Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1944 - Jorddammar med tätskikt av betong, av Gösta Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
TEKNISK TIDSKRIFT
bringas till minsta möjliga. Det är givetvis
mini-miprofilen, som ur teknisk synpunkt är av
intresse.
Stödjande vallen på vattensidan måste uppläggas
i sådan lutning, att den är erosionssäker i vatten.
Om man förser dammen med klädsel eller stöd
av stenskoning, kan man lägga den relativt
brantare, dock knappast brantare än 1 : 2. Om man
kan utföra dammen med släpskopa eller av annan
anledning har dammbyggnadsmassorna billigt,
är det vanligen ekonomiskt fördelaktigare att
utesluta stenskoningen och i stället lägga slänten
flackare. Utgöres dammfyllnadsmassan av
moränmaterial, vilket är det i Norrland vanligast
förekommande, brukar man, eftersom pinnmon
låter sig väl packas och innehåller sten, vilken
efter utvaskning kommer att fungera som
skoning, kunna lägga slänten i lutning 1 : 2,5 och
underlåta strandskoningen.
Den stödjande vallen på luftsidan kan man
förlägga i brantare dosering, eftersom man här ej
behöver räkna med erosion av vatten. Vid
dammen vid Midskog ha vi sålunda bestämt oss för
en lutning av 1 : 1,67 som slänt för ett material,
vars naturliga doseringsvinkel är ca 1 : 1,5. Här
ingår dock stenfyllning i fyllnadsmaterialet.
Den stödjande vallens utformning har i så måtto
samband med tätskiktets utbildning, att ju
knappare dimensioner på stödjande vallen desto större
undanfjädring på det tätande skiktet vid
dammens vattenbelastning. Huru den tätande
väggens undanfjädring förhåller sig till den
stödjande vallens doseringsvinkel, kan ej utrönas
annat än efter uppmätningar från utförda
dammar. Mätningar av tätningsväggens
undanfjädring komma att göras på den nu under
utförande varande dammbyggnaden i Midskog.
Likaså pågå försök att mäta tryckspänningen inom
dammkroppen vid olika utförandestadier, vilka
skola fortsättas vid vattenbelastningen och efter
dammens färdigställande.
Längs tätningsväggens luftsida byggas brunnar,
i vilka i väggen fästade stavar instickas. Stavarnas
ändpunkter observeras med instrument från
brunnens mynning. Rörelsen hos det nedersta
väggpartiet kan följas genom i tätväggen fästade
stavar vilkas rörelser avläsas i inspektionsgången
(se fig. 4) med tillhjälp av Zeissklockor. I
jorddammen har i en mätsektion inlagts ett antal
tryckdosor, vilkas tryck registreras på
instrument, uppsatta i inspektionsgången.
De i jordmassan inlagda tryckdosorna äro av
Vattenfallsstyrelsens konstruktion och ha utförts
av Nordiska Armaturfabrikerna efter ritningar av
förste byråingenjör A H Berndtsson. Tryckdosan
består av två styva bottnar, monterade på en
elastisk koppardosa, vilken är fylld med
paraffinolja. Genom ett fint kopparrör står oljan i dosan
i förbindelse med en kvicksilverpelare eller
ane-roidanordning, som visar övertrycket. Det väsent-
hy»- ? «r
Fig. 4. Sektion genom jorddamm med
tryckmätningsinstrument, vilkas utslag avläsas i inspektionsgången. Invid
tätande väggen är inbyggd en vertikal inspektionsbrunn,
från vilken väggens utböjning kan observeras.
liga för detta instrument är, att dess styvhet skall
vara avpassad att så nära som möjligt
överensstämma med den omgivande jordens
elasticitets-tal. Genom en serie prov har man sökt få en
uppfattning om elasticitetstalet hos jordmaterialet och
kunnat kalibrera instrumenten därefter. Det har
befunnits, att elasticitetstalet är i hög grad
beroende på packningsgraden. I varje mätpunkt har
anbringats en dosa för mätande av vertikalt
riktat tryck samt en dosa, som mäter trycket i 45°
lutning. I vissa mätpunkter finnas dessutom
dosor för mätande av horisontellt tryck, dels
parallellt och dels vinkelrätt tätande väggens plan.
I den tätande betongväggens nedströmssida ha
inbyggts tryckmätningsinstrument av
konstruktion Johansson och Swedenborg. Dessa tryckdosor
äro baserade på trajektor- resp. elektromagnetisk
verkan, och de karakteriseras av mycket små
rörelser hos tryckytan. Impulserna från
tryckdosorna nedföras till mätinstrument, som äro placerade
i inspektionsgången.
Observation av trycket i stödjande jordvallen
De hittills utförda observationerna ha endast
pågått en kortare tid, men de ha redan givit ganska
intressanta resultat. Bland annat har man därav
sökt få fram trycktrajektoriernas riktning.
Sålunda ha med utgång från en observation den
14 september 1943 spänningsellipserna i
jordmassan (fig. 5, heldragna linjer) konstruerats. Sedan
en vattenlast motsvarande 7 m vattentryck på
tätande väggen åstadkommits genom att man
stängt den ventil, som släppte igenom läckvattnet
genom kärnan, ändrade trycktrajektorierna något
sin riktning (fig. 5, streckade linjer). Eftersom
man samtidigt fortsatt fyllningsarbetet, är
inverkan av vattenbelastningen ej renodlad, men
inverkan av det horisontella vattentrycket visas av
vinkeländringen hos den främre
spänningsellipsen.
Avsikten är att vid det fortsatta
utfyllnadsarbetet och vid vattenbelastningen följa inre
jordtryckets därav beroende variation och
trycktrajektoriernas riktningsändring. Genom en dylik i
praktiken genomförd undersökning kan man få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
