Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 26 februari 1944 - Beretning og Regnskab 1941—42, av Bertil Nylin - Svenska Flottledsförbundets årsbok 17, av Petrus Silfverbrand - Højgaard & Schultz A/S, av Richard Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 19U
»
239
under året en mycket ojämn produktion av slamgas. Vid
den planerade utvidgningen av verket skola dessa kammare
byggas åtskilda och rötkamrarna genom uppvärmning
hållas i det närmaste konstanta, varigenom även
gasproduktionen blir nära nog konstant och lika med ca 10 1 gas
per dag och invånare anslutna till anläggningen.
Vid försöksanläggn;ngen avlägsnas ej kolsyran och
svavelångorna. Skulle detta visa sig erforderligt, går det lätt att
komplettera anläggningen, och man förordar för
avlägsnande av kolsyran den metod (karbonatlösning), som
användes vid Henriksdals reningsverk, framför den tyska
metoden. Priset på en flaska har satts till 6 kr. och
utförda prov ha visat, att en lastbil med 1,1 t lastförmåga
förbrukade fyra flaskor på 15 mils körning. Andra prov
ha visat, att 1 m3 gas motsvarar 0,75 1 bensin. Förutom
bilar ha traktorer, kranar, pumpar ombyggts för
slam-gasdrift. Ytterligare verksamhetsområden planeras.
Parker. Ett parkbälte på ca 15 km längd har förvärvats
i stadens utkant.
En parkanläggning, som tidigare anlagts på en
avstjälpningsplats, har indragits som offentlig park. På ett halvår
har man där tillvaratagit, utom gummi- och järnskrot, ca
150 000 hl koks. Kostnadsuppgift härför saknas dock.
Den starka vinterkölden 1941—1942 åstadkom stora
skador på träd, växter och gräsmattor. Gräsmattorn ha
speciellt skadats på sådana ställen, där snön varit tilltrampad
eller skridskobanor varit anordnade.
Sista delen upptas av en ekonomisk redogörelse och en
förteckning över utgivna publikationer. Bertil Nylin
Svenska Flottledsförbundets årsbok 17. Stockholm
1943. 200 s., 75 fig. 13 kr.
Den välredigerade publikationen har som vanligt ett
omväxlande och intresseväckande innehåll. Föredragen vid
årets förbundsmöte ha intagits i årsboken och behandla
främst mötets huvudfråga, nämligen önskemål om vår
flottningslagstiftning.
Direktör Bure Holmbäck framför trävaruindustrins
önskningar. Han uttalar särskilt, att ärenden rörande
flottleders inrättande och begagnande, amorteringsavgifter och
flottningsskador böra helt behandlas av vattendomstol.
Såväl länsstyrelser som häradsrätter böra avkopplas från
ftottledsfrågor. I övrigt göras erinringar mot åtskilliga
paragrafer i lag om flottning.
Skogsbrukets synpunkter framläggas av
försäljningschefen i Domänstyrelsen, Sven Boberg. Denne instämmer i
direktör Holmbäcks yrkanden, men det av honom endast
berörda intresset för skogsägarna att få
medbestämmanderätt i flottningsförening göres av Boberg till en
huvudangelägenhet. Önskan härom har varit framförd vid såväl
tillkomsten av nuvarande lag som vid tidigare
lagbehandling. Boberg anser, att behovet för alla skogsägare att få
sina intressen tillfredsställande bevakade nu kan och bör
möjliggöras. Grundprincipen bör vara, att producenter
och konsumenter skola tillförsäkras så vitt möjligt
jämn-slarka representanter. Han framhåller därjämte behovet
av större klarhet över vilka åtgärder, som skola tillkomma
flottningsförening vid behandling av flottgodsets
avlägg-ning, inmätning, buntning i samband med sortering samt
flottläggning. Kostnaderna härvid må betraktas ha i
huvudsak allmän karaktär och ej som nu till stor del anses
som separatkostnader.
Erågan om förhållandet mellan markägare och de
flottande belyses av lantbruksingenjör Martin hägglund.
Även han har vissa önskningar om ändring i
lagstiftningen. Företag till vattenavledning böra beredas samma
förmåner som dylika till vattenreglering gentemot
flott-ningsintresset, vilket ej nu är fallet.
Åtskilliga tekniska uppsatser ingå i årsboken.
Flottnings-chef Paul Lundén beskriver enkla skogsvägar, som
Klarälvens Flottningsförening anlagt efter sina flottleder för
transporter av manskap och materiel i svårtillgängliga
trakter. Major Abel Wolff belyser den samverkan mel-
lan väg- och flottningsintresset, som bör finnas för
ordnandet av virkestransporter på mest gynnsamma och
ekonomiska sätt. Han framhåller, att nya vägar i norrländska
skogslandets inre delar komma att få stor betydelse
för tillförsel av virke till goda flottleder, varvid svagare
och oekonomiska dylika kunna nedläggas. Denna fråga
om nya vägar i landets svårtillgängligaste trakter
behandlar även civilingenjör Nils Ribbing.
Om broars lämpliga ordnande med hänsyn till
flottningen förekommer en uppsats av civilingenjör Bo
Lundén. Häri ha intagits beskrivningar över vidtagna åtgärder
för flottningens ledande genom ett antal broar.
Ingeniör Ragnvald Bödtker, Oslo, redogör för
förhållandet mellan flottningen och timmertransporter med
järnväg och bil längs vattendrag i Norge. Konkurrensen
mellan flottled samt lands- och järnväg är tydligen starkare
i Norge än i Sverige. Civilingenjör Hugo Bucht har
analyserat flottvattnets kapacitet att frammata virke till intag
i flottningsrännor vid olika anordningar. Han framlägger
förslag till en ny intagstratt med en framskjutande tunga
på lämpligt flottvattensdjup, reglerbart med lina under
tungan. På detta sätt kan flottledens kapacitet ovanför helt
utnyttjas vid inmatningen i rännan utan ökning av
flott-vattenmängden. Ett annat problem över frammatning av
flottgods behandlas av flottningschef Richard Nylén. Han
har konstruerat en strömalstrare med skovelhjul för
framdrivande av virket till och genom sorteringsapparater vid
Sandslåns skilje i Ångermanälven. Flottningsinspektor
Nikanor Lindström, Bölebyn, redogör för en av honom
uppfunnen, mekanisk flottläggningsapparat, som 1941 och
1942 utnyttjats i Piteälv för Domänverkets räkning, samt
framlägger resultaten härvid för olika slag av flottgods.
Björkvedsflottning behandlas i två uppsatser av
flott-ningscheferna Richard Nylén resp. Ernst Gardfors. De
framhålla svårigheterna härvid samt vilka åtgärder, som
visat sig nödvändiga. Flottning av björkved i stor skala
kan nog betraktas som en kristidsföreteelse men har under
nuvarande förhållanden varit av ganska stor betydelse.
En finländsk flottningsman, forstmästare Erko Hellén,
Helsingfors, förtäljer om de svårigheter, som Finlands
flottare ha, och för deras ansträngningar för arbetenas
effektivisering. I övrigt innehåller flottledsförbundets nya
årsbok referat från 1943 års möte, förteckning på
ledamöter, diverse meddelanden m.m. Petrus Silfverbrand
Højgaard & Schultz A/S, Ingeniörer og Entreprenörer,
1918—1943, Köpenhamn 1943. 64 s., 110 fig.
Den andra danska världsfirman inom byggnadsväsendet
tillkom även under det första världskriget (1 maj 1918). Det
var civilingenjörerna Knud Højgaard (f. 1878) och Sven
Schultz (1886—1932), vilka vågade försöket. Minnesskriften
utgör ett lysande vittnesbörd om framgången både inom
och utom Danmark. Med rätta framhålles betydelsen av
hemmamarknaden för att utbilda de unga civilingenjörerna
för de utländska uppgifterna, som togo sin början redan
1920. Sistnämnda verksamhet har förekommit i 15
länder, framför allt i de baltiska staterna, Portugal och
sydöstra Europa, men märkligt nog ej i Sverige.
Mångsidigheten är stor ocli omfattar vägar, järnvägar,
broar, hamnar, betongfartyg, fabrikshus, vatten-,
avlopps-och fjärrvärmeledningar, kraftverk m.m. Av särskilt
intresse är hamnbyggandet i stor skala samt broförslagen
Sverige—Danmark—Tyskland ("Fugleflugtslinien").
Undersökningarna på sträckan Femernbolt—Neustadt i Holstein
ha pågått 1941—1943 méd 30 danska ingenjörer. Därjämte
ha sex industriföretag skapats 1933—1939 för tillverkning
av asfalt, cement och glas.
Av ideellt slag är Højgaards gåva till det danska folket —
Danmarks Akvarium 1939 -— där teknisk-vetenskaplig
forskning bedrives till fiskets fromma.
De goda fotografierna förklaras med utförlig text. Bilder
av ledarna efterlysas. Richard Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
