- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
162

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 12 februari 1944 - Luftförvärmningens betydelse vid industriugnar, av Lage Malm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

TEKNISK TIDSKRIFT

eldhärdigt stål och tänker man sig en sådan
re-kuperator, exempelvis inom
rökgastemperatur-området 800 till 400° i serie med en
lågtempera-turförvärmare av rekuperativ eller regenerativ
typ, kommer man till ännu gynnsammare siffror
för luftförvärmningen.

Man frågar sig då med rätta, varför man icke
till dags dato gått in för en
avgasvärmeåtervin-ning av här skisserat slag? Orsaken härtill är
huvudsakligen, att man icke kan driva ugnarnas
gasgeneratorer med så högt förvärmd
förbränningsluft, som skulle erhållas, om det föreslagna
arrangemanget skulle komma till utförande.
Skulle man exempelvis driva en ugn med
stenkol och låta de från ugnen avgående
förbränningsgaserna inkomma i
luftförvärmareaggrega-tet med en temperatur av ca 800° och med en
C02-halt av 16 % samt avkyla
förbränningsgaserna i luftförvärmareaggregatet till ca 200°,
skulle man, under förutsättning att all
erforderlig förbränningsluft förvärmes, uppnå en
lufttemperatur av c:a 730°. Om man i stället gör så,
som för närvarande är vanligt vid järnbruken,
förvärmer förbränningsluften endast till
ugnsrummen och till ca 475°, skulle man, enär endast
ca 45 % av den teoretiska
förbränningsluftmängden kan komma i fråga, vid samma ugn som den
nyssnämnda få en avgastemperatur efter
luftförvärmareaggregatet av ca 660°. Medan i det
förstnämnda fallet värmeförlusten efter
luftförvär-värmareaggregatet är ca 22 % av begynnelsetill-

o

.1

Fig. 1. Inverkan på teoretiska förbränningstemperaturen
vid förvärmning av olika mängder förbränningsluft, där
olika bränslen användas.

ståndet före luftförvärmaren, är den i
sistnämnda fall så hög som 81 % eller 9 resp. 33 % av
bränslets effektiva värmevärde. Detta exempel
visar, att enda sättet att kunna utnyttja de
jämförelsevis låga driftkostnader, som
luftförvärmningen erbjuder, är att först och främst inrikta
sig på att söka få fram en för stenkol lämplig
gasgeneratortyp, som tillåter användning av
relativt höga lufttemperaturer. Detsamma gäller även
eldning med vedbränsle, ehuru där sannolikt
mindre svårigheter möta.
Luftförvärmareproble-met kommer strängt taget i andra hand, även om
det icke kan förnekas, att detta har att erbjuda
vissa svårigheter vid här behandlade höga
lufttemperaturer.

Luftförvärmningens inverkan

på den teoretiska förbränningstemperaturen

Om man utgår från stenkol och tänker sig
detta stenkol fullständigt förbränt med ett
luftöverskott motsvarande luftfaktorn m — 1,2 och
med kall förbränningsluft, erhålles en teoretisk
förbränningstemperatur av ca 1 760° (punkten
A i fig. 1). Höjer man hela den erforderliga
förbränningsluftens temperatur till 300°, höjes
teoretiska förbränningstemperaturen till ca 1 910°.
Om man däremot endast förvärmer 45 % av den
teoretiska förbränningsluften, kommer man vid
en förvärmning av 600° endast till 1 880°. Om
man övergår till vedbränsle med en
fuktighetshalt av 20 %, måste man för att få samma
teoretiska förbränningstemperatur som vid
koleldning med kalluft, alltså 1 760°, förvärma hela
förbränningsluften till cirka 350° (punkt B). Om
man däremot, såsom nu är vanligt, nöjer sig med
att förvärma endast 45 % av den teoretiska
luftmängden till 450°, blir den teoretiska
förbränningstemperaturen endast 1 660° (punkt C). Går
man slutligen till vedbränsle med 40 %
fuktighetshalt, så måste man för att uppnå samma
teoretiska förbränningstemperatur som med stenkol
och kalluft förvärma hela
förbränningsluftmängden till ca 500° (punkt D). Om man däremot
nöjer sig med att förvärma 45 % av den
teoretiska luftmängden till 450°, blir den teoretiska
förbränningstemperaturen endast ca 1 590° (punkt
E). Detta enkla exempel visar med skärpa
betydelsen av att söka lösa problemet att driva
gasgenereringsapparaturen med högt förvärmd
förbränningsluft, då därigenom vinnes icke endast
att vid användning av såväl hög- som lågvärdiga
bränslen höga temperaturer uppnås utan även en
möjlighet att till rimliga anläggnings- och
driftkostnader återvinna stora mängder avgasvärme.

Ekonomisk dimensionering

av återvinningsapparater

För att de industrier, som ha naturliga
förutsättningar för användning av luftförvärmning, skola
få den ekonomiska vinst av sina installationer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free