Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 12 februari 1944 - Lundbergs luftförvärmare, av S Sylvan - Ekströms luftförvärmare, av Gunnar Hult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-176
TEKNISK TIDSKRIFT
Genom rotationen ändras hastighetsfördelningen i tuben.
De kallare gasskikten utsättas för en större
centrifugalkraft och strömmar därför utåt med större hastighet än
de varmare skikten i tuben. Hastigheten invid väggen ökas
därför och A-värdet ökas i motsvarande mån. Vid prov
på Lundbergs-apparater varierade A-värdena mellan 130
och 170 kcal/m3 h °C.
Rotationen motverkar även avlagringen av sot. En
apparat, som hölls i gång hela förra uppvärmningssäsongen
visade ingen märkbar försämring med tiden. Den ringa
sotmängd, som avlägsnades efter säsongens slut, har
troligtvis varit avlagrad utanför de direkta
strömningsbanorna.
Lundbergs-apparaten tar något mera kraft än en
stationär luftvärmare och dess ekonomi är därför beroende på
kraftkostnad, drifttid m.m. Man får undersöka från fall
till fall vilken apparat som är lämpligast. S Sylvan
Ekströms luftförvärmare
De grundprinciper, som Ekströms Maskinaffär tillämpar
i sina luftförvärmarekonstruktioner, innebära intet nytt
utan äro sedan länge på kontinenten och på andra håll
kända och beprövade. Vi ha emellertid strävat efter att
i utförandet anpassa apparaterna efter de olika speciella
förhållanden, som förekomma inom skilda svenska
industrigrenar.
För normala ångpanneanläggningar utföra vi vanligen
luftförvärmarna av svetsade plåtelement, som bilda
parallella raka kanaler med i allmänhet 20—25 mm bredd. I
varannan kanal passera rökgaser och i varannan luft.
I luftförvärmaren, fig. 1, passera rökgaserna nedifrån
uppåt, medan luften huvudsakligen i motström passerar
uppifrån nedåt i fyra svep. I aggregatet överföres en
värmemängd av ca 900 000 kcal/h. Den ingående rökgasen
har då en temperatur av ca 215°C och den utgående ca
120°C.
För undvikande av beläggningar på rökgassidans
värme-ytor samt för att minska riskerna för korrosion
återcir-kuleras en del av varmluften, så att den i luftförvärmaren
ingående blandningsluften får en temperatur, avpassad
efter rökgasernas sammansättning. Sotning sker med ånga
genom skjutbara dyssotningsanordningar, anordnade över
varje grupp. Luftförvärmaresektionerna kunna
sammansättas av ett antal plåtelement. Flera dylika sektioner
sammanbyggas sedan vid montaget till en
luftförvärmare-grupp.
Fig. 2.
Luft-förvärmare-rör av
gjutjärn; längd
2 m.
Ett annat slag av luftförvärmare utföra vi av rörelement
av gjutjärn, tillverkade i standardlängder om 1 resp. 2 m
(fig. 2). Rören sammanskruvas till paket eller grupper.
Änd-flänsarna äro något bredare än själva rören, varigenom
spalter för rökgaserna bildas mellan rören, medan däremot
luften passerar genom dem. Luftförvärmare, utförda av
gjutjärn, erbjuda framför sådana av smidesjärnsplåt
földelar, dels genom större korrosionsbeständighet och dels
genom att de kunna användas i högre temperaturområden.
Däremot ställa de sig dyrare i anläggningskostnad.
Fig. 3 visar en luftförvärmare av gjutna rör, installerad
vid en cellulosafabrik efter en ångpanna, eldad med
vedbränsle av tidvis mycket hög fuktighetshalt. Aggregatet
består av tre rörgrupper över varandra. Rökgaserna
passera nedifrån uppåt och luften uppifrån nedåt. Det har
en värmeyta av 390 m2.
Vid företagna leveransprov överfördes i aggregatet
1 000 000 kcal/h, varvid rökgastemperaturen före
luftförvärmaren var 330°C och efter den 185°C. Den utgående
luften var 200°C och den tillförda friskluftens temperatur
hade genom återcirkulation höjts till 60°C. En skjutbar
dyssotningsapparat är inbyggd över varje grupp i denna
luftförvärmare, över varje gasspalt sitter en dysa, och
vid sotblåsningen åker hela dysraden längs gasspalterna.
Den beskrivna luftförvärmaren har varit i drift sedan
flera år, utan att några utbyten av delar eller andra
störningar förekommit. Den har av driftledningen bedömts
som synnerligen driftsäker och lättskött.
Som jag förut nämnde, lämpa sig dessa gjutna
luftförvärmare även för användning vid rätt höga temperaturer.
En dylik luftförvärmare användes sålunda sedan flera år
Fig. 3. Luftvärmare av gjutna element;
längd 2 m, värmeyta 393 mr.
Fig. 1. Luftförvärmare med plåtlameller;
värmeyta 800 m2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
