Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1944 - Föreningar - Industriell Ekonomi och Organisation, av M Hede - Tekniska Samfundets avdelning för Väg- och Vattenbyggnadskonst, av David Magnusson - Norrköpings Polytekniska Förening - Personnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Industriell Ekonomi och
Organisation höll den 2 december
sammanträde under ordförandeskap av professor
Tarras Sällfors.
Civilingenjör Ralf Thorburn höll ett
föredrag om "Registrerings- och
klassificeringssystem inom industriföretag".
Efter att ha berört en del definitioner
gick talaren in på de olika
registreringssystem, som användas inom industrin,
och deras lämplighet i olika fall.
Härefter redogjordes för hur Aseas
decimalregister så småningom under 25 års
användning fått sin nuvarande form och
hur det blivit ett ovärderligt hjälpmedel
att bringa ordning i alla dokument, som
passera ett modernt industriföretag.
Diskussionen inleddes med anföranden
av tekn. dr A Palmgren, SKF,
civilingenjör G Grönwall, L M Ericsson, och
dr A Silow, Bergslaget. De tre
inledarna redogjorde för de system, som
till-lämpas inom respektive företag. I den
fortsatta diskussionen yttrade sig
herrar Nilsson, Kraepelien, Liljeblad,
Ekwall, Boëthius, Waern och Fröman.
Efter sammanträdet följde supé och
samkväm. M Hede
Tekniska Samfundets avdelning för
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträdde den 30 november 1943 under
ordförandeskap av hamnöveringenjör
Torsten Hultin.
En del föreningsärenden behandlades,
bl.a. valdes till styrelseledamöter för
1944 hrr S Askling, ordförande; F
Persson, v. ordförande; D Magnusson,
sekreterare ; och Z von Hall. Därefter
höll major Per Gust. Blidberg föredrag
om "Göteborgs vattenverk i stöpsleven".
F<3r att få en röd tråd genom de
problem, som kommo att behandlas,
redogjorde föredragshållaren för verkets
utveckling från äldsta tid (1692) till nu
och kom därefter in på de spörsmål, som
under de senaste tio åren varit
förknippade med Alelyckeverket.
Omkring år 1926 började den tidigare
tämligen jämnt stigande
vattenförbrukningen att särskilt markant ökas. Denna
ökning sammanhängde delvis därmed, att
antalet badrum, som från sekelskiftet
fram mot 1926 stigit till omkring 7 000,
från 1926 till 1942 stigit till 37 000.
Redan i början på 1930-talet blev
situationen oroväckande med hänsyn till
verkets möjligheter att leverera erforderlig
mängd godtagbart vatten. Verket stod
inför uppgiften att dels väsentligt utöka
sina anläggningar för vattenutvinning,
pumpning m.m., dels vidta åtgärder för
reningsanläggningarnas förbättring.
Innan verkets ledning tog itu med att
lösa dessa uppgifter måste först
avgöras, i vad mån råvattnet skulle som
dittills tas ur Götaälv eller möjligen
från något annat håll. Resultatet blev,
att vattnet alltjämt skulle tas ur älven,
och att Alelyckeverket skulle om- och
tillbyggas. De anläggningar, som
började projekteras 1934 och blivit utförda
under åren 1935—1943, ha kostat
sammanlagt omkring 9,5 Mkr. De omfatta
provisorisk tillbyggnad av gamla intaget
samt ordnandet av ett nytt vid
Lärje-holm, fullständig ombyggnad av
pumpverket, ny förbindelseledning Alelyckan
—Majorna, ny reservoar på Gråberget,
ombyggnad av befintlig
grundvattenanläggning samt anläggandet av två
nya långsamfilter.
Vissa av dessa anläggningar utgöra en
första utbyggnad av den fullständiga
om- och nybyggnad av
reningsanläggningarna vid Alelyckan, vartill
stadsfullmäktige i oktober 1943 beviljat
ytterligare 9,2 Mkr. Arbetet med
anläggningarna, vilka ur luftskyddssynpunkt
delvis skola insprängas i berg, torde
kunna igångsättas i början av 1944 och
beräknas, om förhållandena bli
gynnsamma, kunna avslutas under 1947.
När redan utförda och nyligen
beslutade anläggningar någon gång, kanske
omkring 1960, helt tagits i anspråk,
uppstår på nytt frågan om, vart verket
skall vända sig för att erhålla mera
vatten. Det kommer kanske att gälla
älvvatten vid Nödinge eller möjligen vid
Lilla Edet, sjövatten från Mjörn eller
Lygnern eller kanske grundvatten —
konstgjort sådant — från Fjäråsbräcka.
Det kan emellertid hända, att, när den
tiden kommer, problemet ändå ligger
något annorlunda till. Då kanske ett
nytt moment kommit till, nämligen att
samhällena på Själland, i Skåne och
utmed västkusten ur flera synpunkter
funnit det lämpligt att hämta sitt
vatten från en centralanläggning
någonstans vid Vänern, Vättern eller Götaälv
genom en eller flera huvudledningar ned
till Hälsingborg jämte erforderliga
avgreningar. En centralanläggning med
pumpverk för omkring 100 Mm3/år,
belägen vid Götaälv ovanför Kungälv,
torde icke vara osannolik.
Huvudledningen kan exempelvis bestå av två 1,0
m stålledningar med 0,7 m
grenledningar från Hälsingborg till dels Skåne i
övrigt, dels Köpenhamn via Helsingör.
Förutom vid centralanläggningen
erfordras pumpverk i trakten av Varberg
och strax norr om Hallandsås, samtliga
pumpverk med en uppfordringshöjd av
omkring 800 m. Genom lämpliga
tryck-reduceringsanordningar erhåller vattnet
det tryck, som för resp. samhällens
anläggningar är mest lämpligt. En sådan
centralanläggning m.m. kan beräknas
kosta omkring 250 Mkr. Vattnet torde
kunna levereras för 30 öre/m3.
Föredraget illustrerades med ljusbilder.
Civilingenjör Magnus Rybäck visade
i anslutning till föredraget en film över
detaljer från arbetet med nytt intag vid
Lärjeholm, förbindelseledningen
Alelyckan—Majorna (D = 0,4—0,8 m),
reservoaren på Gråberget (V = 17 000 m3)
m.m. samt en del färgfotografier.
Ett trettiotal av de ca hundra
närvarande vid föredraget samlades därefter
till en angenäm supé. David Magnusson
Norrköpings Polytekniska
Förening sammanträdde den 17 december
1943 på Standard Hotel under
ordförandeskap av rektor Hj. Aug. Lind.
Förhandlingarna upptogo först val. Till
vice ordförande valdes ingenjör S Nyborg
och till sekreterare ingenjör B Melin.
Vidare företogos omval av revisorer,
fackreferenter, bibliotekarie samt valnämnd.
Kvällens föredrag hölls av överdirektör
Ryno Lundquist och behandlade
"Omorganisationen av den högre tekniska
undervisningen vid våra högskolor". Ämnet
har utförligt behandlats i Tekn. T. 1943
h. 47 och 50.
Personnotiser
Födelsedagar
Lektor Gunnar Holmström, Göteborg,
50 år den 5 februari.
Ingenjör Gunnar Barrling,
Abrahamsberg, 60 år den 8 februari.
Ingenjör Sven Salvén, Luleå, 50 år den
9 februari.
Godsägare Edvard Nilsson, Knivsta, 75
år den 10 februari.
Civilingenjör Bror Segerkei/t, Cunéo,
Italien, 60 år den 12 februari.
Rektor Carl Bergström, Stockholm, 60
år den 15 februari.
In memoriam
Ingenjör K Arvid E Kjörling, f. 1882,
d. 21 december 1943.
Sammanträden
Extra allmänt sammanträde hålles
onsdagen den 2 februari 1944 kl. 19.30.
"Sveriges försörjning med flytande
bränslen under kriget", föredrag av
byråchef Harry Kahr.
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 4
februari 1944 kl. 19.00. 1.
Föreningsärenden. — 2. Referatafton för
teleteknik. Huvudreferenter: civilingenjör
Knut Käell: "Telefoni och telegrafi";
civilingenjör Frank Hammar: "Radio";
förste byråingenjör Gustaf
Swedenborg: "Teleteknisk fysik." — Supé och
samkväm.
E-sektionen vid KTH inbjudes till
sammanträdet.
Mekanik sammanträder onsdagen den
8 februari 1944 kl. 19.30. 1.
Föreningsangelägenheter. — 2. Föredrag av
civilingenjör Cyrill Schaub över ämnet
"Värmebehandlings inverkan på
svets-förbands utmattningshållfasthet".
Supé och samkväm.
Kemi och Bergsvetenskap
sammanträder fredagen den 11 februari 1944.
Kl. 17.30. Demonstration av Tekniska
Högskolans nya forskningslaboratorium
för anrikning, Styffevägen 1 (intill
Drottning Kristinas väg). Kl. 19.00.
Middag på Svenska Teknologföreningen
(5 kr. exkl. drycker; anmälan till
klubbmästaren, S. Leijonhufvud, senast den
9 februari; anmälan är bindande). Efter
föreningsangelägenheter håller professor
Sture Mörtsell ett anförande om
"Aktuella problem inom anrikningstekniken".
Tekniska Förbundet i Borås
sammanträder fredagen den 4 februari 1944
kl. 18.30 på Stadshotellet. 1.
Föreningsärenden. — 2. Föredrag av chefen
för Industrins Utredningsinstitut, docent
Ingvar Svennilson, Stockholm: "In
clu-strins fredsberedskap." — 3. Diskussion.
— Supé.
Tekniska Föreningen i Eskilstuna
sammanträder måndagen den 7 februari
1944 kl. 19.00 (obs. dagen!) på
Stadshotellet. 1. Föreningsärenden. — 2.
Föredrag med skioptikonbilder av
amanuens Gunnar Westerlund,
Stockholm : "Psykologiska
lämplighetsprövningar i svensk industri." — Supé och
samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
