Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 12 februari 1944 - Uddeholms rekuperator, av P E Svensson - Motala fläktförvärmare, av Torbj. Vannerus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Uddeholmrekuperator, monterad vid värmeugn.
munstycke, införes genom plugghålen och tryckluften får
spola mot elementens sidor.
I rekuperatorerna uppstår ett tryckfall på blästerluften
av 100—180 mm vp. Anledningen till detta jämförelsevis
höga tryckfall är det stora antalet rörkrökar samt
sektionsförändringar vid hopskarvningen av elementen. Detta
medför emellertid även virvelrörelser i luften vid
passerandet genom elementen, vilket är till fördel för
värmeöverföringen. Med hänsyn även till tryckfall i ledningar
före och efter rekuperatorn bör fläkttrycket uppgå till
400—500 mm vp.
Temperatur- och tryckmätningar ha utförts vid ett
flertal av utförda rekuperatoranläggningar. Medeltalet av
utförda mätningar har givit ett värmegenomgångstal av 16.
Lufthastigheten i rekuperatorn till en götvärmugn har
uppmätts till 15 à 20 in/s.
För överslagsberäkningar av rekuperatorerna kan man
räkna med en stenkolsförbrukning av 6—7 kg/h m2
värmeyta.
Följande värden erhöllos vid mätningar utförda under
4 veckor vid en mediumvalsverksugn:
ingående lufttemperatur ........ 20°C
ingående lufttryck ............. 440 mm vp
utgående lufttemperatur........ 340°C
utgående lufttryck ............. 275 mm vp
rökgas före rekuperatorn....... 650°C
rökgas efter rekuperatorn....... 365°C
Gasberörd yta var 48 m2. Endast sekundärluften
förvärmdes och ugnen eldades enbart med flis.
Rekuperatorn kanske ej är en i alla avseenden teoretiskt
lyckad konstruktion, men den har i praktiken visat sig
lättskött, hållbar och kan väl hävda sig gentemot andra
rekuperatorkonstruktioner beträffande värmeekonomi inom
det speciella området värmugnar vid järnverk.
P E Svensson
Motala fläktförvärmare
Motala fläktförvärmare är en apparat som tjänstgör både
som luftförvärmare, luft- och rökgasfläkt. I apparaten
komma hastigt rörliga, plana värmeytor till användning.
Härigenom ernås två eftersträvansvärda effekter: den ena
är att den konvektiva värmeöverföringen blir hög,
eftersom denna är en funktion av hastighetsdifferensen mellan
det gasformiga mediet och värmeytan; den andra är att
värmeytorna genom sin i förhållande till det gasformiga
mediet höga hastighet liksom rycka med sig luften och
verka som fläkt.
Fig. 1 avser att klargöra detta förhållande. Två ändlösa
band löpa över var sitt par rullar med en viss hastighet.
Vid bandens rörelse påverkas det mellan dessa befintliga
gasformiga mediet genom friktionen mellan bandyta och
Fig. 1. Princip för friktionsfläkt.
gas på sådant sätt att gasen sättes i rörelse i bandens
riktning med en viss hastighet, som givetvis blir mindre än
bandens.
Diagrammet, fig. 2, belyser förhållandena vid en dylik
friktionsfläkt. Bredden och längden av banden är 1 m,
bandavståndet 15 mm och bandhastigheten 50 m/s. Utefter
x-axeln är avsatt den volym, som per sekund passerar
apparaten. Gashastigheten c är en rät linje, som går från
origo till punkten 50 m/s. Gashastigheten är då lika med
bandhastigheten. Kurvan för gastrycket A P är beräknad
med utgång från de sedvanliga formlerna för friktion vid
strömning i kanaler. Denna kurva går från högsta värdet
vid nämnda punkten och till värdet 0 vid gashastigheten
lika med bandhastigheten. Vidare är indragen kurvan för
c2
hastighetstrycket— y. Skärningspunkten mellan kurvorna
2 9
för hastighetstryck och trycket AP betecknar den
maxi-migasmängd som apparaten kan lämna. Här är hela
trycket omsatt i hastighet. Om banden göra 50 m/s, förmår
apparaten sålunda ge gasen en högsta hastighet av 23 m/s.
Den del av diagrammet, som ligger till höger om
vertikalen genom skärningspunkten saknar sålunda reell
innebörd. Den effekt, som måst tillföras apparaten framgår av
kurvan A. Kurvan Af är den effekt som förbrukas till
friktionens övervinnande och kurvan An den effekt som
omsättes i nyttigt arbete.
Vad jag har velat visa med detta är att man genom ett
lämpligt val av avstånd mellan rörliga ytor kan få fram
ganska betydande tryck utan att man därför behöver gå
till exceptionella ythastigheter.
Fläktförvärmarens värmeyta utgöres av ett antal
vinkelrätt mot axeln ställda ringformade plåtskivor, fig. 3. Dessa
äro så anordnade att luften, som inkommer genom rotorns
ena ända, genomströmmar vartannat mellanrum mellan
plåtskivorna. Gasen, som inkommer genom rotorns
motsatta ända, genomströmmar de övriga mellanrummen.
Varje plåtskiva bestrykes sålunda på ena sidan av luft
och på den andra av gas.
Rotorn är omgiven av ett spiralformat hölje, som genom
Fig. 2. Gashastighet, gastryck
och effekt som funktion av
den gasvolym, som passerar
fläktförvärmaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
