- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
246

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Det enskilda företaget och dess sociala ansvar I - Arbetsorganisationen, av Gösta Ekelöf - Statskontrollerade bolag i Sverige, av r - Krigsarbetet i USA - Patentverket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-246

TEKNISK TIDSKRIFT

tagliga tomgångsförluster och spillformer få fortbestå
inom organisationen själv och inom den sociala
arbetsmiljön.

En följd av arbetets mekanisering och den därmed
följande specialiseringen är, att man på ledande håll har
trott sig kunna nonchalera yrkesutbildningen och över
huvud taget alla fostrande moment i arbetsorganisationen.
Men människan är ingen robot utan en kännande och
tänkande varelse, som har behov av att förstå innebörden
i det arbete hon skall utföra. Det strängt specialiserade
arbetet har därför för stora grupper människor endast
blivit ett medel till penningförtjänst, för
tillfredsställandet av de personliga behoven.

Det arbete, som ej ger människorna något annat värde
än en penningförtjänst, vilken kanske aldrig synes vara
tillräcklig för tillfredsställandet av de ständigt växande
behoven, blir glädjelöst och utan djupare mening. Ett
sådant arbete blir så småningom otillfredsställande, olustigt
och missaktat.

För den grupp av människor, som har ett behov av att
i arbetet se något mera än det blotta penningförvärvet,
är det av vikt, att arbetsorganisationen inrymmer
moment, som ställer in jobbet under en eggande idé — idén
om medansvar för slutprodukten.

Arbetstagarens ensidiga ansvar för det egna företagets
ekonomiska framgång måste kompletteras med ett
kollektivt ansvar för företagets förmåga att hävda sig i den
allmänna konkurrensen. Den ambitiöse arbetstagaren vill
göra sig gällande, vill känna, att han är till nytta.
Företagets heder skall även vara hans.
Ju mera specialiserat och standardiserat ett arbete är,
av desto större vikt är det uppenbarligen, att arbetaren
blir informerad om arbetets andel i slutprodukten, och
om varför de och de kraven ställas på hans arbete. Detta
gäller framför allt om personer med aktiv läggning och
med konstruktiva instinkter. Har en sådan människa fått
klart för sig arten och betydelsen av hennes andel i det
kollektiva ansvaret, får hon ett iiitressemonient i arbetet,
som är välgörande inte bara för henne själv utan också
för företagets ekonomi.
Anordningar, som låta människorna känna, att de äro
till nytta och kunna hävda sig utåt genom sitt arbete,
även om detta ingår som endast en detalj i ett större
sammanhang, äro utan tvivel ett verksamt medel att
skänka människorna en kollektivt solidarisk arbetssvn
och att få dem till sociala och tänkande medarbetare.

Samma verkan har en vädjan till arbetarna alt komma
med förslag till förbättringar eller att hjälpa till att spara
på dyrbarare produktionsmedel. Detta dock under
förutsättning att inlämnade förslag bli behandlade under
former, som skänka betryggande garanti för objektivitet och
rättvisa samt att användbara förslag bli hederligt
belönade.

Den sociala verksamheten inom ett företag syftar ytterst
emot att befordra det personliga i arbetsorganisationen.
Det gjorde även den gamla patriarkalisinen. De socialt
betonade uppgifterna bilda för ledaren i nutidens
rationaliserade arbetsformer en ny form av patriarkalism. Men
ej en despotisk patriarkalism, som den gamla var. I
nutida arbetsliv inrättas det icke välfärdsanordningar
utanför arbetsplatsen för att kompensera dåliga löner, tungt
arbete och lång arbetstid. Den nya patriarkalisinen verkar
främst på arbetsplatsen. Den bygger på
arbetsvetenskaplig grund och på intresse för människan som
produktionsfaktor. Den har ett direkt arbetsbefordrande syfte. Den
vill befordra människornas aktivitet, arbetsvillighet och
villighet för samverkan, på samma gång som den vill
skydda människan för onödig förslitning, för ohälsa ocli
olycksfall i arbetet, för överansträngning och vantrivsel.
För den nya patriarkalisinen gäller som riktpunkt Kants
ord till den begynnande industrialismen: "Tänk på att
människan i produktionen och distributionen ej blott är
medel utan samtidigt ändamål." (Forts.)

Statskontrollerade bolag i Sverige. Med
statskontrol-lerade bolag menas företag i aktiebolagsform, som staten
har inflytande på antingen i sin egenskap av aktieägare
eller på annat sätt. Enligt en uppgift i Skandinaviska
Bankens kvartalsskrift för oktober 1943 finns det f.n.
78 sådana bolag med ett aktiekapital på sammanlagt
476 Mkr., varav 209,5 Mkr. ägas av staten eller statliga
organ. Den betydande differensen beror främst på, att två
av de största företagen, nämligen Trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund och Svenska Sockerfabriks AB
med ett sammanlagt aktiekapital av 200 Mkr., icke ha
någon del härav placerad i statens ägo. Båda ha däremot
avtal med staten, vilka i olika avseenden beröra verksamheten.

Eljest är det med undantag av system- och
restaurangbolagen endast fyra av de smärre företagen med ett
sammanlagt aktiekapital av 0,7 Mkr., vilka utöva annan rörelse
än egentlig affärsverksamhet (teater, radio, tipstjänst),
där staten icke äger någon del av aktiekapitalet.
Systembolagens aktiekapital äges av enskilda, och
restaurangbolagens aktier innehas av systembolagen. I de övriga
företagen äger staten hela eller en väsentlig del av
aktiekapitalet. Det förra är fallet inom 16 bolag med ett sammanlagt
kapital av 79,1 Mkr., det senare gäller för nio bolag med
186,4 Mkr. i aktiekapital, varav staten innehar 130,4 Mkr.

Staten är representerad i styrelsen för 71 bolag, och
dess representanter uppgå till 249, medan hela antalet
styrelseledamöter är 427. Det har ofta påståtts, att staten
skulle begagna sin rätt att välja medlemmar av styrelserna
i statskontrollerade bolag till förmån framför allt för
riksdagens ledamöter. En undersökning visar att av de
ovannämnda 249 statsrepresentanterna endast 46 äro
riksdagsmän. Statstjänstemännen äro talrikare företrädda: deras
antal i bolagens av staten eller statsorgan utsedda
styrelser uppgår till 116.

Monopolställningar intas i främsta rummet av
Tobaks-monopolet, Vin- och Spritcentralen ocli Svenska
Sockerfabriks AB. De 41 systembolagen inneha var för sig lokala
monopol, och de fem allmänna restaurangbolagen äro
principiellt sett de enda, som få driva folkrestauranger.
Vidare har Svenska Spannmåls AB, AB Radiotjänst, AB
Tipstjänst och Svenska Penninglotteriet AB ensamrätt på
sina verksamhetsfält, övriga bolag, 25 till antalet, inta
icke någon monopolställning. Om flertalet gäller, att de
ej ens äro dominerande inom de områden av näringslivet
där de bedriva sin rörelse. r

Krigsarbetet i USA sysselsätter nu 24 miljoner
människor, den högsta siffra, som någonsin har förekommit.
Av dessa äro nästan 18 miljoner kvinnor, eller omkring
dubbelt så många som användes under förra kriget och
över en tredjedel av hela den arbetsföra befolkningen.
Omkring 4 miljoner av dessa kvinnor arbeta inom de direkta
rustningsindustrierna. Ytterligare flera miljoner
tjänstgöra som oavlönade frivilliga inom Röda Korset, sjukhusen
och andra viktiga verksamhetsområden. Inom det
amerikanska jordbruket har mail satt igång den största
produktionen i landets historia. Den var 1943 totalt 32 %
större än genomsnittet under åren 1935—1939.
Tillverkningen av allmänna förbrukningsartiklar har inskränkts i
synnerligen stor omfattning. Alla slags metallvaror hålla
på att försvinna ur marknaden, och sådana varor som
radioapparater, kylskåp, spisar (med några få undantag),
ringklockor, dammsugare och andra liushållsförnödcnhetor
få inte längre tillverkas (DN 22/1 1944).

Patentverket satte förra året nytt rekord med 9 198
patentansökningar mot 8 208 året förut. Av ansökningarna
äro omkring hälften svenska, hälften utländska. Av det
totala antalet ansökningar bli i genomsnitt omkring 50 %
beviljade. Under de första årtiondena av Patentverkets
tillvaro gick det lättare att få patent, ocli siffran var då
avsevärt högre, ca 70 %. Glädjande nog är det inte bara
antalet patentansökningar som ökats, utan också antalet
värdefulla uppfinningar visar en påtaglig stegring. (SvD 4/1 1944.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free