Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1944 - Jorddammar med tätskikt av betong, av Gösta Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 januari 19U
103
Fig. 3. Anslutning av tätande vägg mot undergrund.
ningar från i dammen inlagda instrument för
mätning av formförändringar och tryck.
Vid en nyligen utförd jorddamm
(Leringsfor-sen), där berg ej fanns på åtkomligt djup, har
den tätande betongväggen uppställts på en
järn-spont, fig. 3 b. Järnsponten kan slås ned till orört,
tätt material, och betongväggen kommer sålunda
att genom järnsponten ansluta till det relativt
täta, orörda jordmaterialet.
Tätande betongvägg
De krav som man ställer på betongväggen äro
främst, att den skall vara beständig, tät och
tillräckligt elastisk. Betongväggen skall kunna
uthärda att böjas så, att den, utan att farliga
sprickor uppkomma, kan följa den omgivande
jordmassans rörelser. Ju tunnare väggen är desto
mindre bli kantpåkänningarna vid böjning till
lika vinkeländring och desto mindre risken för
sprickbildning. Genom kraftig, jämnt fördelad
armering är det möjligt att förhindra uppkomsten
av grövre sprickor i väggen. Med grövre sprickor
menas i detta sammanhang sådana, som kunna
ge upphov till skadlig läckning. De betongväggar,
som Vattenfallsstyrelsen anordnat i jorddammar
på senare år, ha utförts utan dilatationsfogar. Vid
Stadsforsen har sålunda sammangjutits en vägg
på 250 m längd, och vid Midskog utföres för
närvarande en sammanhängande vägg på 400 m
längd och maximalt 26 m höjd — enligt vad man
hittills utrönt, med gott resultat.
Det är emellertid påtagligt, att man för att nå
ett gott resultat måste utnyttja alla medel att
reducera de faktorer, som orsaka volymändring
hos betong. Vi ha sålunda genomgående använt
silikatcement, vars reaktionsvärme är relativt lågt.
Vidare göres väggen så tunn som möjligt, därför
att man då får en relativt volymsenheten stor yta,
varigenom värmeavgången sker lättare, och väg-
gens av reaktionsvärmet åstadkomna
temperaturstegring minskas.
Väggens undre partier, som ansluta till berget,
böra helst gjutas, då årstiden går mot varmare
väderlek och helst tidigt på förvåren, då
medeltemperaturen håller sig omkring noll; detta
därför att man då har större chans att få en låg
sluttemperatur. Vattenbegjutning sänker den av
reaktionsvärmet åstadkomna temperaturtoppen och är
därför lämplig. Formarna böra ej rivas, förrän
kringfyllningen påbörjas.
Om betongväggen ständigt hålles vattenbegjuten
under tiden intill dess den kommer att
kring-fyllas och sålunda hålles genomfuktad intill dess
den blir omgiven av fuktig jord, kommer orsaken
till uppkomsten av sådana sprickor, som eljest
skulle uppstått till följd av betongens krympning
vid uttorkning, att elimineras. Sedan väggen en
gång blivit kringfylld med jord, kommer dess
temperatur att överensstämma med den
omgivande jordens och berggrundens temperatur, och vid
höga dammar kommer temperaturen invid
anslutningen till berget att bli praktiskt taget
konstant. Skulle väggen ej kunna kringfyllas med
jord före kallare väderleks inträdande, är det
nödvändigt att isolera väggen med inbyggnad. Detta
gäller särskilt det parti av väggen, som ansluter
till berget.
Betongen måste gjutas med hög cementhalt,
minst 350 kg/m3 betong. Betongen måste, enär
armeringen är tät, ha utomordentligt god
arbets-barhet, och tillsatsmaterialet bör därför helt
utgöras av rundmaterial.
Tätningsväggen skall som nämnts göras så tunn
som möjligt. Vid dimensionering av väggen måste
man dock jämte kravet på erforderligt
motståndsmoment beakta, att det tryck, som åstadkommes
av egen vikt och av de omgivande
jordmassornas friktion mot plattan vid de kringliggande
jordlagrens sättning, måste kunna tas upp, utan
att tillåtna tryckpåkänningen i betongen
överskrides. Vid stigande dammhöjd måste därför
väggen göras tjockare.
Stödjande jordvallar
på ömse sidor om tätande lagret
En jorddamm utföres ofta jämsides med
schakt-ningsarbeten för t.ex. en kraftstationsgrund eller
en kanal. Jorddammens profil kan i så fall bli
beroende på tillgången av tippmassor, och i varje
fall blir profilen beroende på kvaliteten av det
material, varav dammen skall uppbyggas. På
vissa arbetsplatser ha disponibla tippmassor mer
än väl räckt till för uppbyggande av
jorddammen. Dammbyggnadsmassorna ha så att säga
fåtts på köpet. I sådana fall behöver man ej
dimensionera de stödjande vallarna snävt. Vid andra
dammar återigen, där dammbyggnadsmaterialet
måste grävas i sidotag och där det blir relativt
dyrt, måste de stödjande partiernas massor ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
