Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 12 februari 1944 - Motala fläktförvärmare, av Torbj. Vannerus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 19U
173
Fig. 3. Sektion av Motala fläktförvärmare.
en mellanvägg är delad i en luftsida och en
rökgassida-Rökgasen passerar radiellt genom rotorn, under det att
luften genom huvar, placerade runt rotorns periferi, ledes
axiellt ut till höljets luftsida.
Av fig. 4 framgår rotorns konstruktion närmare. Gasen
går in genom rotorns ena ända, passerar mellan varannan
skiva radiellt genom rotorn och omspolar lufthuvarna.
Luften går in genom rotorns andra ända, passerar mellan
varannan skiva och ledes genom lufthuvarna ut mot sidan.
Den första levererade fläktförvärmaren finnes vid
Henriksdals Reningsverk. Fläktförvärmaren, som har 13,5 m2
värmeyta, utnyttjar gaserna från en 100 m2 returångpanna.
Innan fläktförvärmaren installerades gingo gaserna direkt
till skorstenen med 335° temperatur. Nu kylas gaserna
ned till 210°, varvid ca 150°-ig varmluft erhålles. Utom
den bränslebesparing, som denna gasnedkylning medför,
visade det sig att bränsleekonomin även förbättrades
genom att man kunde hålla omkring 2 % högre
kolsyrehalt i rökgaserna sedan fläktförvärmaren installerats.
Det är en iakttagelse som man ofta gör att vid
användning av måttligt förvärmd luft förbränningsförhållandena
i eldstäderna förbättras.
Fig. 5 visar den senast utförda fläktförvärmaren. Värme-
Fig. 5. Motala fläktförvärmare; t.h. rotorn.
ytan är 10 m2. Jämfört med den förra är detaljutförandet
avsevärt förenklat.
En fläktförvärmare med endast 3,7 m2 värmeyta har
placerats vid en vällugn i Motala Verkstads finvalsverk.
Ugnens längd från utdragsluckan till bakändan är 10,2 m,
dess inre bredd 1 700 mm och höjd i vällrummet 650 mm.
Ugnens kapacitet är ca 4 t/h ämnen. Rökgastemperaturen
före fläktförvärmaren är ca 500° vid den drift vi för
närvarande ha. Varmluften användes som sekundärluft vid
ugnen och dess temperatur är ca 200°C. Vid större ämnen
torde dock gastemperaturen komma att uppgå till 600—
700° och fläktförvärmaren är beräknad att då lämna ca
250° varmlufttemperatur.
För l1 la år sedan utförde professor Malm värmetekniska
undersökningar på en fläktförvärmare. Resultatet av hans
mätningar framgår av diagrammet, fig. 6. Kurvan visar
värmegenomgångstalet som funktion av fläktförvärmarens
varvtal och mätt på luftsidan. Värdena av dessa tal äro
anmärkningsvärt höga. Eftersom den erforderliga
värmeytan är omvänt proportionell mot värmegenomgångstalet,
blir således fläktförvärmarens värmeyta endast bråkdelen
av värmeytan hos gängse typer av luftförvärmare.
Civilingenjörerna Johnsson och Wenzel ha som
examensarbete utfört undersökningar på Henriksdalsapparaten. De
ha undersökt dess fläktverkan med luft av
rumstemperatur. Kurvorna, fig. 7, visa sambandet mellan den av
apparaten transporterade luft- och gasmängden samt
totaltrycket för olika varvtal. Härav framgår att den i
praktiken erforderliga fläktverkan för såväl rökgas som luft
lätt uppnås utan att separata fläktar erfordras.
Fig. 4. Rotor för Motala fläktförvärmare.
Fig. 6. Värmegenomgänystal som funktion av varvtalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
