- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
105

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1944 - Jorddammar med tätskikt av betong, av Gösta Westerberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29 januari 19 A A

105

en klarare uppfattning om vilka delar av
jorddammen, som medverka för upptagande av
vattenbelastningen, och därav bör man kunna få
utgångspunkter för beräkning av den stödjande
jordvallens dimensioner.

Närmast den tätande väggen, där jordmassan
bearbetats synnerligen intensivt för att förebygga
sättningar och där huvudparten av bil- och
traktortransporterna passerar, har man avläst
betydligt högre tryck än på de längre nedströms
placerade instrumenten (fig. 5). Man kunde ha väntat,
att trycket i jordmassan ej så mycket skulle bero
av jordens bearbetning, utan att trycket i första
hand skulle varit beroende av de överliggande
lagrens mäktighet. Tryckdosorna visa emellertid
överraskande stora skillnader i tryck i samma
horisontalsnitt.

Då en lastvagn passerar jordfyllningen ovanför
Iryckdosan, har man kunnat på instrumentet
avläsa en stegring i trycket, vilken stegring
visserligen minskas, men ej helt försvinner då vagnen
passerat. Då instrumentet vid avlastningen
utvidgas, är det antagligt, att det lyfter större volym
jord än som svarar mot dess tryckyta. De
instrument, som ligga under den intensivt trafikerade
transportvägen ha sålunda visat avsevärt högre
tryck än de som ej varit belastade av transporter.
Då fyllningen vid den fortsatta uppbyggnaden av
dammen ökar, beräknas denna andningsrörelse
hos instrumenten komma att upphöra, och man
bör då få jämnare avläsningar på instrumenten.
Det skall bli av stort intresse att vid det fortsatta
utfyllnadsarbetet observera, i vilken omfattning
olikheten utjämnas.

Observation av tätande väggens rörelser

Redan under byggnadstiden har man haft stor
nytta av att mäta betongväggens rörelse under
utfyllnadsarbetet på ömse sidor därom.
Fyllnads-arbetenas inverkan och jordens bearbetningsgrad
ha nämligen kunnat kontrolleras med att avläsa,
huru väggen rört sig, och arbetet har lämpats
efter dessa avläsningar. Sålunda har man kunnat
åstadkomma, att betongväggen vid utfyllnads-

arbetet blivit initialspänd i riktning mot
vattensidan och haft kontroll på att väggens rörelse
åt vattensidan ej blivit större än att risken för
sprickbildning undvikits.

Det är givetvis av största intresse att med
mätinstrument på detta sätt kunna få ett fullt
objektivt begrepp om tätande väggens rörelse såväl
under byggnadstiden som även efter dammens
färdigställande och efter dammens
vattenbelast-ning samt i framtiden vid varierande vattenstånd.

Observationer vid vattenbelastad jorddamm

Vid en damm som vattenfallsstyrelsen utfört,
funnos på luftsidan av den tätande betongväggen
inbyggda vertikala schakt, som möjliggjorde
observationer av väggens rörelse vid dammens
vattenbelastning. Ifrågavarande damm var cirka 20 m
hög. En undanfjädring om cirka 10 mm har
hitintills uppmätts (fig. 6). Resultatet var
överraskande; man hade beräknat långt större undanfjädring.

Enligt en på teoretisk väg genomförd beräkning,
som på Vattenfallsstyrelsens uppdrag utförts av
civilingenjör Sten Odenstad, skulle nämligen
undanfjädringen av den tätande väggen vid en
damm av den på bilden fig. 6 t. v. visade
sektionen gestaltat sig enligt det inlagda diagrammet.
Eftersom den utförda dammen har en fylligare
profil än den dammprofil, som Odenstad räknat
med, hade man visserligen kunnat vänta en
skillnad mellan den beräknade och den uppmätta
undanfjädringen, men skillnaden i storlek och
karaktär antyder, att de förutsättningar som
Odenstad utgått ifrån vid genomförandet av den
teoretiska beräkningen ej i ifrågavarande fall
varit för handen. Detta visar huru angeläget det är
att från praktiken få direkta uppmätningar, efter
vilka beräkningsantagandena kunna uppställas.
På geoteknikens område mer än på något annat
område av byggnadstekniken synas direkta
observationer behöva samlas och bearbetas för att
få klarlagt formförändringsförloppen.

Emellertid kan man möjligen förklara den ringa
undanfjädringen vid vattenbelastning av dammen
i detta fall med att den tätande väggen ej kommit



Fig. 5. Tvärsnitt av
jorddam-mcn under pågående ut
fyllning av stödjande jordvallen.
Spänningsellipserna i de tre
mätpunkterna visa med
heldragna linjer jordtrycket vid
cirka 5 m jordfyllning på
instrumenten och med
prick-streckade linjer jordtrycket vid
cirka 10 m jordfyllning på
instrumenten jämte belastning
motsvarande 7,5 m vattentryck
på tätande väggen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free