Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1944 - Jorddammar med tätskikt av betong, av Gösta Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 januari 19U
107
longdamm ökar som synes kraftigt med växande
dammhöjd.
Vid ett kostnadsbedömande har man att ta
hänsyn ej blott till anläggningskostnaden utan även
till kostnaderna för underhåll och förnyelse. Jag
liar den uppfattningen, att jorddammen härvidlag
är överlägsen betongdammen.
Slutligen måste man i dessa tider räkna med
krigsekonomiska synpunkter. Jorddammen kan
bättre än betongdammen inkomponeras i
landskapsbilden. Den bör t.ex., om belägen i en
skogig trakt, helt kunna planteras med skog och
sålunda effektivt kamofleras. En betongdamm är
svårare att dölja.
Att bedöma olika dammtypers motståndskraft
gentemot bombpåverkan är vanskligt. En
jorddamm med dess lutande sidor kan ju ej stjälpas
av cn detonationsvåg. vilket däremot väl kan
tänkas bli fallet, då en betongdamm utsättes för
detonationen av en stor bomb i vattnet
omedelbart framför denna. Detonationen löses ut i den
riktning, där minsta motståndet möter. Om
bomben detonerar tillräckligt nära betongdammen,
kan dess motstånd bli mindre än fördämningen
från vattenbelastningen, och dammen spränges.
För direkta bombträffar kan jorddammen
effektivt skyddas med ej alltför kostnadskrävande
åtgärder, åtminstone för skada från smärre
bomber. Omfattningen av den skada som
åstadkommes av en bombträff på en jorddamm med
tätande betongkärna beror i hög grad på
beskaffenheten av fyllnadsmaterialet i stödjande
vallen på nedströmssidan. Detta material bör ej
vara lätt att erodera, ty i så fall löper man
risk, att en bräsch i tätande väggen medför
bort-sköljning av stödjande vallen, varigenom väggen
mister sitt stöd och bräschen successivt vidgas. Ur
denna synpunkt är det fördelaktigt med
stenfyll-ning i stödjande vallen på nedströmssidan.
Sai nmanfattning
Av ovanstående framgår, att där betingelserna
för en jorddamm äro för handen, har denna
Fig. 9. Stampning au jordskiktet närmast tätande väggen
med eldriven vibrator.
kr/m l damm
Fig. 10. Jämförelse mellan kostnaden för
betonggravita-tionsdamm och jorddamm på basis av 1938 resp. 1943 års
prisnivåer.
dammtyp många fördelar, då det är fråga om
höga dammar. Emellertid medför
jorddamms-typen, då den ingår som led i kraftanläggningar,
understundom stora svårigheter, nämligen då
ut-skov skola anordnas i dammen eller anslutning
skall göras till andra byggnader, t.ex. till
kraftstationen. De vingmurar som i dylikt fall
erfordras medföra merendels så betydande kostnad, att
jorddammen ej befinnes lämplig.
Frågan om vilken dammtyp som är den
lämpligaste måste övervägas med de förutsättningar,
som finnas i varje särskilt fall. Frågan kan
ingalunda besvaras generellt.
Den av Vattenfallsstyrelsen använda
jord-dammskonstruktionen med en vägg av betong
som tätande skikt medför visserligen en viss
merkostnad gentemot jorddammar, uppbyggda av
endast jord. men eftersom man med
betongväggen åstadkommer ett fullt pålitligt tätskikt och
därmed effektivt förhindrar vatten att perkolera
genom dammen, kan man dimensionera
stödjande vallen snävare än då man måste räkna med
risk för dess genomdränkning. Med den tätande
väggen åstadkommes sålunda ej blott en tätning
utan även en besparing av fyllnadsmassor, och
denna besparing växer med dammhöjden. Genom
anbringande av väggen, som ju är nödvändig som
tätande element, har man kunnat spara
tyllnads-massor och sålunda gjort en dygd av
nödvändigheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
