Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 12 februari 1944 - Studier i svensk företagsekonomi, av Robert Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 19U
159
Studier i svensk företagsekonomi, av Oscar Sillen,
Förlags AB Affärsekonomi, Stockholm 1943. 321 s. 14,50 kr.
Företagsekonomi är ett fackämne, som under de senaste
årtiondena har utvecklats till en omfattande vetenskap vid
de moderna handelshögskolorna och till vissa delar vid
de tekniska högskolorna. Denna vetenskap har intima
förbindelser med såväl tekniken som med den allmänna
ekonomin. Den intima förbindelsen med tekniken framgår
bl.a. av det namn, som fackämnet tidigare hade i Sverige,
nämligen handelsteknik, och av att lärarna i ämnet
huvudsakligen behandlade tekniskt betonade delar av
facket, såsom "redovisningsproblem, speciellt bokförings- och
balanslära samt kostnadsberäkning, fabriksorganisation
•och kontorsorganisation". Företagsekonomin behandlar
sålunda huvudsakligen den teknik, som ledaren av ett
industriellt eller annat ekonomiskt företag behöver för att
kunna kontrollera och ekonomiskt leda företagets
verksamhet. Därav följer ämnets stora betydelse även för
ingenjörer.
När föregångsmannen inom svensk handelsteknik och
företagsekonomi, professor Oscar Sillén, i samband med
sin 60-årsdag i samlad form publicerar en del av sina
under de gångna åren skrivna uppsatser, kan först
konstateras, att dessa erbjuda en synnerligen intressant inblick
i några av de företagsekonomiska problemen, särskilt på
redovisningens område, samtidigt som de ge ett klart
belägg för den betydelsefulla insats, som Sillén har gjort i
svensk företagsekonomi.
En av intressanta fakta fylld översikt,
"Företagsekonomisk forskning", ger en värdefull orientering beträffande
de olika delarna av företagsekonomins forskningsområde,
de använda forskningsmetoderna samt de många organ i
Sverige och utlandet, som utföra dylika undersökningar.
Upplysningar om en del forskningsuppgifter och
erfarenheter av forskningsverksamheten lämnas även. Man får här
bl.a. veta, att forskningsarbetet inom affärslivets område
först kom i gång något årtionde efter att
handelshögskolorna i respektive länder hade grundats. Det behövdes
tydligen några år för inre konsolidering av undervisning och
forskningsmetoder. Forskningsarbetet påbörjades omkring
1910 men var först på 1920-talet i full gång. F.n. äro såväl
forskningsuppgifterna som organen för dessas lösande
både många och betydelsefulla.
Författaren betonar, att företagsekonomisk forskning ej
är detsamma som statistiska kompilationer. "Det är den
på ingående kunskap om företagsekonomiska
förhållanden och orsakssammanhang baserade analysen av de
studerade företeelserna, diskussionen av olika möjliga
slutsatser, som är det väsentliga i forskningsarbetet."
Företagsekonomin kräver en förening av induktiv och deduktiv
metod: "Båda komplettera varandra inom
företagsekonomin ... Men det förefaller mig, som om den induktiva
forskningsmetoden måste komma att spela den
dominerande rollen inom företagsekonomin." Den som
genomläser Silléns studier blir kanske icke helt övertygad om
det sistnämnda uttalandet. De många
redovisningsteoretiska utredningarna, som där finnas, äro värdefulla prov
på deduktiv arbetsmetod. Men riktig torde slutsatsen vara,
när det gäller forskningsinstitutens verksamhet och
arbetssätt, som övervägande är induktivt.
Av särskilt intresse för ingenjörer torde de
företagsekonomiska forskningar och utredningar vara, som
bedrivas av och inom industrin, bl.a. de av Sillén nämnda
utredningarna av Industriens Forskningsinstitut samt de
blott med exempel omnämnda arbeten, som utföras av
vissa industribranscher. I nära samband med
forskningarna och delvis som ett underlag för dylika kunde ha
omnämnts de betydelsefulla arbeten som pågå för
skapande av enhetliga redovisningsmetoder inom industrin
samt de av IVA grundade forskningskommittéerna bl.a. för
arbetsstudiefrågor. Att en uppställning av
forskningsinstitut och uppgifter av denna art icke kan bli komplett
säger sig väl själv. När det för Norge betydelsefulla forsk-
ningsorganet "ökonomisk strukturovecsikt for Norge"
saknas, beror det väl närmast på att dess arbete knappast
hunnit bli känt utanför Norge, och att det av kända
förhållanden avbrutits. Detta organ hade emellertid före år
1940 hunnit verkställa bl.a. en omfattande
räntabilitetsundersökning för hela den norska industrin.
Författarens stora historiska intresse dokumenteras på
ett tilltalande sätt av tvenne uppsatser. I den ena om
"Svensk företagsekonomisk litteratur ’ behandlas den
svenska bokföringslitteraturen fram till år 1900 och påvisas
bl.a. det intressanta förhållandet, att verkligt goda
svenska originalarbeten egentligen blott ha utkommit på
fabriksbokföringens område. Detta synes utgöra ännu ett
belägg för den tekniska läggning, som torde vara ett
utmärkande drag i svensk nationalkaraktär.
I en följande uppsats "Svenska balansvärderingsprinciper
genom tiderna" ges det största utrymmet åt en
behandling av bokslutsvärderingar vid svenska bruk före år 1910.
Här påvisas, huru inom bruksbokföringen kan spåras en
utveckling fram till de moderna värderingsprinciper, som
äro kända under namn av normalvärderingsprincip och
värdering till betryggande bottenpriser. Vidare omnämner
författaren i korthet det av kapten Oscar Wallenberg
redan vid tiden för föregående världskrig utarbetade
förslaget till en metod som kompenserar för de betydande
fel, som uppstå vid växlande penningvärde.
Uti ett par uppsatser ger författaren en framställning
av balansanalytiska undersökningar och metoder. I den
ena uppsatsen, "Balansräkningar som grundval för
kredit-värdighetsbedömning", lämnas värdefulla anvisningar om
vad som kan utläsas ur en balansräkning, och författaren
visar bl.a. exempel på formulär, som infordras från
kunderna i amerikanska banker vid undersökningar av
kreditvärdigheten, varjämte ett av författaren uppgjort
förslag till uppställning av schema för balanskritisk
undersökning visas. I uppsatsen behandlas vidare i vad mån
företagets ställning och resultat kunna utläsas ur
balansräkningen. Den kritiska slutsats som författaren drar i
denna uppsats är: "Ensam för sig är sålunda
balansräkningen icke någon fullt tillfredsställande grundval för
kreditvärdighetsbedömning, det är nödvändigt att också
anskaffa annat material för detta ändamål. Men
balansräkningens värde bör heller icke underskattas."
I en annan uppsats, "Balansanalytiska undersökningar
angående kapitalanvändning och kapitalanskaffning i olika
svenska näringsgrenar", vilken ursprungligen publicerats
i Annalen der Betriebswirtschaft, behandlas särskilt
svårigheterna vid balansanalytiska branschundersökningar
samt svårigheter vid växlande penningvärde och ges en
del intressanta exempel på förhållanden inom svenska
industribranscher. Författarens kritiska slutsats är, att han
icke tillmäter balansanalytiska branschundersökningar
någon överdrivet stor betydelse, ehuru det är av intresse
för den företagsekonomiska teorin och praktiken att lära
känna åtminstone approximativa siffror för de viktigaste
näringsgrenarna. Mycket beror ju på för vilka ändamål
man tänker använda balansanalytiska undersökningar, och
huru de kunna kompletteras genom andra upplysningar.
I en ekonomisk strukturundersökning av ett lands
industri äro dylika undersökningar säkerligen av värde, men
för bedömning av det enskilda företagets ekonomiska
möjligheter torde det erfordras väsentliga kompletterande
uppgifter. Måhända har misstron mot balansundersökningar
bl.a. berott på, att man icke har beaktat författarens
uppmaningar till kritisk inställning och att skaffa
kompletterande upplysningar samt att man dessutom använt dylika
undersökningar för ändamål för vilka de icke passa. En
för vårt lands industri intressant strukturbild lämnar
författaren genom att återge några uppgifter från
socialiseringsnämndens balansundersökningar.
I en tredje uppsats "Koncernbalanser’’ lämnas en
handledning om koncernbalanser och principerna för deras
uppställning. I en efterskrift lämnas hänvisningar till hit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
