Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 12 februari 1944 - Luftförvärmningens betydelse vid industriugnar, av Lage Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
TEKNISK TIDSKRIFT
Studeras först ett konjunkturläge motsvarande
60 kr/t stenkol, kan det behandlade
avgasång-panneaggregatet enligt fig. 2 utföras för en
slut-temperatur varierande mellan 166 och 350°,
beroende av dels huru stor mängd
förbränningsluft som förvärmes samt dels aggregatets
utnytt-ningstid. Studeras det enligt fig. 3 skisserade
luft-förvärmningsaggregatet, kunna avsevärt lägre
sluttemperaturer väljas, eller 91 till 208°,
beroende av luftförvärmareaggregatets
utnyttnings-tid. Härvid måste naturligtvis även den med
hänsyn till korrosion lägsta tillrådliga
avgastemperaturen beaktas. Dessa siffror visa
luftförvärmareaggregatets överlägsenhet över
avgasångpanne-aggregatet, varvid det bör observeras att det
förstnämnda har förutsättningar för att arbeta med
längre utnyttningstid än det sistnämnda, varför
i realiteten skillnaden mellan dessa båda
återvinningsmetoder blir större än vad som direkt
framgår av de anförda siffrorna i tabell 2, lästa rad
för rad. Vid olika luftförvärmareaggregat
varierar varmluftöverskottet för lokaluppvärmning
allt efter utnyttningstiden mellan 176 och 129 %
av den totala luftmängden för ugnsdriften.
Om man under nu rådande förhållanden
installerar värmeåtervinningsaggregat, så bjuder
måhända försiktigheten att bedöma ekonomin på
grundval av nuvarande anläggningskostnader
men under förutsättning av förkrigstidens
me-delkolpris 30 kr/t. Man kommer då till avsevärt
högre sluttemperaturer. Sålunda erhålles vid
av-gasångpanneaggregat sluttemperaturer
varierande mellan 231 och 508° i stället för 166 och 350°
vid 60 kr/t och vid luftförvärmarekombinationen
156 och 430° i stället för 91 och 208°. I
sistnämnda fall må även beaktas att
varmluftöverskottet reduceras från 176 à 129 % vid 60 kr/t
till 150 à 40 % vid 30 kr/t.
Det valda exemplet, vilket naturligtvis är ett
specialfall, torde tillräckligt tydligt visa
betydelsen av att vid en installation av
värmeåtervinningsaggregat noga övertyga sig om, att man
icke förbrukar kapital utöver den gräns, som är
förenligt med företagets finansieringspolitik i
stort. Kunna pengar placeras i andra objekt, som
ge större vinst än här antagna 15 %, får man
givetvis sluttemperaturer över de angivna värdena.
Man kan icke heller bortse från, att
avgasång-panneaggregatet kan komma i gynnsammare läge
än vad det valda exemplet visar. Man kan
exempelvis ändra förhållandet mellan
luftförvärm-ningens hög- och lågtemperaturområden.
Dessutom kunna kombinationer göras mellan de två
i tabell 2 behandlade fallen. Sannolikt kan man
på detta sätt finna lösningar, som i lika grad
berättiga såväl luftförvärmare som
avgasångpannor. Problemet är i sådana fall som de här
behandlade att på ett riktigt sätt avstämma den
rätta proportionen mellan avgasångpannor och
luftförvärmare. Att luftförvärmare inom såväl
låg- som högtemperaturområdena i
avgasvärme-strömmen från industriugnar är av allra största
betydelse i strävan att spara på våra
bränsletillgångar torde emellertid tillräckligt tydligt
framgå av de här anförda exemplen. Likaså råder det
intet tvivel om, att vissa industrier inom de
kemiska och metallurgiska branscherna ha behov
av en långt driven luftförvärmning. Ett
förverkligande av denna tanke fordrar dock att en
härför lämplig gasgenerator framkommer.
Vid beräkningen av de i tabell 2 anförda
siffrorna har icke hänsyn tagits till förbrukningen
av energi för förbränningsgasernas transport
genom värmeåtervinningsapparaturen. Denna
energiförbrukning stiger givetvis med en utbyggnad
av de värmeöverförande ytorna mot lägre
sluttemperaturer. På grund härav bli i realiteten de
i tabell 2 anförda sluttemperaturerna något högre.
I samband härmed må även anmärkas, att man
vid konstruktionen av
värmeåtervinningsaggregat, speciellt luftförvärmare, eftersträvar att driva
upp värmeövergångstalen på såväl luft- som
gassida. Varje sådan åtgärd, som vidtas i
avsikt att framställa billigare apparater, leder i
allmänhet till ökad energiförbrukning. Medan
värmegenomgångstalen i stort sett växa
proportionellt mot strömningshastigheten upphöjd i
0,75, stiger energiförbrukningen med hastighetens
kvadrat, ungefär såsom återges i fig. 4. En
extrem stegring av värmegenomgångstalet kan
därför leda till mindre sunda kapitalplaceringar.
I detta sammanhang har det sitt intresse att
erinra om, att möjlighet dock finnes att utan
uppoffring av nämnvärd energi höja
värmeövergångstalen eller kanske rättare sagt
värmegenomgångstalen genom att i rekuperatorelement av
rektangulär sektion med relativt stort förhållande
mellan höjd och bredd insätta en mellanvägg
såsom strålningselement. Undersöker man vad som
Fig. 4. Värmeövergångstalets och dragförlustens beroende
av strömningshastigheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
