Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 5 februari 1944 - Trådradion i brännpunkten, av Erik H Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 februari 19 Ak
127
Trådradion i brännpunkten
Civilingeniör Erik H Lundgren, LSTF, Stockholm
Riksdagen har beviljat medel till en
försöksanläggning för trådradion på Gotland. Man kan säga,
att det är ett försök i halvstor skala med
tråd-radion, avsett i första hand att ge gotlänningarna
goda möjligheter att avlyssna det svenska
radioprogrammet och i andra hand att skapa det
tekniska och ekonomiska underlaget för en slutgiltig
bedömning av frågan om trådradions allmänna
införande i Sverige. Telegrafstyrelsen förklarar i
sitt betänkande, att den anser användning av
trådradion vara det bästa sättet att ernå en
förbättring i mottagningsförhållandena. Med den
trängsel i etern, som förefinnes, kan man inte öka
antalet radiostationer på ett sådant sätt att goda
mottagningsmöjligheter erhållas i bela landet för
svensk rundradio. Ett ytterligare skäl för
trådradion är att den möjliggör utsändning av två
eller flera program. Telegrafstyrelsen anser det
särskilt viktigt att erhålla dubbelprogram under
kvällstimmarna. Andra möjligheter att erhålla
flera program beröras, såsom kortvåg och
ultra-kortvåg med frekvensmodulering. Dessa
möjligheter anses inte framkomliga, det förstnämnda
sättet på grund av trängseln i etern och ojämna
mottagningsförhållanden och det sistnämnda
sättet på grund av att stora och nya mottagare då
måste anskaffas av lyssnarna.
Trådradions princip framgår av fig. 1. Hög-
DK 621.396.44 : 654.195
frekvensen föres alltså till abonnenten längs
telefonledningarna. Dämpningen hos ledningen är inte
så stor som man skulle kunna tro. För en vanlig
abonnentkabel är den omkring 0,7 N/km, dvs.
spänningen sjunker till hälften för varje
kilometer. För blankledningar är den endast en tiondel,
och spänningen sjunker alltså till hälften för
varje mil. De använda frekvenserna ligga inom
långvågsområde!, 1 200—2 000 m, varför den vanliga
radioapparaten användes. Den anslutes blott till
ett abonnentfilter i stället för till antenn och jord.
Den högfrekventa spänningen är ca 25 mV, vilket
ungefär motsvarar vanliga förhållandena vid
trådlös mottagning av en lokalstation. Flera
radiolyssnare kunna anslutas till ett abonnentfilter.
Telefonering och radiolyssning kunna pågå helt
oberoende av varandra utan ömsesidiga
störningar. För noggrannare tekniska uppgifter
hänvisas till Tekn. T. 1940, h. 7 och 8.
I Sverige utfördes det första försöket i
Karlshamn år 1936. Senare gjordes försök i något
större skala, bl.a. i Ånge och längs järnvägen
Kiruna—Riksgränsen, områden där störningarna
från den elektriska bandriften försvårade
mottagningen.
På flera håll i utlandet visar man stort intresse
för trådradion. Det var i Tyskland, som
trådradion för första gången framträdde år 1935. Man
Fig. 1.
Principschema för
tråd-radioöverf öring
på
abonnentledningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
