Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 5 februari 1944 - Fotografisk handbok, av G W:son Cronquist - Om goodwill, av r - Vannturbinens utvikling, av M Oledal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-5 februari 1944
125
Fotografisk handbok, redigerad av docent Helmer
Bäckström. Natur och Kultur, Stockholm 1943. 2 bd,
1 200 s., ca 1 300 fig. 98 kr.
Vår inhemska litteratur på det fotografiska området är
ganska god, då det gäller att vägleda den vanliga
amatörfotografen. Men för den mer avancerade amatören,
fackfotografen och specialisten har föga svensk litteratur
stått till buds (i Nordisk Tidskrift för Fotografi ha dock
åtskilliga uppsatser av värde även för dessa grupper av
fotointresserade stått att läsa).
Den första delen av handboken behandlar historik,
optik, kameror, det ljuskänsliga materialet, filter,
exponeringsproblem, mörkrummet, negativet, framkallning och
efterbehandling, den positiva bildens framställning och
estetiska synpunkter.
Docent Bäckström, som själv torde sitta inne med det
mest mångsidiga fotografiska vetande i vårt land, har
också skrivit en stor del av uppsatserna i denna del.
Dock har han anlitat ett trettiotal olika författare, som
var och en belyser områden, som de särskilt behärska.
I andra delen behandlas bildprojektion och förstoring,
speciella positivförfaranden, färgfotografi, fotografering
vid konstljus och med osynliga strålar, mikrofotografi,
kinematografi, stereofotografi och flygfotografering samt
reproduktionsteknik.
I denna del har specialisten mest att hämta. Tydliga
beskrivningar, hur man går till väga, kompletteras med,
varför man gör så och så, vilket fackmannen måste
uppskatta. Goda litteraturhänvisningar finnas även. Några för
Teknisk Tidskrifts läsekrets särskilt intressanta kapitel
torde vara diazotypin, färgfotografering, infraröd-,
fluorescens- och röntgenfotografering (inklusive mikro-,
stereo- och kinematografering i röntgenbestrålning). Även
fotografering i gammastrålar behandlas. Kapitlet om
mikrofotografi bör den tekniskt verksamme mannen kunna
liisa med mycket god behållning. Avdelningen
kinemato-grafin är uppdelad på IG kapitel, varav torde framgå att
även detta avsnitt behandlas från olika synpunkter. Även
kapitlen oni stereo- och flygfotografi böra påräkna
intresse från ingenjörernas sida.
Kapitlet reproduktionsteknik slutligen utgör en
förträfflig redogörelse för alla de nu använda
reproduktionsmetoderna på ett klart och även för lekmannen förståeligt
språk. Hur ofta behöver inte en tekniker bedöma, huru
en viss sak skall reproduceras? Det finnes en mängd
olika förfaringssätt, vart och ett lämpat just för ett visst
område. Då man dagligen ser, hur olämplig reproduktion
fördärvar goda original, hoppas man, att upplysningen
i dessa frågor skall bidra till att våra reproduktioner bli
bättre i framtiden.
Handbokens ca 1 300 bilder, därav 50 i färg, stå i stort
sett på en hög nivå.
Att detta stora samlingsverk är en gedigen bok, som
varje verkligt fotografiskt intresserad person kommer att
värdera, är säkert. Den borde sålunda icke saknas i något
av de bibliotek, som våra industrier ställa till sina
anställdas disposition. „ „, _
r G W:son Cronquist
Om goodwill, några inlägg i en aktuell fråga, Esselte
Reklam, Stockholm 1943.
I denna lilla, 86 sidor omfattande skrift, görs ett
intressant försök att utreda det begrepp, som även i vårt
land uttryckes med den svåröversättliga engelska termen
"goodwill". Professor Gustav Cassel inleder diskussionen
med uppsatsen "Om ett lands goodwill", och i en
följande artikel, "Om värdering av goodwill", skärskådar
professor Oscar Sillén begreppet ur bokföringssynpunkt.
För övrigt behandlas ämnet av en rad industrimän; bl.a.
skriver direktör Carl Kempe om "Goodwill hos ett
industriföretag", disponent K F GÖRANSSON framhåller i "Ett
kort uttalande", att goodwill förvärvas genom "att aldrig
söka utnyttja en situation för att till det yttersta pressa
fram egna fördelar eller utnyttja eventuellt förbiseende
eller bristande vaksamhet från motpartens sida", och
disponent K W Hansson bidrar till diskussionen med
uppsatsen ’ Goodwill och varumärket". Skriftens upphovsman
och utgivare, disponent Sno Arhman, avslutar det hela
med att framhålla reklamens betydelse soin ett
hjälpmedel att hastigt i vida kretsar skapa och underhålla
goodwill. r
Vannturbinens utvikling, av Hallgrim Thoresen.
"Kvalitet", Tekniske Skrifter nr 1. Grendahl & Søn, Oslo 1942.
155 s., 100 fig. 5,60 kr.
Arbetet omfattar en allmän historik med korta
biografier över märkesmän på vattenturbinteknikens område
samt en ingående redogörelse för vattenturbinens
utveckling, illustrerad av talrika exempel, de flesta från Norge.
Förf. framhåller inledningsvis, att vattenturbinen kan
sägas förskriva sig från 1832, då Benoit Fourneyron
segrade i en tävlan om turbinens användning i fabriks- och
verkstadsdrift. Som vattenturbinens "födelseår" räknas
1834, då den första turbinen av någon större betydenhet
togs i drift. Redan 1827 hade dock Fourneyron utfört eu
6 hk turbin "og fått den til å gå’
Härpå följer en beskrivning över francisturbinens
tillblivelse, denna typ av turbiner, som skulle visa sig ha så
utomordentligt stort utvecklingsmöjligheter. Det var den
till USA emigrerade engelsmannen James B Francis, som
bearbetade och förbättrade en av A N Swain föreslagen
turbinkonstruktion och som genom att publicera resultatet
av sitt arbete gjorde den till hela världens egendom. De
första turbinerna av denna typ byggdes 1849.
Under tiden hade man i Europa (1841) börjat tillverka
en axialturbin, som fick sitt namn efter fransmannen
Jonval och blev den ledande turbintypen här ända till
slutet av 1800-talet.
Mail får så i fortsättningen en sammanfattning av
Fontaines, Callons och Girards insatser. Girard lär vara den
förste, som byggde en turbin i hävertuppställning, och
han använde på ett tidigt stadium den ända till omkring
år 1900 ofta förekommande konstruktionen med ihålig
gjutjärnsaxel och i denna invändigt placerat styrlager
löpande mot en central fast tapp. "Man brugte ikke
termo-metere på disse tapper. Derimot var det så å si en fast
regel at man for å føre kontroll med tappens temperatur
satte en talgklatt utenom selve lagerkoppen, og så lenge
denne talgklatt ble hengende, var man sikker på at lagret
gikk kaldt. Ble lagret varmt, falt talgklatten ned og varslet
driftsforstyrrelser."
Vidare beskrives den "skotska" turbinen, konstruerad
av skotten Whitlaw, och Schieleturbinen, som även
härstammar från England. Den första i Norge byggda
turbinen tror sig författaren ha konstaterat vara en skotsk
turbin, tillverkad vid Myrens Verksted.
Efter en redogörelse för de turbintyper, som efter hand
kommo till användning i Norge fram till 1870—80-talen,
behandlas peltonturbinen. Dess upphovsman,
amerikanaren Lester Allen Pelton, var den förste, som använde
cirkelrund stråle för vattnets tillförsel till turbinhjulet och
reglerade dess diameter med en i axiell led förskjutbar
nål.
Talrika bilder illustrera nämnda biografier och
beskrivningar liksom även de följande exemplen på
turbinteknikens utveckling i Norge efter den elektriska
kraftgene-reringens genombrott på 1880—90-talen.
Som en banbrytare på turbinteknikens område nämnes
norrmannen Gerhard Stub, lärare vid Tekniska Skolan i
Bergen, senare anställd vid Drammens Jernstøberi & Mek.
Værksted och vid Kværner Brug. I Norsk Teknisk Museum
finnes en av Stub 1882 utförd skiss till en hydraulisk
regulator med återföring, vilket författaren utan att vilja
påstå, att Stub uppfunnit återföringsprincipen, dock fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
