- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
229

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 26 februari 1944 - Monteringsfärdiga stenhus, av Hilding Brosenius och Arvid Bjerke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 februari 19U

229

Det nu sagda framgår även av
Provningsanstaltens sammanfattning av provningsresultaten, som
lydde:

"Med stöd av tidigare vid Provningsanstalten utförda
normenliga brandprovningar hänföres en 15 cm tjock vägg
av armerad betong till brandsäker klass A-2.

Av den utförda undersökningen framgår, att
genomgående träklotsar med tvärsektion ca 17 X 2,5 cm på minst
30 cm inbördes avstånd icke nämnvärt försämra en sådan
betongväggs motståndsförmåga mot brand."

Ur ljudisoleringssynpunkt inverkar enligt på
annat håll utförda omfattande undersökningar av
i princip liknande problem de genomgående
trä-klotsarna ej på isoleringsförmågan i annan mån
än att de ytterst obetydligt sänka väggens för
ljudisoleringen avgörande kvadratmetervikt.
Luft-springor, som till följd av träklotsarnas torkning
kunna uppstå mellan träklotsarna och den
omgivande betongen, ha däremot ingen nämnvärd
betydelse under förutsättning, att springorna
icke äro genomgående genom väggen eller
bjälklaget utan effektivt tillstängda. Detta blir
automatiskt fallet vid här ifrågavarande
konstruktioner.

För att finna en lämplig formsida för den utåt
vända sidan av ytterväggarna gjordes försök med
flera material till dess att man på förslag av
arkitekten Evald Kjellberg stannade för
Berger-plattan. Denna, som har en mycket god
värme-isoleringsförmåga, består av i särskilda pressar
komprimerade mattor av vassrör, som
sammanhållas av galvaniserad ståltråd.

Inga av de här angivna lösningarna av de olika
problemen torde böra betraktas såsom slutgiltiga
eller som de enda möjliga.

Den av trä utförda hålbalken kommer måhända
i träfattiga länder att ersättas av balkar eller
reglar av pressad plåt, utformade så att de bilda en
större eller mindre del av betongväggens
erforderliga armering. Lomexplattan är icke heller så
orörlig som önskvärt vore och dess formföränd-

ringar ha vållat vissa svårigheter med skarvarna,
särskilt i taken. Som ersättning för Bergerplattan
kan man också önska sig ett mera stenbetonat
material t.ex. i stil med det lätta "Mikropor" som
användes i Amerika.

Byggnadsstommens detaljutformning

Bjälklagselementen framgå av fig. 5—6. De ha i
allmänhet en längd, som är lika med bredden av
det rum de överspänna, och en bredd, som utgör
multiplar av 15 cm, dock maximalt 120 cm. Varje
bjälklagselement består enligt fig. 5 av ett antal
av de förutnämnda hålbalkarna jämte en på
undersidan av dessa balkar genom limning och
spikning fästad ca 6 mm tjock Lomexplatta.
Hålbalkarna äro i allmänhet placerade på ca 30
cm inbördes centrumavstånd. Vid hålbalkarnas
ändar äro på undersidan anbragta tvärgående
klena träreglar för att ge ökad stadga åt
bjälklagselementen under transport och montering
och på översidan anbringas dessutom ett antal
provisoriska reglar, som tas bort före
betonggjutningen (fig. 6). Bjälklagselementen tillverkas
fullt färdiga vid trähusfabriken i standardiserade
bredder, där endast längden behöver varieras
med hänsyn till den speciella byggnad de äro
avsedda för.

Vid monteringen på byggnadsplatsen uppläggas
först på den i förväg på vanligt sätt utförda
grunden källarbjälklagets olika bjälklagselement
intill varandra, där de sammankopplas med enkla
kilanordningar. Därefter anbringas
armeringsjär-nen på byggnadsplatsen. Den parallellt med
hålbalkarna gående huvudarmeringen nedlägges
ungefär som vid vanliga bjälklag, medan den
vinkelrätt däremot gående sekundärarmeringen
trädes in genom hålen i träbalkarna från
bjälklagets ändar. Fig. 7 visar utseendet av ett
bjälklag före gjutningen och fig. 8 en detalj av ett
dylikt bjälklag. Sedan armeringen anbragts, utföres.

Fig. 5. Sektioner genom monterings färdigt

bjälklagselement.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free