Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1944 - Jorddammar med tätskikt av betong, av Gösta Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
TEKNISK TIDSKRIFT
Beräknad utböjning.
Uppmäff utböjning.
Fig. 6. Schematisk jämförelse mellan beräknad och uppmätt utböjning av tätande väggen vid vattenbelastning.
att erhålla något avsevärt tillskott av belastning
vid vattenbelastningen. Det tätande jordskiktet
framför dammkärnan har nämligen redan under
byggnadstiden varit mättat med vatten, och man
kan räkna med att detta skikt haft plastisk
konsistens. I själva verket har sålunda detta tätande
skikt kunnat utöva ett tryck, måhända lika stort
som vattentrycket åt stödjande sidan likaväl som
åt vattensidan redan under byggnadstiden (fig. 2).
I detta sammanhang kan anföras, att vid ett
modellförsök med en jorddamm, varvid den
stödjande fyllningen utgjordes av löst utfyllt grus,
förlagt i naturliga doseringsvinkeln, kunde man
ej observera någon rörelse på tätande väggen eller
i gruset vid vattenbelastning av modellen. Vid ett
annat försök, då det stödjande partiet utgjordes
av packat grus, även detta förlagt i naturlig
doseringsvinkel, kunde man ej ens med hjälp av
Zeissklockor observera rörelse hos tätande
väggen vid modelldammens vattenbelastning.
Modellförsöket i detta fall gjordes i liten skala, allenast
1: 50, och får därför kanske ej tillmätas alltför
stor betydelse.
För att studera sina jorddammars problem
kommer Vattenfallsstyrelsen att fortsätta med
modellförsök i större skala. I viss mån kan man säga,
att modellförsök i full skala pågå i den under
utförande varande dammbyggnaden i Midskog.
Dammat-betenas utförande
Som regel användas bilar för transport av
dammens fyllnadsmassor. Den från bilarna tippade
massan utbredes i lager med hjälp av
traktorplogar och packas med vält. Härvidlag ha
fårfots-vältar kommit till användning.
Vid Midskogsdammen användas numera
tippvagnar ocli dumpvagnar dragna av traktorer för
transport av fyllnadsmassan. Dessa vagnar lasta
6 m3, ocli ekipagen fungera även som vältar (fig.
7 och 8).
Närmast den tätande väggen, där man ej kan
komma åt att komprimera fyllnadsmassan med
vältning, har använts vibratorstamp för packning
av jorden (fig. 9).
Kostnader
Kostnaden för jorddammen är starkt beroende
av kostnaden för grävning och transport.
Man gör ej jorddammens ekonomi rättvisa, om
man vid en jämförande kostnadsräkning mellan
jorddamm och betongdamm utgår från dagens
transportkostnader. Kostnaden för transporter
torde nämligen under krigsåren ha ökat med 100
à 120 %, under det att övriga byggnadskostnader
väl under de tre första krigsåren ha ökat med i
genomsnitt 12 % om året, dvs. f.n. med cirka
50 %.
Emellertid har jag gjort ett försök till jämförelse
mellan jorddamm och betongklumpdamm (fig.
10) dels på basis av 1938 års prisnivå och dels på
basis av dagens prisnivå. Jämförelsen är gjord
för dammhöjdsregistret 15 m till 30 m. Skillnaden
i anläggningskostnad mellan jorddamm och be-
„ v
Fig. 7. Traktor jämte släpvagn om 6 m3 rymd.
Fig. 8. Släpvagnen tippas med oljetryckpump, monterad
pä traktorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
