Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1944 - Teknisk-kommersiella synpunkter på svetselektroder, av S Swerup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1944
247
Teknisk-kommersiella synpunkter
på svetselektroder
Civilingenjör S Swerup, DHG, LSTF, Stockholm
Att nedsmältningstid och sprutförluster för
svetselektroder skulle ha någon större betydelse
för det ekonomiska resultatet vid ett svetsarbete,
tror man knappast, och att försöka göra
vetenskap av en enkel kostnadsberäkning kan kanske
synas något omotiverat. Man möter emellertid
alltid en benägenhet att fullständigt lämna dessa
faktorer åt sidan, vilka dock skapa möjligheterna
till en förbättring av det ekonomiska resultatet.
En av anledningarna till att man icke bryr sig
om dem är naturligtvis att en svetselektrod är
synnerligen billig i pris, eftersom den endast
kostar en tioöring, varför man anser, att det är
en försvinnande liten summa man kan tjäna
genom att ta en elektrod med större eller mindre
sprutförluster resp. kortare eller längre
nedsmältningstid. För att ändå vara på säkra sidan söker
man nedpressa sina inköpspriser i möjligaste mån
och hoppas därigenom erhålla tillräcklig
kompensation. Trots detta skulle jag vilja påstå, att
inköpspriset för en svetselektrod betyder ganska
litet i jämförelse med de anförda egenskaperna.
En svetselektrod, även om den endast kostar 5
öre, binder en dyrbar man och tar dessutom en
stor del av verkstaden i anspråk genom de
skrymmande konstruktioner, på vilka svetsarbetet
utföres. Det, som betyder något, är alltså den tid,
som svetsaren, den dyrbara tomten, verkstaden
med alla sina omkostnadspålägg för maskiner
och utrustning, belasta arbetet.
Naturligtvis tillkomma många andra faktorer,
som äro avgörande för elektrodvalet vid ett visst
arbete, vilka man icke får bortse ifrån. Det lönar
sig dock att lägga vikt vid svetselektrodernas
ekonomiska "kvalitet". Av den anledningen böra
också svetselektrodens ekonomiska egenskaper
sättas i relation till dess pris. För att få fram
något resultat i detta hänseende har en
kostnadsberäkning utförts, som sedan tillämpats på
olika i marknaden förekommande
svetselektroder, varvid resultatet kunnat återges i tabellform.
Kostnadsberäkningen begränsas till att omfatta
den del av arbetet, som kan rubriceras som "ren"
svetsning, dvs. nedsmältandet av svetselektroden.
Tid för uppriktning av arbetsstycket, vilopauser,
slaggborttagning o.d. ingår således icke. Det är
DK 621.791.742.003.1
givet, att slaggningsegenskaperna kunna vara
högst olika för olika elektroder, men då dessa
även variera med fogtyp o.d., går det knappast
att få fram generella jämförelsesiffror för olika
elektroder. Avsikten blir sålunda endast att visa,
vilken betydelse som nedsmältningstid och
sprutförluster ha för det ekonomiska resultatet, under
förutsättning att övriga egenskaper för
elektroden äro lika.
Kostnadsberäkning
Vi anta, att i svetsfogen erfordras G gram
nedsmält metall. Utförandet av det svetsarbete,
varvid G gram nedsmält metall åtgår, kostar K öre.
Den från nätet uttagna effekten under
svetsningen i kW erhålles genom multiplicering av
ljusbågsspänningen med svetsströmstyrkan samt
division med svetsaggregatets verkningsgrad.
Verkningsgraden kan för en svetstransformator
sättas till 0,75 och för en svetsomformare till
0,55. För att erhålla energiförbrukningen
multipliceras effekten med den rena svetstiden.
Härvid försummas svetsaggregatets
tomgångsför-luster under den tid, som svetsaggregatet är
inkopplat men svetsning icke pågår, men då dessa
äro av underordnad betydelse, inverka de icke
märkbart på resultatet.
För kostnadsberäkningen antas följande
storheter (övriga enheter förklaras i anslutning till
tabell 1):
S •= svetsarlön, öre/h,
s !== elektrodpris, öre/st.,
pströmpris, öre/kWh,
k i= omkostnadspålägg, %.
Det antal elektroder, som erfordras till arbetet
i fråga, blir G/v ’ rj, eftersom v ’ r\ anger hur
mycket nedsmält metall, som man erhåller i
svetsfogen av en elektrod. De direkta
elektrodkostnaderna bli då
G
s ore (1)
v • rj
För beräkning av svetsaggregatets elektriska
energiförbrukning bestämmes den totala tid, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
