 19U
i
83
Tändstiftet
som indikator för motorns driftförhållanden
Civilingenjör Erik Carlberg, LSTF, Slockkolm
Tändstiftet i en förbränningsmotor arbetar under
mycket ogynnsamma förhållanden. Det utsättes
för höga elektriska påkänningar i ett rum, där
temperatur- och tryckförhållandena variera inom
mycket vida gränser. Variationerna äro
periodiska, dels med hög frekvens i takt med motorns
varvtal, dels i form av mera långsamma
variationer förorsakade av förändringar i motorns
drift-tillstånd. Dessutom utsättes det för inverkan av
gaser, vilka i och för sig äro korroderande och
vidare bemängda med flytande och fasta ämnen
härstammande från cylindergodset, smörjoljan
och bränslet samt den i motorn insugna luften,
vilken kan vara förorenad av damm och andra
ämnen av mest växlande slag.
Varje motor ställer sina speciella krav på
tänd-stiften, men man kan endast i undantagsfall
konstruera ett speciellt tändstift för varje motor och
måste i regel nöja sig med att för varje motor
välja ut det tändstift, som bäst passar ur de
serier av tändstift som fabrikanten har
standardiserat. Egentligen borde en och samma motor ha
olika tändstift för olika driftförhållanden. Detta
är ju ännu omöjligare att praktiskt kunna
tillgodose, och därför får man nöja sig med att välja
stift, som passa tämligen precis för de
drifttillstånd, som mest komma i fråga för vederbörande
motor — dock ined beaktande av att stiften också
måste kunna tillåta mera sällan använda men
dock nödvändiga driftförhållanden, t.ex. längre
tomgångskörningar. Tanken på ett
universaltänd-stift, som skulle passa alla förekommande fall,
är att betrakta som icke realiserbar.
Temperaturen på tändstiftets mittelektrod måste
hålla sig inom vissa gränser för att stiftet skall
kunna arbeta väl; dessa gränser, 500 och 850
1 000°G, ligga ungefär på samma värden för alla
olika motortyper och drifttillstånd. Den nedre
gränsen, ca 500°C, kallas ofta
självreningstempe-ratur, emedan temperaturen måste ligga ovanför
detta värde för att sot och olja, som komma på
tändstiftets isolator och elektroder, skola brännas
bort. Eljest föreligger risk för att dessa ämnen
bilda elektriskt ledande bryggor parallellt med
gnistgapet och att gnistbildning icke kan uppstå.
De moderna tändstiften kunna dock under täm-
DK 621.43.045
ligen lång tid arbeta med betydligt lägre
temperaturer, ända ner till 120—200°C, utan att sådan
överbryggning behöver släcka ut gnistan. Därvid
har givetvis tändsystemet i övrigt ett stort
inflytande, och man brukar ofta prova t.ex. en
mag-netapparats effekt genom att inkoppla en shunt
till gnistgapet med 200 000 ohm motstånd. Låga
drifttemperaturer på tändstiften förekomma t.ex.
vid bilmotorer vid långvarig tomgångskörning
eller då man bromsar vagnen med motorn.
Den övre gränsen kan i vissa fall vara den
högsta temperatur, som tändstiftet rent mekaniskt
förmår uthärda. Som regel är det emellertid
bränslets egenskaper, som bli bestämmande. Om denna
gränstemperatur, som brukar ligga mellan 850
och 1 000°C, olika för olika bränslen och olika
tändstiftsplaceringar, uppnås, uppträda
glödtänd-ningar eller knackningsfenomen. Vidare kunna
elektroderna vid för hög temperatur anfrätas,
fig. 1 och 2.
Tändstiftets temperatur blir beroende av
värme-tillföringen och värinebortföringen. Dessa i sin
tur äro bl.a. beroende av förbränningen och
kylningen av godset, där tändstiftet sitter, samt av
tändstiftets form och material. För att kunna
erhålla samma elektrodtemperatur i olika fall av
förbränning, kylning osv. måste man ha
tändstift med olika förmåga att ta upp och avge värme.
Ur denna synpunkt graderas tändstiften efter
värmetal. Om t.ex. tändstiftet i en viss motor
visar sig bli för kallt, vilket ger sig tillkänna genom
sot- och oljeavlagringar, bör man byta ut det mot
ett annat, som har lägre värmetal.
Fig. 1. Höga [-drifttemperatu-rcr-]
{+drifttemperatu-
rcr+} öka det
bly-blandade bränslets inverkan på
elektroderna. På detta stift ha särskilt sidoelektroderna
varit mycket heta och visa därför stark anfrätning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
